Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smedstorp - Smegma - Smetana, Bedřich - Smeterlin, Jan - Smethwick - Smetona, Antanas - Smideskonst - Smidesmaskiner - Smidespress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smegma—Smidespress
576
Simrishamn; o,88 km2, 405 inv. (1954). Någon
träindustri; handelscentrum.
Smegma, vitaktig, fet, halvflytande massa,
vilken samlar sig på vissa ställen av könsdelarna.
S. består av avstötta epitelceller och fett.
Sme’tana, B e d f i c h, tjeckisk tonsättare
(1824—84). Han undervisades av Liszt och
tillhörde dennes krets i Weimar. S. inrättade 1848
en pianoskola i Prag, verkade 1856—61 i
Göteborg som dirigent för Harmoniska sällskapet och
blev 1866 dirigent för tjeckiska operan i Prag.
1874 tvangs han av tilltagande dövhet att avgå.
Som kompositör hade
han framträtt redan
på 1840-talet. Han
slöt sig till
nyromantiska skolan och blev
en skicklig
orkesterkompositör i Berlioz’
och Liszts programstil.
Den särskilt under
Weimartiden starkt
framträdande kampen
för det nationella i
musiken ledde S. över
till den tjeckiska
folkmusiken. Under
Gö-teborgstiden tillkom-
mo flera symfoniska dikter med folkton,
däribland ”Richard III”, ”Wallensteins Lager” och
”Hakon Jarl”; sin största framgång som
symfo-niker vann han genom den av sex symfoniska
dikter bestående cykeln ”Mitt fosterland”, av
vilka ”Moldau” och ”Aus Böhmens Hain und
Flur” äro mest kända. Med framgång odlade han
även kammarmusiken, inom vilket område hans
främsta verk äro en stråkkvartett i e moll (”Aus
meinem Leben”) och en pianotrio i g-moll. Som
ledare av tjeckiska operan i Prag banade han
väg för en nationell operastil, byggd på
nyromantikens idéer. Hans första opera, ”Prodana
nevèsta” (1866; ”Brudköpet”, Sthlm 1894), fick
en betydande framgång. I samma anda skrev S.
åtta operor, av vilka de mera bekanta äro
”Dali-bor” (1868) och ”Libuse” (1871—72). S. skrev
i övrigt pianostycken, solosånger, körer m. m.
För den nationella bömiska musiken blev s.
epokgörande. — Litt.: J. Tiersot, ”S.” (1926).
Smèterlin, Jan, polsk pianist (f. 1892). Han
var elev av L. Godowski och tilldelades 1913 1 :a
statspriset i pianospelning i mästarklassen vid
musikhögsk. i Wien. Han har sedan dess
konser-terat i hela Europa (ofta i Sverige) och från
1930 även i U.S.A. S:s lyriska temperament och
färgrika anslag ha gjort honom till förebildlig
Chopin- och Debussy-tolkare.
Smethwick [sme’Öik], stad (county borough)
i Staffordshire i England, strax v. n. v. om
Birmingham; c:a 76,000 inv. Metall-, glas- och
kemisk industri.
Smetona [-tå’-], An tan as, litauisk statsman
(1874—1944), urspr. journalist i Vilna, var
verksam inom den litauiska nationalitetsrörelsen och
under den tyska ockupationen under 1 :a
världskriget den ledande kraften i en hemlig
national
kommitté, blev ordf, i en 1917 vald litauisk
lantdag och ett av denna utsett nationalråd,
proklamerade som sådan i dec. 1918 Litauens
oavhängighet och var 1919—20 den nya republikens förste
president. Jämte Voldemaras ledde han det
konservativa partiet Tautininkai. Detta kom till
makten genom Voldemaras’ kupp 1926, och S. blev
ånyo president, medan Voldemaras blev
regeringschef och diktator. 1929 störtade S. Voldemaras
och var därefter själv den litauiska politikens
ledande kraft. Han valdes 1931 och 1938 till
president för sjuårsperioderna 1932—39 och 1940
-—-46. Efter det att Ryssland framställt ett
ultimatum till Litauen, flydde S. i juni 1940 ur
landet och begav sig till U.S.A., där han avled.
Smideskonst, konsthantverksmässig och
konstnärlig behandling av oädla metaller, ss. järn,
brons, tenn och bly. Om smedsyrkets ganska
höga ståndpunkt i Sverige under järnåldern
vittna t. ex. fibulor, hjälmar, eldstål, nycklar och
bultlås, sköldbucklor av järn m. m. Redan de
äldsta kyrkorna pryddes med gallerverk, skrank
och genombrutna dörrbeslag av järn, och de
kraftiga järnbeslagen på kistor fingo ofta en rik,
konstnärlig utformning. Renässansens
fantasirikhet och formbehärskning gjorde sig gällande även
inom s., och då utfördes i synnerhet i Italien en
mängd konstnärligt betydande gravmonument,
gallerverk etc. i brons. Rustningarna
inkrustera-des el. etsades ofta, och metoderna överfördes
på skrin, kistor, konstlås m. m. Utsirningar i
gravering och drivet arbete blevo vanliga.
Barock- och rokokotidevarven upprätthöllo s:s
traditioner och drevo tekniken till dess höjd. I
början på 1800-talet råkade s. i förfall, och det kom
en period av materialförvanskning och
stilimitation. Omkr. 1900 höjdes s. liksom
konsthantverket i övrigt, och materialet behandlades åter i
överensstämmelse med sin natur. — Litt. H.
Lüer och M. Creutz, ”Geschichte der
Metall-kunst”, I (1904); avd. ”Metallkonst” i E. O -W.
Ehrström, ”Konsthantverk” (1924).
Smidesmaskiner, maskiner, som ha flera
rörliga presshuvuden, i vilka huvudsaki. stångstål
smides, dels genom stukning till olika föremål,
dels genom pressning till olika slags hålkroppar.
Elektriska s. finnas, där materialet, som
skall bearbetas, värmes till smidestemp. med
elektrisk ström; dessa maskiner äro ofta
snabbgående och användas bl. a. för tillverkning av
bult, hylsämnen för granater, ventilämnen m. m.
Smidespress, med tryck verkande maskin för
smidning. Pressar för pressmidning äro av två
slag, hydrauliska och mekaniska. Vid
grövre smidning med el. utan sänke användas
hydrauliska pressar. Alltefter det sätt,
på vilket det erforderliga vattentrycket i
presskolven åstadkommes, skiljer man mellan
pump-drivna, rent hydrauliska s. och å n g- el. t r y c
k-1 u f t-hydrauliska s. I Sverige dominera de rent
hydrauliska pressarna, och de tränga mer och
mer tillbaka de större hamrarna. För
sänksmid-ning av smärre föremål i press användas
skruv-el. spindelpressar samt excenter-,
hävstångs-, kuggstångs-, vevpressar o. a. De förstn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
