Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smålands museum - Smålandsposten, Kronobergs Läns Tidning - Smålands Rydaholm - Smålands ryttare - Smålandsstenar - Smålands Taberg - Smålene - Smålänningen, Familjetidningen - Småord - Småplaneter - Småskola - Småskoleseminarium - Småsnäppsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597 Smålandsposten—Småsnäppsläktet 598
Hyltén-Cavallius 1867 överlämnade till Växjö
lärov:s museum som ”grundläggning för ett
blivande småländskt museum”. För att omhänderha
och förkovra museet bildades 1877
Föreningen för Smålands fornminnen och
kulturhistoria, som 1884—85 uppförde en
av F. W. Scholander ritad museibyggnad, den
första i sitt slag utanför Stockholm, invigd
1890. Under 1930- och 1940-talen utökades S.
med omfattande tillbyggnader, bl. a. avsedda för
ett glasmuseum, ägnat landskapets glasindustri.
Detta specialintresse inom museet har särsk.
främjats, sedan Jan Erik Anderbjörk 1940 blev
intendent för S.
Smålandsposten, Kronobergs Läns
Tidning, konservativ tidning i Växjö,
grundad 1866, utkommer sedan 1897 med 4 nr i
veckan. Tidn. blev känd långt utanför
hemprovinsen, då den 1890—98 redigerades av A.
He-denstierna, känd under sign. Sigurd. Red. är
sedan 1934 Gunnar Franzén (f. 1892).
Smålands Rydaholm, se Rydaholm.
Smålands ryttare, se Smålands husarregemente.
Smålandsstènar, industri- och stationssamhälle
i Villstads sn i v. Småland, vid Nissan och
stats-banelinjen Halmstad—Värnamo; 2,400 inv. (1953;
756 1931). Kommunal realskola. Bland de
talrika, i allm. mindre industriföretagen märkas
främst ab. Smålandsstenars ångsåg &
snickerifabrik (90 arb.). S. har ett tiotal
metallvarufab-riker, ung. lika många möbel- och snickerifabriker
(den största med 55 arb.) samt några mek.
verkstäder. Elkraftverk, sko-, plast-, trikå- och
resårfabriker. Strax n. om S. ligger en grupp av
fem domarringar (bild se Småland, sp. 593) med
tillsammans ett 60-tal stenar, som givit samhället
dess namn.
Smålands Tabe’rg, industri- och
stationssamhälle i Månsarps sn i Småland, vid
statsbanelin-jen Jönköping—Vaggeryd och foten av Taberg,
12 km s. om Jönköping; 1,958 inv. (1951).
Största industriföretaget är Tabergs
yllefabriks a b., gr. 1905 (c:a 250 arb.), som har
yllefabrik med spinneri, väveri, färgeri och
be-redningsverk. Av mekaniska verkstäder tillhöra
de största Tabergs maskinfabriks ab., gr. 1902,
och Nya mekaniska Taberg ab. (120 arb.). Ab.
Smålands Taberg, bildat 1939, bryter järnmalm
i Taberg (se d. o.). Möbel- och snickerifabriker.
Vårdhem för manliga obildbara sinnesslöa.
Livlig turisttrafik.
Smålène, gammalt namn på östfold fylke
i ö. Norge; kallades på 1600-talet ”de små lene
under Akershus”.
Smålänningen, Familj etidningen S.,
grundad i Jönköping 1921, utg. i Stockholm
sedan 1922, förströelsetidning på vers och prosa
med endast svenska författare. Red. är sedan
1933 Oscar Malmborg (f. 1889).
Småord, språkv., se Partikel 2).
Småplaneter, ostron., se Planeter, sp. 263.
Småskola, den nedersta avd. av folkskolan,
omfattar två årsklasser, där den grundläggande
undervisningen meddelas. Tidigare självständiga
skolor, äro s. numera inordnade i folkskolan. I
enhetsskolan avses småskolestadiet omfatta de 3
första skolåren.
Småskoleseminarium, anstalt för utbildande
av småskollärare. För anställning som
småskol-lärare fordrades till en början ingen särskild
utbildning. Senare utbildades småskollärare i
särskilda, vid folkskoleseminarierna upprättade avd.
eller genom de två första seminarieklassernas
genomgående. Redan tidigt började emellertid
landstingen, enskilda personer samt städer, som
ej deltaga i landsting, anordna kurser för
småskollärare el. s., vilka småningom fingo
understöd av staten. Vid sekelskiftet funnos 19
lands-tingsseminarier, 1 stadsseminarium (i Göteborg),
6 privata s. och 2 statliga (Haparanda samt
Jokkmokk, senare flyttat till Murjek, för finsk-, resp,
lapsktalande lärare). 1931 beslöt riksdagen, att s.
skulle förstatligas. Olika förslag framlades i
fråga om den nya organisationen, och 1938
stannade man för att det skulle finnas 7 seminarier,
därav 3 som dubbelseminarier. Sådana kommo dock
ej att inrättas. I stället blev spärren till banan
mycket hård, tills man fram på 1940-talet måste
öka examinationskapaciteten på gr. av den
tilltagande nativiteten. F. n. finnas s. i Falun,
Haparanda, Härnösand, Landskrona, Lycksele,
Norrköping, Skara, Stockholm, Strängnäs och Växjö
samt en småskoleavd. vid folkskoleseminariet för
kvinnor i Göteborg. Utbildningen är 2-årig, men
vid s. i Haparanda finnes även 3-årig linje. Ny
stadga för s. utfärdades 1938, enl. vilken
inträdes for dringarna skärptes och kurserna utvidgades.
Åldersgränserna för inträde äro 17 och 28 år
(för 3-åriga linjen 16 och 27 år); i fråga om
kunskaps fordringarna gäller ung.
realexamens-nivå. Undervisningsövningar och auskultationer
äro förlagda till s:s övningsskola, som utom
småskola omfattar folkskolans 3:e och 4:e klass samt
vid de båda norrländska s. även 5:e och 6:e
klass. — Ämneslärarna vid s. äro (seminarie-)
adjunkter med motsv. kompetens som
läroverksadjunkter. För övningslärarna gälla samma
kompetenskrav som för motsv. befattningar vid högre
allmänna lärov. Övningsskollärarna skola vara
folkskollärare med minst 4 års tjänstgöring vid
folkskola. — Litt.: S. Nylund,
”Småskollärar-utbildningen i Sverige” (1942).
Småsnäppsläktet, Tri’nga, tillhör fam.
brockfåglar och omfattar små vadare, som i regel
häcka i nordliga länder men flytta till s.
halvklotet. De häcka vanl. vid sött vatten men vistas
annars vid kusterna. Från övriga snäppor
skiljas de genom rak, ej tillplattad näbb, helt fria
tår utan bindhud vid basen och förekomst av
baktå. I Sverige häcka följ. arter.
Kärrsnäppa n el. k ä r r v i p a n, T. alpina, häckar över
hela landet. Den blir 15—18 cm lång och är i
sommardräkt ovan spräcklig i brunsvart och rostrött,
på huvudet och halsen i svart och vitt, under
rent svart. Mosnäppan el. movipan, T.
temminckii, blir 14—16 cm lång och är i
sommardräkt ovan mörkt gråbrun med svarta fläckar,
under vit med huvudet och halsen gråspräckliga.
Den häckar i fjällens videbälte. Skärsnäppan
el. s k ä r v i p a n, T. maritima, blir 20—23 cm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
