- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 19. Selenga - Stening /
595-596

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småland - Historia - Vapen - Litt. - Smålands Allehanda - Smålands arméartilleriregemente - Smålands artilleriregemente - Smålands bank, ab. - Smålands Farvandet, Smålandshavet - Smålands Folkblad - Smålands grenadjärkår - Smålandshund, smålandsstövare - Smålands husarregemente - Smålandslagen - Smålands museum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

595

Smålands Allehanda—Smålands museum

596

looo-talet. Att döma av Sigurd Jorsalafars
korståg till S. 1123 var S. ännu vid början av
1100-talet till stor del hedniskt. Under senare tid har
den frikyrkliga rörelsen blomstrat, särskilt i
Jönköpings län.

S. var ända till Roskildef reden 1658
gränslandskap mot Danmark och därför ofta
skådeplatsen för danskars och svenskars fejder.
Synnerligen svårt hemsökt blev S. under nordiska
sjuårskriget samt under kriget 1611—13. Sista
gången danska trupper visade sig som fiender
i småländska bygder var under Karl XI :s krig.
— Under Gustav Vasas tid hörde S. till de mera
oroliga landsändarna. Från S. utgick det
svåraste av alla de uppror, som Gustav Vasa hade
att bekämpa, Dackefejden.

Vapen. Enl. k. br. av 21/t 1943: i gyllene fält
ett rött lejon med blå beväring, därest sådan
skall förekomma, och hållande i tassarna ett
uppåtvänt rött armborst med pilspets av silver samt
båge och strängar svarta (se färgpl. vid
Landskapsvapen).

Litt.-. ”Svenska turistfören:s årsskr.” (1916);
”Svenska turistfören :s resehandböcker. S. ö.
Sverige” (1941); ”En bok om S.”, red. av S.
Bock (1943); ”En bok om småländskt
kultur-och näringsliv” (1946); M. Sjöbeck, ”S.-Öland”
(2:a uppl. s. å.); ”Natur i S.”, red. av A.
Ek-lundh och K. Curry-Lindahl (1950); ”S.”, red.
av H. Schiller (1953); E. Liljeroth, B. Olsson
och G. Franzén, ”Ett bildverk om S.” (1954). —
Folkkultur: G. O. Hyltén-Cavallius, ”
Wä-rend och wirdarne” (2 bd, 1864—68, 2:a uppl.
1921—22); B. Sylvan, ”Herrgårdsliv i S. i
forna dagar” (1935); H. Pleijel, ”Kyrklig folksed”
(1943). — Historia: ”Småländska
hembygds-böcker” (1922 f f.); E. Wrangel, ”Småländska
kulturbilder” (1925); Elin Wägner, ”Tusen år
i S.” (2:a uppl. 1940); O. Liden, ”Småländskt”
(2 bd, 1945—52); B. Olsson, ”Småländskt”
(1952). — Konst: E. Wrangel,
”Medeltidskyrkorna i S.” (i ”Meddelanden från Norra
Smålands fornminnesfören.”, 1, 1907); R. Blomquist,
’IStudier i S:s romanska stenkonst” (1929); W.
Nisser, ”Konst och hantverk i Visingsborgs
grevskap” (2 bd, 1931).

Smålands Allehanda, konservativ daglig
morgontidning i Jönköping, grundad 1879 av greve
Carl Gustaf Wrangel. Bland red. i S. märkas
Rudolf Björkman, John Tengwall och Ernst
Gréen. S. övertogs 1944 av Tidnings ab.
Smålands Allehanda, som förvärvade utgivningsrätten
till varannandagstidningar i Småland, av vilka
Sävsjö-tidningen, Vetlanda nyheter och Vetlanda
tidning uppgått i S. och Eksjö-tidningen och
Nässjö-tidningen utkomma som dagliga avläggare
av S. Nuv. chefred, är sedan 1944 fil. kand.
Ernst Gösta Ekberg (f. 1911).

Smålands arméartilleriregemente, se
Smålands artilleriregemente.

Smålands artilleriregemente, A6, uppsattes
jämlikt 1892 års härordningsbeslut som fältart.
under namn av Andra Göta
artilleriregemente och förlädes i början till gamla
art.-kasernen i Göteborg. 1898 förlädes reg. till

Jönköping, och 1905 erhöll det namnet S. Enl.
1925 års försvarsordning blev reg. 1928, med
personal och materiel även från Positionsart.-reg.,
ombildat till Smålands
arméartilleriregemente, som uppsatte det svenska
arméart. med främst tunga kanon- och haubitsdiv. Enl.
1942 års försvarsbeslut fick reg. åter sitt gamla
namn. Det uppsätter kårart-förband (motsvarar
ovan angivet arméart.). S. har skjutfält vid
Skillingaryd samt ingår i 1 :a militärområdet.

Smålands bank, ab., erhöll sin första oktroj
1837 under namn av Smålands privatbank.
Namnet ändrades 1857 till Smålands enskilda bank.
1934 ombildades banken till bank-ab., och fr. o. m.
juli s. å. fick den sitt nuv. namn. S. övertog
1889 Oskarshamns enskilda bank, 1916 ab.
Var-bergs bank och Mellersta Hallands bank ab. S.
har huvudkontor i Jönköping och avd.-kontor på
40 platser, huvudsaki. i Småland. Omslutning
31/i2 1953 217,5 mkr, varav 17,7 mkr i egna medel
och 186 mkr i insättningar från allmänheten.

Smålands Farvandet [små’lans fä’rvanat],
Smålandshavet, vattnet mellan Själland
och Lolland—Falster.

Smålands Folkblad, socialdemokratisk tidning
i Jönköping, grundad 1901, daglig sedan 1919.
Av red. i S. kunna nämnas Ivar Neuman, Karl
Fredriksson och Gunnar Lundberg. Chefred, är
sedan 1935 Erik Ståhl (f. 1895).

Smålands grenadjärkår ledde sitt ursprung
från Smålands ryttare. 1812 uppdelades
Smålands dragonreg. i 2 kårer, varav den avsuttna
delen, indelt i Jönköpings och Kronobergs län,
erhöll namnet Smålands
dragonregementes infanteribataljon, 1824
Smålands grenadjärbataljon och 1888 S.
Jämlikt 1901 års härordningsbeslut sammanslogs
S. med Blekinge bataljon till Karlskrona
grenad-j är reg. S. vapenövades från 1834 på Ränneslätt
vid Eksjö. Jfr Smålands husarregemente.

Smålandshund, smålandsstövare,
se Hundraser, sp. 567 och bild 39 å pl.

Smålands husarregemente ledde sitt ursprung
från den ryttarfana, som 1543 uppsattes i
Kronobergs och Kalmar län och som plägar kallas
Smålands ryttare, sedermera
Smålands kavalleriregemente el.
Smålands regemente till häst. 1691 blev
reg. indelt med rusthåll i landskapets mell. och ö.
delar. 1801 benämndes reg. Smålands lätta
dragoner och 1806 Smålands
dragonregemente. 1812 delades reg. i 2
kårer, av vilka den ena från ö. Småland behöll
namnet och beridenheten, den andra satt av
under namn av Smålands dragon-reg:s inf.-bataljon,
sedermera Smålands grenadj ärkår. Kav.
erhöll 1822 namnet S. 1834—1905 vapenövades
reg. på Ränneslätt, och 1906 inflyttade det i
nybyggda kaserner i Eksjö. Jämlikt 1925 års
försvarsordning indrogs S. lh 1928.

Smålandslagen, se Landskapslagar.

Smålands museum i Växjö, tidigare även
kallat Smålands f o r n s a 1, är som
provinsmuseum i modern betydelse Sveriges äldsta,
grundat genom den samling av föremål, som Gunnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffs/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free