Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärting - Smärtsinne - Smärtstillande medel, anodyna - Smögen - Smör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Smärting—Smör
602
Smärting, tyg i tuskaft, ett slags segelduk,
företrädesvis i bomull, som användes till grövre
sommar- och gymnastikskor. S. kallas även
segelduk (vanl. tagen från söndersprättade segel),
som användes för att kläda (smärta) tågvirke
m. m. till skydd mot skamfilning.
Smärtsinne, fysiol., se Hudsinnen.
Smärtstillande medel, a n ö d y n a (lat.
re-me’dia anödynd), sådana medel, som upphäva
smärta. Som de förnämsta må nämnas morfin
(opium), kloroform, kloral, kokain, novokain
m. fl. ersättningsmedel för kokainet samt diverse
febermedel, ss. antipyrin, acetanilid (antifebrin),
acetylsalicylsyra (aspirin), fenacetin, ävenså
koffein m. fl.
Smögen. i) Kommun i Sotenäs hd
(Sunner-vikens domsaga) i Bohuslän och församling i
Kungshamns, Smögens, Askums och Malmöns
pastorat i Vikornas s. kontrakt av Göteborgs
stift, omfattande öarna Smögen, Hasselö, Hållö
m. fl. utanför Sotenäset; 1,712 inv. (1954), varav
de flesta bo i f. d. municipalsamhällena S. 2) och
Hasselösund. Åker, äng och skogsmark saknas.
Genom uppsugning av skalsand från
Sandöfjorden har en begravningsplats under stora
omkostnader åstadkommits på Sandön 1949—52. Kyrkan
av sten uppfördes 1905.
2) Municipalsamhälle 1894—1953, fiskläge och
badort i S. 1), på klippön Smögen 15 km n. v.
om Lysekil; 0,44 km2; 1,363 inv. (1954). S. är
ett av Sveriges större fisklägen med 346
yrkesfiskare 1950. I en vik norrut mot Hasselön
ligger Statens fiskehamn, tullstation och lotsplats.
Konserv- och varvsindustri, fiskauktioner
(skarpsill, makrill m. m.). S. är en livligt besökt
badort. Regelbunden båtförbindelse (SJ) finns med
Gravarne och därifrån bussförbindelse med
Dingle vid järnvägen Göteborg—Strömstad. —
Litt.: O. Hasslöf, ”S.” (i Göteborgs och
Bohusläns fornminnesfören:s tidskr., 1941).
Smör beredes företrädesvis och i Sverige
alltid av komjölk och innehåller samma
beståndsdelar som denna men i annat mängdförhållande
och därtill vanl. något koksalt, som tillsättes i
olika mängder efter köparnas fordringar. S.
innehåller lägst 82% fett, högst 16% vatten
(lägsta, resp, högsta tillåtna halt enl.
livsmedels-stadgan), o,b% äggvita, 0,4% mjölksyra och
mjölksocker samt c:a 1,5% koksalt och
mjölk-salter. S. framställes som regel genom
bearbetning (kärning) av grädde i kärnor. Under de
senaste åren ha ett flertal maskinfirmor i olika
länder konstruerat maskiner för s. k.
kontinuerlig s.-tillverkning, där huvudprincipen populärt
uttryckt är att från mjölken separera fram en
grädde med s:s fetthalt (82%). Sedan denna
grädde försatts med salt och syntetiska
smakämnen, bringas den flytande s.-massan genom
ned-kylning att koagulera till s., som omedelbart
bit-förpackas. Skumningen av mjölken ingår som
ett första led i s.-beredningen. För tillverkning
av 1 kg s. åtgå c:a 22 1 oskummad mjölk. Liksom
man vid skumningen strävar efter att få så stor
del som möjligt av helmjölkens fett, minst 90%,
överförd till grädden, är uppgiften vid kärningen
att få så stor del av gräddfettet som möjligt,
minst 99%, överförd till s. Allteftersom s.
beredes av osyrad el. syrad grädde, erhåller man
osyrat el. syrat s. Båda sorterna framställas
med el. utan tillsats av salt. Härtill kommer
vasslesmör, som beredes av grädde, erhållen
genom skumning av vasslen från ostberedningen.
— För tillintetgörande av icke önskade bakterier
i grädden och ökande av hållbarheten hos s.
pasteuriseras grädden till 85—950. Den blir
därefter kyld till helst 5—6°, för att åtm. större
delen av det flytande fettet i fettkulorna skall
stelna el. kristallisera och renkärningen bli
tillfredsställande. Skall grädden kärnas osyrad,
uppvärmes den efter kylningen och före kärningen
till lämplig kärningstemp., c:a u0. För
beredning av syrat s. uppvärmes grädden till lämplig
syrningstemp., 11—140, och till densamma sättes
så stor mängd, 1—io°/o, ”syra” el. renkultur av
mjölksyrebakterien Streptococcus cremoris och
aromabakterien Betacoccus cremoris, odlade i
pasteuriserad el. steriliserad skummjölk, att
fullständig koagulering hinner inträda, till dess
kärningen skall företagas el. c:a 18 tim. från
syr-sättningen. Med symingen avses att bibringa s.
den arom och smak, för vilken det är så
eftersökt på den utländska marknaden. Renkulturer av
nämnda bakterier el. s. k. syrväckare
tillhandahållas av syrväckarlaboratorier och fortplanteras
i mejerierna i pasteuriserad el. steriliserad
skummjölk. Syrväckare framställas även genom
frak-tionerad renodling av god surmjölk i
pasteuriserad skummjölk. För fortplantering av
stamkulturen el. modersyran användas mindre kärl
av glas, lergods el. aluminium. Av modersyran
beredes sedan brukssyran i sådan mängd,
som under olika förhållanden är behövlig för
gräddens syrning. — Då mjölkfettet icke alltid
har samma färg utan en starkare färg sommartid
och en mycket svag färg vintertid och man
önskar samma färg oberoende av årstid och
foder, helst sommar-s :s färg, åstadkommes denna
genom att till grädden sätta en mindre mängd
smörfärg, som beredes fabriksmässigt genom
att lösa anatto i olja. — För att renkärningen
skall bli så god som möjligt, regleras
kärningstemp. härefter. I allm. är u0 lämplig
kärningstemp. Kärningen består i en bearbetning av
grädden, varvid fettkulorna stöta emot och häfta fast
vid varandra under bildandet av s.-korn. Ju
närmare fettkulorna ligga varandra, d. v. s. ju
fetare grädden är, och ju högre temp. den har
samt ju kraftigare den bearbetas, desto hastigare
bildas s.-kornen. Ha dessa uppnått storleken av
ett risgryn el. något större, avbrytes kärningen,
och s. skiljes från kärnmjölken. — Det från
kärnmjölken skilda s. sköljes med vatten å 4—6°
dels för avlägsnande av kvarhållen kärnmjölk,
dels för att bibringa s. en för den följ,
bearbetningen tillräckligt fast konsistens. Efter skölj
-ningen och sköljvattnets bortledande sättes 1—2%
salt till s. och vidtager ältningen, med vilken
avses att sammanarbeta s.-kornen samt att
inarbeta och fördela saltet och den del av skölj
-vattnet, som kvarhållits emellan s.-kornen. När s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
