Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smör - Smörblomma, Smörblomsläktet - Smörblomster - Smörbollar - Smörbultsläktet - Smördeg - Smörjelse - Smörjkur - Smörjmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Smörblomma—Smörjmedel
604
synes torrt och fritt från vätskedroppar,
av-brytes ältningen, och s. får då hålla lägst 82%
fett och högst i6°/o vatten. — Det färdigarbetade
s. emballeras för export och grosshandel i
dritt-lar, rymmande 1 eng. centner (50,8 kg) jämte
godvikt 0,2 kg. För partihandel och export
förpackas s. även i planpappskartonger om 25 el.
25,4 kg s. netto. Vid direkt distribuering formas
s. vanl. till V4 el. V2 kg-bitar, som emballeras
med pergamentpapper. Som följd av den svenska
mjölkproduktionens säsongväxling måste för
konsumtionens tillgodoseende en viss del s. lagras
från sommar- till vinterhalvåret. Sådan lagring
sker numera i moderna fryslagerhus vid en temp.
av —15 å 20°. — För att försäkra sig om det
bästa möjliga s.-utbytet kontrolleras icke endast
renskumningen el. skummjölkens fetthalt utan
även renkärningen. Den senare kontrolleras
genom bestämning av fetthalten i grädden och i
kärnmjölken samt genom beräkning av huru
mycket kärnmjölkfettet utgör i procent av
grädd-fettet. — Av olika anledningar kan s. i olika
hänseenden bli mer el. mindre felaktigt. Ingå
lökväxter i fodret, uppkommer löksmak, av alltför
stark utfodring med rovor erhålles rovsmak,
blåsur smak, ensidig utfodring med grön luzern
och späd klöver förorsakar fadd smak etc.
Ut-sättes s. för ljus och luft, oxideras fettet, färgen
blekes, och s. får talgsmak. Härsken smak
uppkommer genom sönderdelning av smörfettet, så
att smörsyra frigöres. Detta förorsakas av
bakterier och mögelsvampar. Av starkt luktande
desinfektionsmedel erhålles smak, t. ex. karbolsmak
av kreosot o. dyl. Järn, koppar och mässing lösas
av mjölk och grädde och förorsaka metall-,
koppar- och talgsmak hos s. — Enl.
livsmedelsstad-gans bestämmelser får s. efter 1A 1952 saluföras
endast under någon av följ, tre beteckningar: a)
runmärkt mejerismör, varmed förstås
s., som vid mejeri med runmärkesrätt tillverkats
i enlighet med de föreskrifter, som Statens
jordbruksnämnd meddelar för begagnande av dylik
rätt, b) mejerismör, varmed förstås annat
vid mejeri tillverkat s. än under a) sägs, samt
c) 1 a n t s m ö r, varmed förstås s., som
tillverkats annorstädes än vid mejeri, d. v. s. hos
mjölkproducent.
Smörblomma, Smörblomsläktet, bot., se
Ranunkel.
Smörblomster, bot., ett folknamn på flera
örter med gula blommor, vanl. gulblommiga arter
av Ranunculus (se Ranunkel), även Caltha
palu-stris (se Kabbeleka) och Anemone ranunculoides
(se Sippsläktet).
Smörbollar, bot., se Bulleblomster.
Smörbultsläktet, Göbius, tillhör den omkr.
600 arter omfattande fam. smörbultar bland
de taggfeniga benfiskarna. Till s. hörande arter
äro i regel små med långsträckt kropp, vanl.
löst sittande fjäll och bukfenorna sammanvuxna
till en strut. Den största svenska arten är den
omkr. 15 cm långa svarta smörbulten, G.
niger, med rundad stjärtfena. Den är allmän vid
västkusten men intränger även i Östersjön till
Stockholms skärgård. Ljusare och mindre är
Sandstubben.
sandstubben, G. minutus, som även
intränger i Bottniska viken. Sjustråliga
smörbulten, G. flave scens, med sju strålar i
främre ryggfenan (sex hos övriga arter), högst 6,5
cm lång, vistas ej som övriga arter vid bottnen
utan simmar i stim i det öppna vattnet. Är
allmän vid västkusten och förekommer i Östersjön
till Stockholms skärgård.
Smördeg, deg av smör, vetemjöl och vatten.
Smöret, utplattad till en kaka, lägges på
utkav-lad, smidig deg av mjöl och vatten. Degkanterna
vikas över smöret, varefter det hela får ligga
en stund på is. Efter upprepade kavlingar och
vikningar uppnås den önskade bladigheten, och
degen kan användas till smörtårtor, bakelser m. m.
Smörjelse, se Krisma, Kröning och Sista
smörj elsen.
Smörjkur, med., se Gråsalva.
Smörjmedel, tekn., ämnen, som användas för
att minska friktionsmotståndet mellan glidande
ytor. S. utgöras av smörjoljor, konsistensfett och
grafitsmörjmedel. — Smörjoljor kunna vara
av 3 olika huvudslag, mineralsmörjoljor, feta
oljor och biandoljor el. kompounderade oljor.
Mineralsmörjoljor utvinnas vid
destil-lation av petroleum. De bestå huvudsaki. av
mättade kolväten av olika byggnad, och man skiljer
mellan följ, typer: paraffinbasoljor,
asfaltbas-oljor, naftenbasoljor och blandbasoljor.
Mineralsmörjoljorna skilja sig från de feta oljorna bl. a.
därigjenom, att de ej ”förtvålas”, d. v. s.
omsätta sig med alkali. De besitta även den viktiga
egenskapen att vara mycket beständiga mot
luftoxidation och att icke torka i tunt skikt. Trots
att mineralsmörjoljorna i allm. icke besitta fullt
så stor smörjningsförmåga som feta oljor, ha de
dock på gr. av nämnda goda egenskaper och
avsevärt billigare pris till stor del undanträngt dessa.
Sveriges behov av mineralsmörjoljor täckes i
fredstid helt genom import; vissa kvantiteter
framställas dock vid svenska raffinaderier. I
av-spärrningstider måste inhemska råmaterial
användas för smörj oljetillverkning, näml, trätjära,
skifferolja och flytande harts.
Feta oljor och fasta fetter kunna
vara animaliska el. vegetabiliska. Av
de förra märkes klövfotsolja, som användes till
ur och en del finmekanismer, av de senare
mandelolja för ytterst fina mekanismer, ricinolja för
viss motorsmörjning och bomolja för vissa
automatiska fräs- och borrmaskiner samt rovolja
för blandning med mineraloljor. I
kompounderade oljor äro mineraloljor försatta med
feta oljor. Sålunda tillsättes rovolja, för att en
smörjande emulsion skall kunna uppstå, om oljan
utsättes för beröring med vatten. Andra
kompounderade oljor användas för särsk. påfrestande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
