Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smörjmedel - Smörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Smörjning
606
Viktigare typer av mineralsmörjoljor.
Beteckning [-Viskositet-] {+Visko- sitet+} vid 500 i Engler0 Exempel på användning
Spindeloljor i>s—3 T extilmaskiner, cyklar,
hushålls-bruk
Tunna maskinoljor 3—6 Lågt belastade lager och maskindelar
Tjocka maskinoljor 6—10 Tungt belastade
lager
Vanliga cylinderoljor 20—40 Ångmaskiner utan överhettning
[-överhettningscylinder-oljor-]
{+överhettningscylinder- oljor+} 40—60 Ångmaskiner med överhettning
Motoroljor SAE 5W—10W—20 2 6 Företrädesvis
vintertid
SAE 30—40—50 8—16 Företrädesvis
sommartid
Växellådsoljor SAE 75—^80—90—140 6—50 Växellådor,
bak-axelväxlar
Hypoidoljor SAE 75EP—80EP— 90EP—140EP 6—50 Hypoidskurna drev, huvudsaki. i bilar
smörjning på gr. av den större
vidhäftningsför-mågan hos feta oljor. — Angående
konsistensfett se d. o. — G r a f i t s m ö r j m
e-d e 1 består av finmalen grafit (vanl.
acheson-grafit), inblandad i olja el. i konsistensfett. Vid
inslitning av nya maskiner kan dylik smörjning
ha berättigande, enär grafiten dels fyller ut små
ojämnheter i metallytorna, dels tjänstgör som
svagt slipmedel.
För vissa ändamål användas
specialsmörjmedel, ss. svavelsyra för klorkompressorer,
gly-cerin för metalldelar, som komma i beröring med
syrgas under tryck, f. ex. ventiler i
syrgasappara-ter. — Vid skärande bearbetning av metaller
användas speciella kyl- och smörjmedel, bestående
av mineraloljor, vegetabiliska oljor, ss. rov- och
ricinolja, oljeemulsioner samt såpvatten. Vid
formdragning användas mineraloljor, grafit,
dragfett el. vaselin. — Konstgjorda
smörjoljor kunna framställas genom
poly-merisation av lågviskösa kolväten med
aluminium-klorid som katalysator el. genom inverkan av
elektriska glimurladdningar på mineraloljor el.
feta oljor vid 50—8o° och i närvaro av väte el.
kväve (voltololjor). Syntetiska
tillsatsmedel till mineraloljor finnas, som i mängder
av upp till 2 % förbättra vissa av oljornas
egenskaper. Vissa av dessa medel verka som
inhibito-rer, d. v. s. de förhindra skadliga förändringar
hos oljorna, t. ex. oxidation, andra medel öka
oljornas vidhäftningsförmåga el. tryckhållfasthet,
sänka deras stelningspunkt el. minska
viskosite-tens temp.-beroende.
Smörjning, tekn., metod att medelst
smörjmedel reducera glidfriktion. Om en belastad,
metallisk axel rör sig i ett osmort el. otillräckligt
smort, metalliskt glidlager, komma de mot
varandra pressade ytorna att ingripa i varandras
ojämnheter, varvid dessa avskilja partiklar, som
genom sin rivning föranleda hopskärning el.
varmgång. Denna partikelavskiljning (nötning)
är ofta förenad med sammanvällning, varigenom
material kan vandra från en plats till en annan
i lagret. Det metalliska ingreppet inträffar,
oavsett hur väl polerade de samarbetande lagerytorna
än te sig. Ett smörjmedels primära uppgift är
härvid att fylla ut ojämnheterna, så att risken
för metallisk vidhäftning och snabb nedslitning
elimineras. En sekundär men likväl mycket
betydelsefull funktion hos smörjmedlet består i att
det härjämte skiljer ytorna från varandra, så
att friktionen förvandlas till en ren
vätskefrik-tion; dessa två funktioner kunna dock i
praktiken knappast renodlas. För att ett flytande
smörjmedel skall ge avsedd effekt, fordras, att det
äger en utpräglad vidhäftningsförmåga. ”Polära”
oljor, ss. animaliska och vegetabiliska
smörjmedel el. kompounderade oljor, ha större förmåga
att motverka sammanskärning än rena
mineraloljor. Liknande polära egenskaper känneteckna de
tvålhaltiga smörj fettema (konsistensfett). Dessa
lämpa sig dock mest för relativt långsamgående
axlar. Vid större relativ hastighet blir
önskemålet, att effektförlusten och därmed
värmeutvecklingen skall hållas låg. Härför kräves, att
viskositeten hos smörjmedlet är tillräckligt liten,
en fordran, som står i visst motsatsförhållande
till den, som gäller vidhäftningsförmågan. Det är
fördenskull ej utan särskilda anordningar
möjligt att kombinera stor specifik lagerbelastning
med stor relativhastighet. En sådan kombination
kan dock realiseras genom trycksmörj ning
(använd bl. a. vid bilmotorer), som innebär, att
olja tillföres lagret under några atmosfärers
tryck, så att olj ef ilmens tjocklek blir större än
den, som eljest motsvarar jämvikt mellan
belastning och kapillärkraft. — Vid hastiggående och
lätt belastade lager kan man nöja sig med
obetydlig viskositet hos smörjmedlet och får
härigenom små uppvärmningsförluster; det är t. o. m.
möjligt att vid obelastade lager lita enbart på
luften som smörj ningsmedel. Att luft har en
påtaglig smörj verkan kan visas bl. a. vid kullager,
som i absolut torrt tillstånd kunna löpa avsevärd
tid i luft utan märkbar förslitning men som i
vakuum mycket snabbt visa sår i löpbanan.
I mekaniskt avseende utföres s. enl. flera olika
metoder. Intermittent s. med smörj kanna
användes vid vissa lågt belastade lager, särsk. på
smärre maskiner. Härvid tillföres oljan genom ett
smörj hål, som ev. kan vara utrustat med en ev.
stängbar smörj kopp av enklaste
konstruktion. En droppsmörjkopp innehåller ett
oljemagasin, från vilket oljan droppvis avrinner
(kontrollerbart genom ett synglas), varvid
dropphastigheten regleras medelst en som
kapillärhä-vert tjänande veke el. med en nålventil. Med
lubrikator förstås en mekaniskt driven
centralsmörj ningsapparat, varifrån ett flertal
olje-rör leda ned till olika smörj ställen. Oljeavgången
regleras medelst ett steghjul, och
dropphastigheten kontrolleras genom synglas vid varje
led-ningsuttag. En kondensationssmörj
apparat (för ”ångsmörjning”) kännetecknas av
att olj ef yllningen successivt undantränges av kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
