Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snäppsläktet - Snärja - Snärjgräs, snärjmåra - Snärp - Snättringe - Snö - Snöalger - Snöblindhet - Snöbollsbuske - Snöbärsbuske - Snödroppe - Snögalleri - Snögeten - Snögräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Snärja—Snögräns
626
häckar i hela Sverige.
Gluttsnäppan, T.
nebu-larius (litoreus), liknar föreg.
art, men färgen stöter mer
i grått, benen äro grågröna,
näbben svagt uppåtböjd och
längden 35 cm. Den häckar
i n. Sverige t. o. m.
Härjedalen. Skogssnäppan,
T. ochropus, är ovan
mörkbrun med små vita fläckar,
under vit, huvudet och
halsen längsstrimmiga i vitt och
brunt. Benen äro mörkgrå,
längden 25 cm. Den finnes
över hela Sverige. I motsats
till övriga snäppor, som
lägga äggen på marken, häckar
den i träd.
Snärja, namn på det
para
sitära fanerogamsläktet Cuscuta med bl. a.
klöversilke el. klöversnär ja, ett på klövervallar
skadligt ogräs.
Snärjgräs, snärjmåra, bot., se Måra.
Snärp, bot., se Bladsnärp.
Snättringe, egnahemsområde i Huddinge
kommun, vid Stockholms s. v. stadsgräns. S.
började bebyggas 1917 och var 1928—46 eget
mu-nicipalsamhälle inom Huddinge kommun.
Snö, nederbörd i form av fina iskristaller,
bildas i regel genom sublimation av vattenånga vid
temp. under o°. Snöflingorna äro i allm.
sammansatta av ett flertal iskristaller och äro vanl.
större och voluminösare, ju högre temp. är; vid
mycket låga temp. uppträder s. mestadels i form
av fina nålar el. har en stoftartad konsistens.
S:s stora betydelse för klimatet har sin grund
dels i snötäckets ringa ledningsförmåga för
värme, dels i dess starka reflexion av den
infallande strålningen från sol och himmel. Å
andra sidan är s:s utstrålningsförmåga beträffande
de långa våglängder, som jorden utsänder mot
rymden, synnerligen hög. Dessa egenskaper göra,
att snötäcket verkar värmeskyddande på marken.
Å andra sidan förlorar snöytan, särskilt vid klar
himmel, betydande energimängder genom
utstrålning, och denna förlust kompenseras, åtm. på
högre breddgrader om vintern, ej genom
instrålningen, av vilken omkr. 60—80 °/o reflekteras.
Snöytan avkyles därför på höga breddgrader
starkt, och denna avkylning meddelar sig till
luften.
Den gräns, ovan vilken s. hela året kvarligger
(på horisontell och obeskuggad mark), kallas
klimatiska snögränsen. Snögränsen
ligger lägre, ju större snönederbörden är. Med
tilltagande avstånd från kusten avtar i allm.
ne-derbördsmängden, och snögränsen ligger därför i
regel högre, ju längre in i landet man kommer.
Härtill bidrar också den med avståndet från
kusten tilltagande kontinentaliteten hos klimatet, som
innebär, att sommartemp. blir högre i det inre
av landet än vid kusterna; härigenom befordras
i det inre s:s avsmältning på sommaren. I n.
Skandinavien ligger snögränsen på 1,000—1,900
Rödbena, hanne, (t. v.) och grönbena, hanne. Ur ”Våra fåglar i Norden”.
m höjd, i Anderna i Peru på 6,000—6,200 m, i
Himalaja på omkr. 6,000 m. På Frans Josefs
land ligger den på omkr. 550 m höjd.
Snöalger bot., se Grönalger, sp. 397 f. (”röd
snö”), och Röd snö.
Snöblindhet, sjukdom, som uppträder, när
ögonen utan skyddsglas utsättas för ihållande
starkt solljus, reflekterat från snö, ett ljus, som
är mycket rikt på ultravioletta strålar. De
objektiva symtomen bestå i inflammation av ögonen,
de subjektiva i ljusskygghet, ofta intensiva
smärtor, tårflöde och otydligt seende. S. förebygges
genom lämpliga skyddsglas. — Likartade
ögonskador kunna uppkomma vid svetsning,
kvartslampor m. m.
Snöbollsbuske, bot., se Olvon.
Snöbärsbuske, Symphorica’rpos racemösus, av
fam. Caprifoliaceae, en 1—2 m hög buske med
motsatta, äggrunda blad och små, rödlätta
blommor i små ax. Länge kvarsittande vita bär.
Snödroppe, Galdnthus, släkte av fam.
Ama-ryllidaceae. G. nivalis odlas jämte ett par andra
arter. Den omkr. 15 cm höga stängeln skjuter
upp redan vid el.
strax efter
snösmältningen och
uppbär en lutande
vit blomma. Se
bild 5 å pl. vid
Narcissväxter.
Snögalleri, se
Snöskydd.
Snögeten,
Ore-a’mnos americänus,
till gemsantiloperna
bland antiloperna
hörande art,
liknande en tamget
men med lång, tät,
snövit päls. Den
lever i v.
Nordamerikas bergstrakter på stor höjd.
Snögräns,
meteor., se Snö.
Snöbärsbuske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
