Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snöhetta - Snöhydda - Snökedja - Snöklocka - Snökråkan - Snömask - Snömögel - Snöpa - Snöping - Snöplog - Snörkeramik - Snörliv - Snörmakeri - Snörpvad - Snöröjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Snöhetta—Snöröjning
628
Snöslunga och snöcentrifug i arbete.
Snöhetta, högsta toppen i Dovre (se d. o.
jämte bild).
Snöhydda, se Bostad, sp. 589, Eskimåer, sp.
859, och Igloo.
Snökedja, hopkopplade kedjor antingen enbart
av stål el. med tvärförband av vävförstärkt
gummi, som påläggas bil- och motorcykelringar för
att förhindra slirning vid körning på snötäckta
vägar. S. ge föga hjälp, då vägen är isbelagd.
Snöklocka, bot., se Leucojum, med bild.
Snökråkan, dets. som alpkråkan.
Snöloppa el. gletscherloppa, zool., se
Hoppstjärtar.
Snömask, zool., se Maskregn.
Snömögel, växtsjukdom, som under
övervintringen angriper höstsäd, särskilt råg; bladen el.
hela plantorna, vilka överdragas med ett
spindel-vävslikt mögel och genom svampens sporlager få
ett rödaktigt skimmer, dö bort. S. förorsakas
framför allt av Calonectria graminicola, som
hu-vudsakl. sprides med utsädet men även av i
marken förekommande Fusarium-arter. Snötäcke på
otjälad mark främjar s., som mest regelbundet
uppträder, där snödrivor länge kvarligga på våren.
S. gör stor skada och nödvändiggör ofta omsådd
av rågfälten. Viktigaste kampmedlet är
avsvamp-ning av utsädet med kvicksilverhaltiga preparat.
Snöpa, dets. som kastrera.
Snöping, kastrat.
Snöplog, se Snöröjning.
Snörkeramik, stenålderskeramik, vars
förnämsta kännemärke är, att dess strängt geometriska
dekor utförts genom intryck i leran av ett
tvinnat snöre. I trängre bemärkelse avses med s. en
speciell keramikgrupp, som under en sen del av
den yngre stenåldern i snarlik utformning
uppträder inom vitt skilda delar av ö., mell. och
n. Europa. I förening med åtskilliga andra
fyndgrupper återspeglar denna s. en mäktig
kulturexpansion med ännu gåtfullt ursprung, vilken
enl. en på kontinenten mycket omhuldad
uppfattning uppburits av de första indoeuropéerna.
Snörliv, benämning på äldre former av korsett.
Snörmakeri, textilarbete av mer el. mindre
fina snören, snodder, band o. s. v. för kläder och
möbler. Till modedräkten bars under
senmedeltiden och ännu under 1600-talets början ofantligt
mycket s. Ursprunget till konsten att tillverka s.
är säkert att söka i Orienten. De massor av s.,
som förekomma på uniformerna, äro också ett
orientaliskt-polskt-ungerskt mod. — S. på möbler
var omtyckt under barocken men hade sin
egentliga blomstringsperiod under 1800-talet och
kulminerade under 1860—80-talen. — S. var förr
ett hantverk men bedrives nu mest med maskiner.
Snörpvad, se Fiskredskap, sp. 552.
Snöröjning, bortskaffande av snö från
järnväg el. landsväg för möjliggörande av trafikens
obehindrade framförande, verkställdes av ålder
på landsväg medelst av oxar el. hästar dragen
snöplog med kilformigt ställda vingar, som
förde vägbanans snö åt sidorna. På järnvägar
och, efter motortrafikens införande, även på
landsvägar användas vingplogar, som fästas
framtill på lokomotiv el. lastbil. Vingplogen är
nedtill så utformad, att den skär snötäcket nära
skenorna el. körbanan. Den framföres med så
stor kraft och hastighet, att snön kastas flera
meter åt sidorna, under det att plogvingarnas övre,
framåtböjda kant hindrar snön att gå till väders.
Större snöhinder med flera meters mäktighet
undanröjas med snöslunga el.
roterande snöplog, vars huvuddel är ett roterande
skovelhjul av tillräcklig storlek för röjande av
ränna för trafiken, varvid snön slungas flera
10-tal meter från banan. På senare år ha även
mindre typer av snöslungor kommit i bruk, t. ex.
”Snow Boy” och ”Åre-slungan”. För mindre s.
närmast skenorna användes på j ärnväg s p
år-ren s a r e, fastsatt på öppen godsvagn i tåg,
samt s n ö b i 11 a r, små halvplogar, fastsatta på
lokomotiv, en omedelbart över vardera
skensträngen. På landsväg användes härför v ä g h
y-v e 1. För lastning av sådan snö, som genom plog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
