Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sociologi - Sociometri - Socionom - Sockel - Socken - Sockenbud - Sockengång (djäknegång) - Sockenstämma - Socker - Sockerarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Sociometri—Sockerarter
650
funnits en s. k. historisk-”förstående” s. Dess
främste representant var Max Weber.
Liksom Weber ha även andra tyska
nationalekonomer, t. ex. G. Schmoller och A.
Wag-ner, betytt mycket för s. De påverkade särsk.
amerikanen A. W. Small, som fick den första
lärostolen i s. i U.S.A. (Univ. of Chicago, 1892).
Aven de övriga av de tidigare amerikanska
sociologerna voro europeiskt påverkade, ss. L. F.
Ward, W. G. Sumner, E. A. Ross och F. H.
Giddings. Den empiriska s. el. fältsociologien fick
sitt standardarbete genom W. I. Thomas’ och Fl.
Znanieckis stora undersökning (1918—20) om de
polska bondefamiljerna. I detta arbete
framställdes också den moderna attitydläran, varigenom
s. och socialpsykologi blevo intimt förbundna med
varandra. Denna förening mellan de båda
disciplinerna finner man hos C. H. Sooley i hans
uppdelning av grupperna i primära och sekundära
grupper. Under 1920- och 1930-talen utfördes en
mängd sociologiska undersökningar av
sociologerna vid Univ. of Chicago, varvid man särsk.
studerade de sociala motsättningarna och
missanpassningarna i storstaden Chicago. Ung.
samtidigt höllo makarna Lynd på med en studie av
en medelstor amerikansk stad. Det var en s. k.
”community-study”, en studie, varigenom man
söker kartlägga en stads el. ett samhälles hela
sociala liv. W. Ll. Warner och hans skola ha vid
dessa studier särsk. lagt sig vinn om att studera
förhållandet mellan samhällsklasserna. Under
senare år ha de amerikanska sociologerna betonat
betydelsen av den sociologiska teorien (G. A.
Lundberg, T. Parsons m. fl.). — S. är numera
självständigt examensämne vid Uppsala och Lunds
univ. samt vid Stockholms högsk. Professur
inrättades vid Uppsala univ. 1947 och vid
Stockholms högsk. 1953. — Litt.: ”An introduction to
the history of sociology”, utg. av H. E. Barnes
(1948); ”S.”, utg. av G. Boalt (1951).
Sociometri innebär att ge en grafisk
framställning, sociogram, av relationerna mellan
individerna i en social grupp. I ett dylikt
sociogram angivas framför allt attraktionerna och
re-pulsionerna mellan individerna. S. är eg. blott
en metod inom sociologi och socialpsykologi, men
av J. L. Moreno och det av honom bildade inst.,
Beacon House, betraktas s. som en självständig
vetenskap, som är grundad på Morenos arbete
”Wo shall survive?” (2:a uppl. 1953).
Socionom [-å’m], sedan 1950 titel för dem,
som diplomerats från socialinst.
Sockel. 1) (Byggnk.) Ett utom murlivet
framspringande underlag, som kan bestå av ett el.
flera stenskift. Sockelskiftens framsprång äro
skråfasade el. rikare profilerade. — 2)
Fotställning till staty, byst el. dyl.
Socken (fsv. sokn, eg. sökning; jfr
Sockna-re), benämning på det landsbygdsområde, vars
invånare sökte sig till samma kyrka och bildade
en ”församling”. Indelningen av Sverige i s. är
naturvuxen. S:s gemensamma angelägenheter
handhades av sockenborna på allmänt möte,
sockenstämma. Då 1862 den kommunala
självstyrelsen reglerades, blev s. både kyrklig och
borger
lig primärkommun men miste denna ställning i
och med den nya kommunindelningen 1952.
Sockenbud, begäran, att prästen skall infinna
sig hos någon sjuk, för själavård el. dyl.
Sockengång (d j ä k n e g å n g), urgammal
sed, att skoldjäknar särskilt vid större helger
gingo omkring i stiftets socknar för att samla
penningar och livsmedel till sitt uppehälle.
Gustav II Adolf sökte 1624 avskaffa s. genom att
införa en skatt, djäknepenningar (se vidare d. o.),
men småningom insamlades även dessa genom s.
S. upphörde först vid 1700-talets slut, i
Norrland (”viatisering”) omkr. 1900.
Sockenstämma, se Kommun, sp. 537 ff.
Socker, se Sockerarter och Sockertillverkning.
Sockerarter, grupp av i vatten lösliga,
kristalliserande och sött smakande kolhydrat (se
d. o.). S. förekomma i naturen dels fria, dels
bundna som glykosider (se d. o.) el. som
högmolekylära kondensationsprodukter, ss. stärkelse
och cellulosa.
S. äro antingen enkla el. sammansatta. De
senare spjälkas genom kokning med utspädda
syror el. med behandling med vissa enzym och
uppdelas därvid under vattenupptagande i enkla s.
I kemiskt hänseende äro de enkla s. samtidigt
aldehydalkoholer el. ketonalkoholer. De ha
således egenskaper, karakteristiska för både alkohol-,
aldehyd- och ketongrupperna, och härpå grunda
sig bl. a. en del viktiga igenkänningsreaktioner
på s. S., innehållande aldehydgrupper, kallas a
1-doser, s., innehållande ketongrupper, kallas
k e t o s e r. De enkla s. innehålla i allm. 6
kolatomer, bundna efter varandra, och kallas
därför h e x o s e r. Även s. med annat antal
kolatomer i molekylen finnas. Vanligast bland dessa
äro pentoserna, som innehålla 5 kolatomer.
Bland viktigare hexoser märkas druvsocker,
fruktsocker, mannos och g a 1 a k t o s,
bland pentoserna a r a b i n o s och x y 1 o s. På
syntetisk väg har man genom kondensation av
formaldehyd lyckats framställa en sockerart med
6 atomer, f o r m o s.
Druvsocker, även kallat g 1 y k o s, d e
x-tros el. stärkelsesocker, C8H12O8, är
den mest utbredda sockerarten. Särskilt rikligt
förekommer den i druvor o. a. söta frukter samt
i honung. I blod finnes alltid druvsocker. Genom
hydrolys el., som det i detta fall även kallas,
in-vertering av rörsocker erhålles en blandning av
druv- och fruktsocker. Ur stärkelse framställes
druvsocker fabriksmässigt genom kokning med
utspädda syror. Druvsocker är en aldos, som
kristalliserar i genomskinliga kristaller, är
lätt-löslig i vatten men svårlöslig i alkohol. Av
enzymet zymas för jäses det till etylalkohol. Med
vissa metallsalter, t. ex. kopparsalter, bildar
druvsocker komplexa föreningar. Med vissa
baser, t. ex. kalk, bildar det saltartade föreningar,
g 1 y k o s a t. Upphettas en druvsockerlösning
med litet soda, uppträder först en gul och sedan
en brun färg (sockerkulör). Upphettas
socker enbart, smälter det under bildning av
karamell. En ammoniakalisk silverlösning sönderdelas
vid upphettning med druvsocker, varvid
metal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
