Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockerarter - Sockerbeta - Sockerbetsodling - Sockerbolaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Sockerbeta—Sockerbolaget
652
liskt silver utfaller (silverspegel). Druvsocker
reducerar vid upphettning Fehlings lösning,
varvid en fällning av tegelröd kopparoxidul bildas,
ett viktigt reagens på druvsocker. Även med
ba-siskt vismutnitrat, upplöst i seignettesalt och
na-triumhydroxid, ger druvsocker en karakteristisk
fällning (Almén-Nylanders reagens på socker).
Fruktsocker. fruktos, 1 e v u 1 o s,
C«Hi2O6, är en ketos, som allmänt förekommer
tills, m. druvsocker i växter och i honung. Det är
lättlösiigt i både vatten och alkohol och skiljer
sig härigenom från druvsocker. Smaken är
något sötare än druvsockrets. I övrigt reagera båda
s. på likartat sätt.
A r a b i n o s och x y 1 o s, C5H10O5, äro två
viktiga pentoser. Den förra erhålles ur arabiskt
gummi genom behandling med utspädda syror.
Den senare, som även kallas träsocker,
erhålles på liknande sätt ur lövträ, kli, halm, jute
m. m. Vid upphettning med svavelsyra
sönderdelas pentoserna i furfurol, som med anilin och
saltsyra ger en karakteristisk röd färg. — En del
i naturen förekommande pentoser innehålla en
substituerad metylgrupp, t. ex. r a m n o s,
C6H12O5, som finnes i vissa Rhamnus-arter, och
f u k o s, GH12O5, som finns i tång.
De sammansatta s. (polyoserna) äro vanl.
uppbyggda av två, någon gång flera enkla s.
Alltefter det antal enkla s., varav de äro
uppbyggda, kallas de för bioser el. d i s a c k
a-rider, trioser el. trisackarider etc.
Bland disackariderna märkas rörsocker,
maltsocker och mjölksocker, bland
trisackariderna r a f f i n o s.
Rörsocker, sackaros, vanligt socker,
C12H22O11, är mycket utbrett i växtriket och
förekommer i större mängder i sockerröret (18
—20%), i sockerbetan (16—22°/o), i ananas (10
—11 %), i majs (7—9%), i morötter m. m. Vid
långsam kristallisation bildar rörsocker stora
pris-matiska kristaller, kandisocker. Det
smälter vid 1600, är svårlösligt i alkohol och ger
vid upphettning karamell. Med metallsalter
bildar rörsocker dels komplexa, dels saltartade
föreningar, s. k. s a c k a r a t. Rörsocker reducerar
ej Fehlings lösning. Vid upphettning med syror
el. vid behandling med enzymet saccharas
spjälkas rörsocker i lika många molekyler druv- och
fruktsocker. Denna blandning kallas invertsocker
och liknar honung. Rörsockret framställes
fa-briksmässigt ur sockerröret el. vitbetan. Det är
ett mycket viktigt födoämne.
Maltsocker, maltos, C12H22O11,
förekommer endast i små mängder i naturen men
bildas lätt vid stärkelsens hydrolys och utgör den
söta beståndsdelen i malt. Det är lösligt i vatten
och alkohol samt kristalliserar i fina, hårda
nålar, reducerar Fehlings lösning och spjälkas av
syror och enzymet m a 11 a s under upptagande
av 1 molekyl vatten till 2 molekyler druvsocker.
Mjölksocker, laktos, C12H22O11,
förekommer i mjölk. Det bildar hårda, vita, sandiga,
i vatten lösliga kristaller, reducerar Fehlings
lösning och spjälkas av syror och enzymet lak-
t a s under upptagande av 1 molekyl vatten till
1 molekyl druvsocker och 1 molekyl galaktos.
Mesost är orent mjölksocker.
Sockerbeta, se Beta.
Sockerbetsodling kan giva för
sockerfabrikationen användbara betor överallt i den
tempererade zonens områden med undantag för de kallaste.
För att giva gott resultat fordrar sockerbetan
dock en täml. varm och solig sommar. Ehuru den
kan odlas på nästan all slags jord i god kultur,
föredrager den en mullrik lera och ger endast på
mullrika, ej alltför lätta jordar fullgott
odlings-resultat. Samtidigt har den ganska bestämda
fordringar på jordens surhetsgrad, och starkt sura
el. starkt alkaliska jordar ge ofta dåligt resultat.
Fröet sås i rader med 31—60 cm avstånd, olika
inom olika odlingsområden; i Sverige är c:a 45
cm f. n. det vanligaste. Normal utsädesmängd
är c:a 20 kg per har. Omedelbart efter
plantornas uppkomst hackas mellan raderna medelst
häst- el. traktordragen hacka. Denna hackning
upprepas sedan flera ggr. 2—3 veckor efter
uppkomsten gallras plantorna för hand, så att de
komma att stå ensamma på bestämda avstånd i
raden (20—25 cm). Varje frö innehåller näml,
två el. flera groddanlag och kan därför ge
upphov till flera plantor. I bl. a. Sverige ha med
framgång försök gjorts att genom mekanisk
behandling framställa frö med endast ett
groddanlag, s. k. enkorn-frö, i syfte att minska arbetet
med gallringen. Även andra metoder i samma
syfte ha prövats. Upptagningen sker i Sverige
okt.—nov., i sydligare områden tidigare.
Betlos-sare samt traktordrivna blastnings- och
upptag-ningsmaskiner komma nu i stor utsträckning till
användning. Även lastningen av de upptagna
betorna sker delvis med maskiner.
Större omfattning fick s. i Sverige först på
1890-talet. Vid 1900-talets början utgjorde
soc-kerbetsarealen i landet c:a 26,000 har och har
sedan dess ung. fördubblats. 1951 uppgick den
sålunda till c:a 54,000 har, varav c:a 44,000 i
Skåne, c:a 3,000 i Kalmar län, c:a 2,500 på
Gotland, c:a 1,700 i Östergötland samt återstoden i
Halland, Blekinge och Västergötland.
1873—1929 var sockertillverkningen belagd
med skatt, som emellertid upprepade ggr var
föremål för ändringar, innan den sistn. år
slutgiltigt avskaffades. 1930 erhöll s. ett direkt
understöd av statsmedel, sockersubvention.
Sedan 1932 har sockermarknaden underställts en
direkt statlig reglering. Svenska sockerfabriks ab.
och Mellersta Sveriges sockerfabriks ab., vilka
företag 1936 sammanslogos till ett, erhöllo
härvid importmonopol på socker. Priset på såväl
betor som socker fastställes årl. genom ett avtal
mellan staten och nämnda företag. För att
bevaka efterlevnaden av avtalsbestämmelserna
tillsattes 1934 Statens sockernämnd, vars
uppgifter 1950 överflyttades till den nyinrättade
Statens jordbruksnämnd. Mellan sockerbolaget
och odlarna uppgöras årl. odlingskontrakt, vilka
kontrolleras av staten.
Sockerbolaget, se Svenska sockerfabriks ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
