Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Soest - Soffit - Soffittenlampor - Sofia - Sofia, Sofija (stad) - Sofia (drottning av Sverige) - Sofia Magdalena (drottning av Sverige) - Sofia (Sophie, drottning av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Soffit—Sofia
664
Alexander Nevski-katedralen i Sofia.
nader från sin storhetstid; främst märkas
domkyrkan (S:t Patroclus, urspr. gr. 955) och
Petri-kirche (urspr. från 1100-talet), båda romanska
basilikor, samt den gotiska Wiesenkirche
(påbörjad 1331). S. nämnes redan 836, tillhörde sedan
1200-talet hansan och var en av de rikaste
hanse-städerna.
Soffit (av it. soffitto, tak). 1) (Byggnk.)
Undersidan av en arkitektonisk konstruktionsdel,
som har horisontalt läge över åskådarens huvud,
t. ex. den fria delen av en arkitrav, en
häng-platta, en takbjälke. — 2) (S o f f i t e r). De
över en teaterscen uppsatta perspektiviska
dekorationer, som föreställa innertak, valv etc.
Sofffttenlampor, se Elektrisk belysning, sp.
515-
Sofia. 1) Församling i Jönköping. — 2)
Församling i Stockholm. — 3) Sofiaförsamlingen i
Paris, se d. o., sp. 872.
Sofia [så’-], off. S o f i j a, huvudstad i
Bulgarien; 437,000 inv. (1950). S. ligger c:a 550
m ö. h. på en svagt vågig slätt vid den viktiga
samfärdsleden Morava—Marica (järnvägen
Belgrad—Istanbul), strax n. om det 2,285 m höga
Vitosa. Delvis är S. beläget på platsen för en
gammal trakisk stad. Redan romarna hade
upptäckt traktens varma källor. Kejsar Trajanus
anlade där en romersk koloni, Ulpia Serdica,
vilken fick central betydelse för prov. Dacia.
Denna stad förstördes 447 av hunnerna men
återuppbyggdes och var under medeltiden under
namnet Sredets de bulgariska furstarnas
huvudort, som intogs av turkarna 1382. 1878 blev S.
Bulgariens huvudstad. Den led svåra skador vid
allierade flyganfall under 2 :a världskriget, 1944.
Trots sin storlek är S. en ganska stillsam stad,
som delvis gör ett anmärkningsvärt lantligt
intryck. De centrala delarna med slottet,
upp
Sofia Magdalena.
fört 1880—82, den väldiga
Alexander Nevski-katedralen
(1882—1917), som är
Balkanhalvöns största ortodoxa
kyrka, parlaments- och
regeringsbyggnader m. m. bära
dock prägel av modern
västerländsk storstad. S. har ett
statsuniv., gr. 1904,
musik-och konstakad.,
lantbruks-och veterinärinst.,
krigs-högsk. o. s. v. Badanstalt med
heta svavelkällor.
Sofia, furstinnor.
Sverige. 1) Sofia,
drottning (d. 1286), dotter till
konung Erik Plogpenning av
Danmark, äktade omkr. 1260
Valdemar av Sverige. Hon
skildras som skön och kvick
men härsklysten.
2) Sofia
Magdalena, drottning (1746—1813),
dotter till konung Fredrik V
av Danmark och Lovisa av
England, äktade 1 okt. 1766
i Köpenhamn kronprins
Gus
tav, sedermera Gustav III. Om deras inbördes
förhållande se Gustav, sp. 512. S. eftersträvade
aldrig politiskt inflytande. Som änka utövade
hon mycken
välgörenhet.
3) Sofia (S
o-p h i e) Vilhelmina
Mariana Henrietta,
drottning av Sverige
och (till 1905 även av)
Norge (1836—1913),
dotter till hertig
Vilhelm av Nassau och
Pauline av
Württem-berg. Hon förlovades
1856 med prins Oskar,
sedermera Oskar II,
och de förmäldes 6
juni 1857 i Biebrich.
Drottning 1872,
kröntes S. 12 maj 1873 i
Stockholm och 18 juli
s. å. i Trondheim.
Från 1887 tvang
henne en vacklande hälsa
till inskränkt
deltagande i det officiella
livet, men med sin
politiska klarsyn spelade
hon dock en betydande
roll i den kungliga
dynastiens politik. I en
med åren alltmer
utpräglad religiositet av
pietistisk läggning
bottnade hennes stora
intresse och
uppoffrande verksamhet för
Sofia (Sophie).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
