Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sofia (Sophie, drottning av Sverige) - Sofia (prinsessa av Sverige) - Sofia Albertina (prinsessa av Sverige) - Sofia Vilhelmina (prinsessa av Sverige) - Sofia (drottning av Danmark) - Sofia (drottning av Danmark) - Sofia Amalia (drottning av Danmark) - Sofia Magdalena (drottning av Danmark) - Sofia Dorotea (kurprinsessa av Hannover) - Sofia Charlotte (drottning av Preussen) - Sofia Dorotea (drottning av Preussen) - Sofia (storfurstinna av Ryssland) - Sofia (regentinna av Ryssland) - Sofiaflickorna - Sofiahemmet - Sofiakyrkan - Sofiero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Sofiaflickorna—Sofiero
666
välgörenhet och filantropiska inrättningar, av
vilka den mest kända är Sophiahemmet. — Biogr.
av E. Melander (1914; 3:e uppl. 1915).
4) Sofia, prinsessa (1547—1611), dotter till
Gustav I och Margareta Leijonhufvud, äktade
1568 hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg.
Äktenskapet blev olyckligt, varför S. ej följde sin
gemål, då denne måste lämna Sverige.
5) Sofia Albertina, prinsessa (1753—
1829), dotter till Adolf Fredrik och Lovisa
Ulrika. Hon erhöll genom morbrodern Fredrik II
av Preussen vid 14 år chargen som
koadjutor-inna i abbedisstiftet Quedlinburg och var från
1787 och till stiftets sekularisering 1803 dess
abbedissa. S. beskrives som nyckfull och häftig
men tillika som ganska begåvad, gladlynt och
godhj ärtad. S. blev den sista medlemmen av den
holstein-gottorpska dynastien i Sverige. För
henne byggdes det palats i Stockholm, som sedan enl.
hennes testamente var äldste arvfurstens
residens, därav namnet Arvsfurstens palats.
6) Sofia Vilhelmina, prinsessa (1801—
65), dotter till Gustav IV Adolf och drottning
Fredrika, 1819 g. m. hertig Karl Leopold Fredrik
av Baden, farmor till drottning Viktoria av
Sverige.
Danmark. 1) Sofia (da. Sophie), drottning
(d. 1198), dotter till en rysk furste och
halvsyster till Knut Magnusson, efter vars mord
hon gifte sig med Valdemar (den store) 1157.
2) Sofia, drottning (1557—1631), dotter till
hertig Ulrik av Mecklenburg-Schwerin. Hon
gifte sig 1572 med sin kusin Fredrik II. Efter hans
död kom hon i häftig strid med riksrådet och
adeln i hertigdömena, då hon sökte skaffa även
yngre söner besittningar där.
3) Sofia Amalia, drottning (1628—85),
dotter till hertig Georg av
Braunschweig-Lüne-burg. Hon gifte sig 1643 med sedermera
Fredrik III av Danmark. Hon var begåvad och
energisk, visade under Köpenhamns belägring
1658—59 stort personligt mod och spelade en
sannolikt betydande roll vid enväldets införande
1660. Hon var påverkad av fransk kultur. Sin
fiende Leonora Christina höll hon fängslad i
22 år.
4) Sofia Magdalena, drottning (1700—
70), dotter till markgreve Kristian Henrik av
Brandenburg-Kulmbach. Hon äktade 1721
kronprins Kristian (VII). Den pietistiska,
praktäls-kande och egensinniga kvinnan blev aldrig
populär och bevarade till det sista sin tyska kultur.
Hannover. Sofia (ty. Sophie) Dorotea,
kurprinsessa (1666—1726), dotter till hertig
Georg Vilhelm av Lüneburg-Celle, blev 1682
g. m. sin kusin kurprins Georg Ludvig av
Hannover, senare konung Georg I av England.
Sedan hennes förbindelse med Ph. Chr. von
Kö-nigsmarck upptäckts och hennes älskare mördats,
lät gemålen 1694 skilja sig från henne och
inspärra henne på slottet Ahlden, där hon vistades
till sin död.
Preussen. 1) Sofia (ty. Sophie)
Charlotte, drottning (1668—1705), dotter till kurfurst
Ernst August av Hannover, blev 1684 g. m.
brandenburgske kurprinsen, senare konung
Fredrik I av Preussen. S. var en högt begåvad och
litterärt intresserad dam; jämte sin vän Leibniz
förmådde hon kungen att grunda Berlins
veten-skapsakad. (1701).
2) Sofia Dorotea, drottning (1687—
I757)> dotter till Georg I av England-Hannover,
1706 g. m. kronprins Fredrik Vilhelm (från 1713
Fredrik Vilhelm I) av Preussen, mor till Fredrik
den store och Lovisa Ulrika av Sverige.
Ryssland. 1) Sofia (ry. Soffa), storfurstinna
(d. 1503), av Palaiologernas ätt, förmäld med
Ivan III 1472.
2) Sofia, regentinna (1657—1704), Alexej
Michajlovitjs dotter, regentinna 1682—89, sedan
inspärrad i kloster, se Ryssland, sp. 452.
Sofiaflickorna, gymnastiktrupp, urspr.
sammansatt av flickor från Sofia folkskola i
Stockholm, under ledning av skolans
gymnastiklärarinna, Maja Carlquist. S. uppvisa avancerad
kvin-nogymnastik efter en delvis ny utbildnings- och
träningsmetod, som av ledarinnan beskrivits i
boken ”S:s gymnastik” (1942). De ha företagit
uppmärksammade uppvisningsturnéer i Europa
och U.S.A.
Sofiahemmet, se Sophiahemmet.
Sofiakyrkan (grek. Ha’gia Sofi’a, ”heliga
visheten”), kyrka i Istanbul, den kristna världens
förnämsta kyrka under ett årtusende, efter
Istanbuls fall 1453 moské. Kejsar lustinianus lät
uppföra S. i st. f. en förstörd basilika genom
arkitekterna Anthemios och Isidoros från Miletos;
den senare var en framstående matematiker, som
teoretiskt behandlat valvkonstruktionen. S.
invigdes 537. Den betecknar lösningen av uppgiften
att förena centralkyrkan med basilikan.
Kyrkorummets plan är nära men ej fullt kvadratisk
(77 X 71,7 m). Kupolen (diam. 32 m) vilar på
hjässorna av fyra mäktiga valvbågar, dessa
uppbäras av fyra massiva, i kvadrat ställda
murpelare. Mellanrummet mellan dessa är på
långsidorna slutet av kolonnader i två våningar, vilka
bilda sidoskepp med kvinnoläktare. Ett mittskepp
bildas därigenom, att valvbågarna på
ingångs-och korsidorna inrama väldiga absider,
övervälvda av halvkupoler; korsidans absid är i sin
ordning upplöst i tre mindre nischer av samma form,
med högaltaret i den mellersta. På ingångssidan
motsvarar dörrpartiet den mellersta nischen. Så
erhåller rummet den disposition, som var övlig
i de kristna kyrkorna, men på samma gång
domineras det av centralbyggnadsidén: kupolen
släpper in ljusflödet genom en krans av fönster. Det
inre smyckades mycket rikt, bl. a. med kolonner
från äldre byggnader och med mosaiker. Kyrkans
yttre är vanställt genom tillbyggnader och
stöd-jemurar. S. har upprepade gånger lidit av
jordbävningar; 558 instörtade korpartiet jämte
kupolen, i slutet av 900-talet förnyades av samma
anledning kupolen och den dekorativa
utsmyckningen. — Se bild 1 och 4 å pl. vid Bysantinsk
konst och bild 4 å pl. vid Istanbul.
Sofierö, egendom inom Hälsingborg med
vackert läge vid Öresund 5 km n. om stadens
centrum, omfattar no har, därav 52 åker, med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
