Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Soltid - Soltält, suntält el. sunsegel - Solur el. solvisare - Solutio - Solutrétid - Solv (textil) - Solv. (på recept) - Solv (Finland) - Solvalla - Solvay, Ernest - Solway Firth - Solvens - Solventil - Solventnafta - Solvisare - Solvända - Solvärme - Solår - Solör - Soma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Soltält—Soma
702
icke är likformig, dels icke försiggår i
himmels-ekvatorns och den dagliga rörelsens riktning utan
skevt mot denna i ekliptikan. Man tänker sig
därför en punkt, som rör sig i ekvatorn med
solens medelhastighet och kallar densamma
medelsol. Denna punkts dagliga rörelse normerar vad
till skillnad från sann s. kallas m e d e 1 s o
1-t i d el. medeltid, och enheten för denna tid
el. medelsoldygnet är alltid lika lång och ung.
lika med det sanna soldygnet. Skillnaden
mellan sann s. och medelsoltid kallas
tids-ekvation. När medelsolen kulminerar i s., är
medelsoltiden 12 tim., det är då
medeltids-middag el. medelmiddag. Detta inträffar
naturligtvis i olika moment för olika meridianer.
För att undvika olägenheten härav har
mångenstädes införts en för ett helt land gemensam s. k.
borgerlig tid el. normaltid. För
Sverige skedde detta 1878, då Sveriges borgerliga
tid bestämdes till dets. som medeltiden för de
orter, som ligga 12’ västligt, räknat från
Stockholms observatoriums meridian. Fr. o. m. 1900
inträdde häri en ändring, i det att Sveriges
borgerliga tid då bragtes i överensstämmelse med
den s. k. medeleuropeiska el.
mellan-europeiska tiden. Denna, som är definierad
såsom medelsoltiden för en meridian, som har
precis 1 tim. ö. Igd fr. Greenwichs meridian,
skiljer sig med blott 14 sek. från den förra
borgerliga tiden.
Soltält, suntält el. sunsegel (av eng.
sun, sol), på fartyg ett av segelduk sytt tält, som
sträckes ovanför däcket mellan stöttor, vant,
master, flaggspel el. dyl. till besättningens skydd
mot solhettan.
Solur el. solvisare, apparat, med vilken
man, genom att iakttaga den skugga en av
solen belyst stav el. kanten av en skiva kastar,
kan bestämma soltiden. Dess konstruktion är i
sin enklaste form följ. En stav, ”visaren”,
fästes i ett läge, parallellt med jordaxeln, så att
himmelens och särskilt solens dagliga rörelse
försiggår vinkelrätt mot densamma. Det plan, som
går genom solen och visarens längdriktning och
som i varje ögonblick representeras av stavens
skugga, bildar med meridianplanet en vinkel, som
är = solens timvinkel. Denna timvinkel, ökad
med 12 tim., anger just den sanna soltiden.
Meridianplanet kan en gång för alla bestämmas och
utmärkas såsom det plan, som genom visaren är
lagt i riktningen från n. till s. Alltefter de olika
sätt, på vilka denna skugga uppfångas, erhållas
olika slags s. Man kan låta skuggan falla på
en mot staven vinkelrät och således med
ekva-torsplanet parallell skiva. Skuggan kan även
uppfångas på en visaren omgivande skärm el. ring,
vars axel sammanfaller med visarens. I alla
dessa fall bli avstånden mellan timstrecken lika.
Dylika s. kallas ekvinoktial- el. polarur.
Det är även brukligt att uppfånga skuggan på
en vertikal, plan vägg, stående vinkelrätt mot
meridianplanet och sålunda vänd rätt mot s.
(middagsur), el. på ett horisontalt plan. Detta
slags s. kallas resp, vertikal- och h o r i s o
n-t a 1 u r. ■— Under forntiden och medeltiden,
in
nan ännu pendel- och fjäderur funnos el.
kommit till användning, spelade solvisaren stor roll,
och en ansenlig del av medeltidens astronomiska
litteratur är ägnad åt teorien för detta slags
instrument (gnomonik).
Solütio, lat., lösning. (Farm, med.) En vanl.
klar lösning i vatten el. sprit av i allm. ett ämne.
Solutrétid [sålytre’-], yngre-paleolitisk kultur,
uppkallad efter boplatsen Solutré i dep.
Saone-et-Loire, Frankrike.
Solv, text., se Vävning.
Solv., på recept, förk. för lat. solvätur el.
so’lve, bör upplösas.
Solv, fi. Sulva, kommun i Vasa län, Finland,
vid kusten av Bottniska viken s. om staden Vasa;
157 km2, c:a 3,000 inv. svensktalande.
Solvalla, bana för travtävlingar vid
Stockholm, strax v. n. v. om Sundbyberg. S. invigdes
1927 och har medfört ett hastigt uppsving för
travsporten inom landet. Tillhör Stockholms
travsällskap. Användes även för motorcykel- och
biltävlingar (1,000-m banan), utställningar m. m.
Solvay [sålvä’], Ernest, belgisk
industriid-kare (1838—1922), uppfinnare av Solvays
ammo-niaksodaprocess (se Soda). Han grundade för
exploatering av uppfinningen Société Solvay i
Bryssel och vann genom sin verksamhet stora
rikedomar. S. var i sitt hemland en frikostig donator.
Solway Firth [så’lcoéi fa’b], trattformig vik
av Irländska sjön på Storbritanniens v. kust,
på gränsen mellan England och Skottland. Stora
tidvattensskillnader.
Solve’ns, betalningsförmåga. — Solv e’n t,
vederhäftig; som kan betala.
Solventil, se Acetylenbelysning.
Solve’ntnafta, se Stenkolstjära.
Solvisare, astron., se Solur.
Solvända, Helia’nthemum, släkte av fam.
Cistaceae bland koripetalerna. Blommorna, som
på ett påfallande sätt vända sig mot ljuset, ha
femtalig krona och talrika ståndare. Frukten är
kapsel. I Sverige finnas 5 arter, dvärgbuskar
med gul krona. H. vulgäre, som har avlånga
blad, växer flerstädes allmän upp till s.
Norrland. H. fumana (Fumana nudifolia), med
barrlika blad, förekommer på kalkhällar på Gotland
och (sällsynt) på Öland.
Solvärme, den värmeenergi, som solen
innehåller och av vilken den från solen utgående
strålningen underhålles. Denna utgående strålnings
effekt är 3,71 X 1023 kW; då man ej kunnat
konstatera någon minskning av solens temp. under
avsevärda tidrymder, måste den ständiga stora
energiförlusten ständigt kompenseras av en motsv.
energialstring. Flera olika förklaringar ha
härvid uppställts. Enl. en erkänd teori sker i solens
inre en rad kärnreaktioner, vilka som slutresultat
ge att väte omvandlas till helium under alstring
av atomenergi.
Solår, se Kronologi.
Solör, Glommens breda dal i Hedmark fylke,
ö. Norge, mellan Elverum och Kongsvinger.
Soma [så’-] (grek., kropp, person), biol.,
betecknar allt av ett individ, vilket ej är könsceller
el. dessas moderceller. — Adj.: somatisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
