Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sot el. brand (botanik) - Sotare - Sotberg, Erik af - Sotdagg - Sotdöd - Soteld - Soten el. Sotefjord - Sotenkanalen, Sotenäskanalen - Sotenäs härad - Soter - Sotholms härad - Sothönssläktet - Sotji - Sotkamo - Sotmossor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Sötare—Sotmossor
722
bildning sker först i dennas ax. F1 y g s o t hos
havre (U. awenae) liknar i sitt uppträdande
flygsot hos vete och kom; sporerna spridas under
blomningstiden, men deras groddslangar infektera
först vid groningen den nya plantan. Täckt
sot hos havre (U. levis) skiljer sig från
flygsotet genom fastare spormassor, som omgivas av
de hinnartade skärmfjällen; biologiskt liknar det
kornets hårdsot. Hos råg förekommer stråsot
(Tuburcinia occulta), som förorsakar missbildning
av strå och ax; sotmassorna bilda strimmor i
dessa organ och bladen. — Även hos många
fodergräs förekomma sotarter, t. ex. lostasot
(U. bromivora) och knylhavresot (U.
deci-piens) i fruktämnena av losta, resp, knylhavre,
och det giftiga strimsotet i bladen av
gröe-(Glyceria-) arter. — I bladen av lök förekommer
lök so t (Tuburcinia cepulae), som även
iakttagits i Sverige.
Bekämpandet av s., särskilt hos sädesslagen,
sker framför allt genom betning (se d. o., sp.
881) av utsädet med kemiska medel. En del
preparat användas i lösning, andra i pulverform
(”torrbetning”). Flygsot hos vete och korn kan
ej bekämpas genom betning men väl genom
varm-vattensbehandling.
Sötare, kokk., rimmad strömming, som
halstras på glöd, spis el. i panna.
Sotberg, Erik af, språkforskare (1724—81).
Han blev fil. mag. i Uppsala 1755 och docent
i litteraturhistoria 1758, biträdde vid samlingarna
till Ihres ”Glossarium suiogothicum” och företog
en omsorgsfull granskning av Codex argenteus,
vilket ledde till en förbättrad uppl. av Wulfilas
gotiska bibelöversättning, ”Ulphilas illustratus”
(1752—55). S., som 1765—75 var lärare för
prinsessan Sofia Albertina, fick 1768 lagmans
titel och adlades 1772. Från 1773 var S. sekr. i
Vitterhetsakad., i vars Handl. S:s ”Anmärkningar
öfver svenska språket” trycktes (1776). Han blev
1778 kansliråd.
Sotdagg, sotliknande beläggning på växtdelar,
bildad av svampar med mörkfärgat mycel (t. ex.
släktet Fumago av kärnsvamparna och
Cladospo-rium av Fungi imperfecti), som växer ytligt, vanl.
i det sekret, som avsöndrats av bladlöss.
Sotdöd (jfr Sot), död av sjukdom, i motsats
till bråddöd, död genom olyckshändelse.
Soteld, se Skorstenseld.
Soten el. S o t e f j o r d, vattnet mellan
Väderöarna och Soteskär (v. s. v. om Hunnebostrand),
Bohuslän, känt för våldsamt brytande sjö vid v.
och s. v. stormar (jfr Sotenkanalen).
Sotenkanalen, Sotenäskanalen, kanal
genom yttersta delen av Sotenäset i Bohusläns
skärgård, går från Ramsvikskilen vid
Hunnebostrand mot s. s. v. till Ålstenshamn. S. bereder
kustfarten en skyddad farled innanför den för
v. stormar svårt utsatta leden i öppna havet över
Soten; total bearbetad längd 6,5 km, djup 4,5 m,
bottenbredd i berg 15 m, i jord 25 m. S. är
utförd 1931—35 som reservarbete.
Sotenäs härad, i mell. Bohuslän, omfattar
halvön Sotenäset mellan Åby- och
Bottnafjordar
na samt utanför liggande öar, ss. Malmön och
Smögen. S. består av socknarna Malmön,
Kungshamn, Smögen, Askum, Tossene, Hunnebostrand
och Bärfendal. S. tillhör Sunnervikens fögderi
och domsaga (tingsställe Kvistrum).
Sotèr, grek., ”räddare”, ”frälsare”, tillnamn
till åtskilliga grekiska gudar, särskilt sådana, som
frälsade staten ur faror (t. ex. Zeus, Athena) och
människan ur sjukdom och nöd (t. ex. Asklepios).
Under den hellenistiska tiden, då härskarkulten
blev vanlig i de grekiska monarkierna i östem,
gavs det åt vissa konungar. Mest bekant och
utbrett är det dock som tillnamn åt kej sar
Augus-tus. Samma ord tillägges fridsfursten Kristus,
och detta öppnar ett djupt perspektiv över en
härskande tidsströmning.
Sotholms härad, i Stockholms län, omfattar
s. ö. delen av halvön Södertörn och s. delen av
Stockholms skärgård. Socknar: Sorunda,
Västerhaninge, österhaninge, Tyresö, Dalarö, Nämdö,
Omö, Utö, Muskö, ösmo och Torö.
Sothönssläktet, Fu’lica, tillhör fam. rallar av
tranfåglarnas ordn. Näbben är kraftig och bakåt
förlängd till en pannplåt. Framtårna äro
försedda med en flikig simhudsfåll. Sothönan,
F. atra, är övervägande svart med vit näbb och
pannplåt, 36—44 cm lång, simmar och dyker väl
samt lever av växtämnen, snäckor o. dyl. Det
ofta flytande boet bygges av vass. Den är
allmän i s. och mell. Sverige och sprider sig mot n.
Sotji [så’t/i], stad i Krasnodarområdet,
Nord-kaukasien, vid Svarta havet, 200 km s. ö. om
Novorossijsk; c:a 12,000 ständiga inv., dessutom
talrika säsonggäster. S. har särdeles milt klimat
och subtropisk vegetation. 10 km utanför S.
ligger Macesta med svavelkällor, varför S. med
omnejden blivit en av de mest besökta bad- och
kurorterna vid Svarta havet samt ett turistcentrum
för v. Kaukasus. S. har flera sanatorier, berömd
botanisk trädgård, frukt- och tobaksexport.
Sotkamo [så’tkamå], kommun i s. ö. delen
av Uleåborgs län, Finland, ö. om staden Kaj ana;
2,689 km2, c:a 15,000 inv., finsktalande. Känd
för sin storslagna naturskönhet; här ligger bl. a.
berget Vuokatti. Vintersportcentrum.
Sotmossor, bot., se Andreaeaceae.
Sothöna, hona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
