Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Southampton (England) - Southampton (Canada) - South Bend - South Carolina, Syd-Carolina - South Dakota, Syd-Dakota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725 Southampton—South Dakota 726
intill 100,000 ton. Från Terminus Station i
stadens s. del grena järnvägsspår ut sig över hela
hamnområdet. Bland viktigare industriella
anläggningar märkas skeppsvarv, flygplan-,
maskin- och vagnfabriker, bryggerier och
sockerbruk. — Inom den närmast hamnen belägna
gamla stadsdelen finnas minnen från både
romersk, angelsaxisk och normandisk tid. De
gamla stadsmurarna äro delvis i behåll jämte fyra
portar, bland vilka Bar Gate i sin övre del har
stadens guild hall. Bland de medeltida kyrkorna
märkes Saint Michael. N. om och genom en rad
parker delvis skild från den gamla stadsdelen
ligger den nya med bl. a. Southampton Univ.
College, gr. 1850. Konstakademi. S. är säte för
anglikansk biskop och för Ordnance Survey
(brittiska kartverket). Genom de häftiga tyska
flyganfallen 1940—41 led staden mycket svåra
skador; mer än hälften av dess byggnadsbestånd
blev skadat el. förstört, och särsk. omfattande
blev ödeläggelsen inom gamla staden. Bl. a.
förstördes 15 kyrkor.
Southampton [såu]jä’m(p)tan], ö vid
inloppet till Hudson Bay i Canada; 42,350 km2. S.
ingår i Keewatindistriktet inom Northwest
Ter-ritories.
South Be’nd [såu’t>], stad i n. Indiana, U.S.A.,
vid Saint Joseph River, 35 km från
Michigan-sjön; 116,000 inv. S. är kommersiellt och
industriellt centrum för en stor del av n. Indiana och
har en mångsidig industri. Univ. of Notre Dame,
gr. 1842, och Saint Mary’s College (katolska).
South Carolina [såu’t) käralai’na], S y
d-Carolina, förk. S.C., en av Södra Atlantiska
staterna i Förenta staterna (se karta vid d. o.),
n. ö. om Savannah River; 80,432 km2, 2,117,027
inv. (1950). Mer än 3/s av staten ligga inom
Atlantiska kustslätten, ö. delen av kustslätten,
the Flatwoods, är mycket försumpad. Längre i
v. blir slätten mera ojämn genom djupare
dalgångar. V. om fall-linjen vidtar Piedmontplatån,
som i v. ligger c:a 400 m ö. h. Blue Ridge når i
Sassafras Mountain 1,081 m ö. h. Klimatet är
maritimt varmtempererat inom Atlantiska
kustslätten men blir längre åt v. mera kontinentalt.
Den årliga nederbördsmängden uppgår till 1,200
mm. De varma vintrarna ha gjort kusttrakterna
till omtyckta turistplatser.
1940 uppgick befolkningen till 1,899,804, varav
1,084,304 voro vita, 814,164 negrer och 1,234
indianer. De utlandsfödda vita uppgingo 1940
till endast 4,915 varav endast 82 voro födda i
Sverige. De största städerna äro huvudstaden
Columbia, Charleston, Greenville och
Spartan-burg. Bland högre undervisningsanstalter märkas
Univ. of South Carolina i Columbia (gr. 1801)
och Clemson Agricultural College (gr. 1893. —
Jordbruket är huvudnäring, men industrien
utvecklas snabbt. S. hade 1950 139,364 farmer
med en sammanlagd areal av 48,072 km2. 45 °/o
av farmerna brukades av negrer. 1951 skördades
26,3 mill. bushels majs, 16,1 mill. havre 3,5 mill.
höstvete, 1,9 mill. sötpotatis, 860,000 balar
bomull och 177,5 mill. pounds tobak. Odlingen av
persikor är betydande. Omkr. 15% av arealen
lida av jordförstöring. 1951 funnos i S. 20,000
hästar, 142,000 mulåsnor, 396,000 nötkreatur,
varav 174,000 kor, 39,000 får och 1,131,000 svin.
Ostron- och räkfisket är betydande.
Skogsmarken upptar över hälften av landarealen. 1950
hade S. 2,137 industriella anläggningar. Mest
betydande är bomullsindustrien, som sysselsatte
över 70% av arbetarantalet. Vattenkraftstationer
vid floderna Santee, Saluda och Savannah ha
bidragit till textilindustriens snabba tillväxt.
Världens första orlonfabrik öppnades 1950 nära
Camden. Bland andra industrier märkas kemisk,
trä-, pappers- och metallindustri. Den viktigaste
hamnstaden är Charleston. —
Folkrepresentationen består av en senat med 46 medl. och ett
representanternas hus med 124 medl. Till
unionskon-gressen sänder S. 2 senatorer och 6 repr. — Den
första bestående bosättningen under ledning av
engelsmannen William Sayle ägde rum 1670 på
v. stranden av Ashley River nära nuv.
Charleston. I nära 200 år fram till nordamerikanska
frihetskriget var ris den viktigaste produkten för
att efterföljas av bomull och tobak. Först omkr.
1900 börjar den industriella utvecklingen. — Ett
808 km2 stort område längs stranden av
Savannah River inom Aiken och Barnwell Counties
har sedan 1951 reserverats till anläggningar för
framställning av delar till väteatombomber.
South Dakota [såu’t> dakauha],
Syd-Da-k o t a, förk. S.D. el. S.Dak., en av Nordvästra
Centralstaterna i Förenta staterna (se karta vid
d. o.), mellan Black Hills och Big Sioux River;
199,552 km2, 652,740 inv. (1950). ö. om
Missouri River bildar avsatsen Coteau du Missouri
gräns mellan Prairie Plains i ö., som i sin tur
längst i n. ö. slutar med Coteau des Prairies,
och Great Plains i v. Prairie Plains uppvisa
både jämna slätter, ss. i mell. delen, och
moränryggar samt små kanjoner med branta sidor.
Vissa områden ha en svag dränering, och här
uppträda en mängd småsjöar. Great Plains ha
ännu mer omväxlande terräng, över den svagt
böljande ytan höja sig betydande erosionsberg
(buttes), ss. Cave Hills och Slim Buttes i n. v.
med sina kraftigt utbildade raviner och kanjoner
och bad lands (4,050 km2) med sina omväxlande
och ofta groteska former. Högst når Harney
Peak, 2,207 m ö. h. S. har ett utpräglat
fast-landsklimat med stränga vintrar, varma somrar
och häftiga omslag i väderleken. Skogar av
gultall (Pinus pondero’sa) förekomma på Black
Hills, Slim Buttes och Cave Hills.
De utlandsfödda vita utgjorde 1945 32,602,
varav 3,317 voro svenskar (1950: 3,415). De
största städerna äro Sioux Falls, Rapid City,
Aberdeen, Huron och Watertown. Huvudstad är
Pierre. Bland högre undervisningsanstalter
märkas Univ. of South Dakota i Vermillion (gr.
1882) och statens gruvskola i Rapid City (gr.
1885). — Jordbruk är huvudnäring. Inom
Prairie Plains upptar den odlade jorden
över 50 °/o av landytan. 1950 funnos 66,452
farmer med en yta av 181,241 km2. Farmerna äro
stora. 1951 uppgick skörden av havre till 1163
mill. bushels, av majs till 65,6 mill., av vårvete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
