Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien - Historia - Litt. - Spaning - Spaningsflygplan (spaningsplan) - Spanioler (spanjorer), sefardim - Spanjolett - Spann - Spann, Othmar - Spannarp (Hallands län) - Spannarp (Skåne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751 Spaning—Spannarp 752
1940 internationella zonen i Tanger, som
införlivades med Spanska Marocko. Förhandlingar
fördes med Tyskland och Italien om S:s
anslutning till deras sida och om en gemensam
tysk-spansk aktion mot Gibraltar och Nordafrika, men
de strandade på gr. av Francos hållning.
Däremot lät Franco efter det tysk-ryska krigets
utbrott frivilliga spanska trupper, den s. k. ”Blå
legionen”, 1941—43 deltaga på östfronten på tysk
sida, men hemkallade dem efter starka
västmakts-påtryckningar. Efter krigets slut måste
spanjorerna 1945 utrymma Tanger-zonen. De segrande
makterna intogo över huvud en negativ hållning
till S. Redan vid Potsdamkonferensen 1945
enades de allierade huvudmakterna om att S. icke
skulle få tillträde till FN. Särsk. på amerikanskt
håll har man dock med hänsyn till S:s stora
betydelse för det västeuropeiska försvarssystemet
uttryckt tvivel om lämpligheten av den mot
Franco intransigenta hållningen. 1950 beslöt FN
att upphäva ett 1946 fattat beslut, att
medlemsstaterna ej borde ha normal diplomatisk
representation i S.
S:s inre utveckling fr. o. m. inbördeskrigets
slut har utmärkts av en viss ekonomisk
återhämtning. Den autonomi, som under andra republiken
förlänades katalonier, galicier och basker,
upphävdes genast, och katolicismen återinfördes som
statsreligion redan 1939. Efter 1946 har
oppositionen mot Franco tagit sig allt tydligare
uttryck. 1951 förekommo sociala oroligheter, främst
en omfattande strejk i Barcelona. 1947 lät Franco
förklara S. för en monarki (se vidare under
Författning).
Litt.-. S. de Madariaga, ”Spain” (2:a uppl.
1943); D. Ogrizek, ”L’Espagne” (1951);
”Es-pagne” (”Guides bleus”, 1952); A. Strömberg,
”Hur man reser..., S.” (s. å.). — O. Maull,
”Länderkunde von Südeuropa” (1929) — K.
Häbler, ”Geschichte S:s unter den Habsburgern”
(1907); A. Marvaud, ”L’Espagne au XXe siècle”
(1913); R. B. Merriman, ”The rise of the
Spa-nish empire in the Old World and the New” (4
bd, 191S—34); A. Mousset, ”Histoire d’Espagne”
(1947); R. Berner, ”Den spanska diktaturen”
(1949); E. Reske-Nielsen, ”Republik og
Franco-styre 1931—1948” (s. å.); J. Clough, ”Spain in
the modern world” (1952).
Spaning, krigsv., sammanfattande benämning
på olika sätt att inhämta underrättelser om
fienden. Truppspaning (tidigare benämnd
markspaning) avser att inhämta
underrättelser om enskildheter i fiendens gruppering,
förehavanden m. m. och utföres som fj ärr-s. (på stort
avstånd från egna trupper) el. som när-s. För
trupp-s. användas ofta spec. utbildade och
utrustade förband, t. ex. ryttar- och jägarförband.
Genom radarspaning kan man lokalisera
fiendens eldgivande granatkastare och art.-pjäser,
radarstationer, flygplan i luften, fartyg o. s. v.
Med signalspaning inhämtas genom pejling
och avlyssning underrättelser om fiendens
gruppering, avsikter m. m. Genom fotospaning
(tidigare bild spaning) kan man få
underrättelser om gruppering, befästningar m. m.,
var
vid man betjänar sig av såväl mark- som
flygfotografering. Genom flygspaning kan man
snabbt inhämta underrättelser om fiendens styrka,
gruppering och förehavanden även till sjöss och
på stort avstånd bakom fiendens linjer. Den
utföres med foto- och radar-s. samt direkta
iakttagelser (observation). För flyg-s. användas
specialbyggda flygplan, försedda med fotoutrustning
och oftast även radar. — Man skiljer ofta
mellan strategisk s. och taktisk s., varvid
den förra avser att ur mera vidsträckt synpunkt
tjäna krigföringen och operationerna, medan den
senare avser att inhämta underrättelser av vikt
för striden.
Spaningsflygplan (spaningsplan) indelas
alltefter deras användning i taktiska och
strategiska s. Av de förstnämnda finnas i stort sett
två typer, ett lättare av jaktflygplantyp, utrustat
med högvärdig kameramateriel för
spaningsupp-gifter på hög höjd, samt ett tyngre, förutom med
kamerautrustning försett med materiel för
radarspaning och nattfotografering. Strategiska s.
utgöras i regel av ombyggda bombflygplan,
utrustade med kameror för olika ändamål. S. kunna
förses med fasta och rörliga kanoner
(kulsprutor) och medföra bomber.
Spaniöler (eg. spanjorer), sefardim, de
judar, som vid medeltidens slut fördrevos från
spanska halvön och företrädesvis fingo en
tillflykt i Turkiet.
Spanjole’tt (av fr. espagnol, spansk),
stäng-ningsanordning för fönster, bestående av en
järnstång, som i vardera ändan har ett kloliknande
utsprång, som vid stångens vridning medelst ett
handtag mitt på griper om en tapp upptill och
en nedtill i fönsterkarmen. S. skall pressa
fönsterbågarna mot karmen.
Spann. 1) Den del av en bro, som ligger
mellan två stöd.
2) Anspann av flera hästar efter varandra, se
Körning.
Spann [Jpa’n], O t h m a r, österrikisk
nationalekonom och filosof (1878—1950), prof, vid Wiens
univ. från 1919. S. har utvecklat en
”universalis-tisk” stats- och samhällsfilosofi, enl. vilken
ekonomien kan fattas endast som ”organiskt”
sammanhängande med övriga sociala företeelser. Hans
statsideal var ståndsstaten, som starkt liknar den
nationalsocialistiska samhällsordningen. Som
doktrinhistoriker blev han mycket läst i Tyskland
(”Die Haupttheorien der Volkswirthschaftslehre”,
1910, 25:e uppl. 1949; sv. övers., 2 bd, 1927—32).
Spannarp, sn i Hallands län, Himle hd, på
slättbygden ö. om Varberg; 19,77 km2, 686 inv.
(1954). 1,234 har åker. Romansk absidkyrka,
tillbyggd 1824. Ingår i Tvååkers och S:s
pastorat i Göteborgs stift, Varbergs kontrakt. Tillhör
storkommunen Tvååker.
Spannarp, gods i Ausås sn i n. v. Skåne, 6
km s. om Ängelholm, omfattar 293 har, därav
221 åker. Huvudbyggnaden av tegel i två
våningar uppfördes 1740—41. S. är känt sedan
1400-talets slut. Bland ägare sedan 1600-talet
märkas medl. av ätterna Stenbock, Douglas, Ce-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
