Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spannmålsreglering - Spannmålsreglering i Sverige - Spanska fiolen - Spanska Guinea - Spanska kappan - Spanska litteraturen - Den äldsta litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanska fiolen—Spanska litteraturen
755
enl. vilken de importerande länderna förbundo
sig att under avtalstiden inköpa en viss
sammanlagd minimikvantitet från de deltagande
exportländerna.
S pannmålsreglering i Sverige. För Sveriges
vidkommande uppstod redan på 1870-talet behov av
spannmålsimport. 1926—30 måste c:a 180,000 ton
vete årl. importeras. Vad råg beträffar, förelåg
före 1930 ett importbehov av c:a 63,000 ton.
1888 infördes efter hårda politiska strider
spannmålstullar i Sverige. F. n. (1953)
uppgå tullsatserna till 3,70 kr för vete, råg, korn,
ärter och bönor till människoföda (majs, havre,
foderärter, foderbönor och vicker äro icke
tull-belagda). För mjöl är tullen 6,50 kr, för
havregryn 3,50 kr, för risgryn 2,00 kr, för vetegryn
( = mannagryn) o. a. grynslag 6,50 kr. — Under
den jordbrukskris, som följde efter i:a
världskriget, uppstodo trots spannmålstullarna
svårigheter för spannmålsodlingen i Sverige. Efter
beslut av 1926 års riksdag utfärdade K. m:t med
giltighet fr. o. m. hösten s. å. bestämmelser om
utförselbevis för råg och vete.
Bestämmelserna voro till en början
tidsbegränsade till 2 år men ha sedan med vissa
förändringar bibehållits; utförselbevis ha dock icke
utställts under och efter 2:a världskriget.
Innebörden av systemet med utförselbevis är i stort
sett den, att den, som verkställer export av råg
och vete, härvid av tullverket erhåller ett bevis
om exporten, vilket berättigar honom till befrielse
från tull vid import av motsv. kvantitet. — När
det stora prisfallet på brödsäd på de
internationella marknaderna inträffade i slutet av
1920-talet, föllo även de svenska priserna. För att
stödja dessa utöver vad som skett med tull och
utförselbevis infördes 1930 det s. k. i n m a
1-ningstvånget av svensk brödsäd. För att
handha organisationen och tillse efterlevnaden av
förordningens bestämmelser skapades ett särskilt
organ, Statens spannmålsnämnd, vars
uppgifter 1935 övertogos av den s. å. inrättade
Statens jordbruksnämnd. En i
n-malningsprocent fastställdes, varmed
förstås, att all vid en viss kvarn förmålen
spannmål skulle under en förmalningsperiod i
genomsnitt innehålla en viss procentsats svensk
spannmål. Dessutom föreskrevs beträffande vete, att
varje parti skulle innehålla en viss
minimi-procent. Då spannmålsskördarna blevo så
stora, att trots inmalningstvånget
spannmålspriserna icke visade tendens att nämnvärt stiga,
måste även prisstödjande åtgärder tillgripas. Till
en början skedde detta frivilligt. Under 1931
an-sågo sig handelskvarnarna icke längre frivilligt
kunna åtaga sig prisgarantien. Med anledning
härav skapades 1931 ett halvstatligt organ,
Svenska spannmålsföreningen u. p. a.,
som erhöll importmonopol på brödsäd och mjöl
och varje år U»—31 h skulle uppköpa all inom
landet odlad brödsäd av duglig beskaffenhet till
av statsmakterna fixerade priser. 1935 övertogos
föreningens uppgifter av det statliga Svenska
spannmål s-a b. Under tiden fram till 2 :a
världskrigets utbrott tillämpades under vissa år
756
ett inlösningsförfarande och under
andra år ett stödköpsförfarande.
Under sista delen av 1930-talet uttogs en särskild
förmalningsavgift, den s. k. veteavgiften.
— Genom inlösnings- och
stödköpsbestämmelser-na uppstod i statlig regi ett stort och tyngande
överskottslager. För att minska olägenheterna av
detta försåldes vid olika tillfällen avsevärda delar
därav till foder. För att underlätta
lagrings-möj ligheterna för spannmål inrättades Statens
spannmålslagerhusfond.
Vid 2:a världskrigets utbrott uppgick
Jordbruksnämnden i den då inrättade Statens
livsmedelskommission, vilken
upphörde 1950. Dess arbetsuppgifter överfördes på
en nyinrättad Statens jordbruksnämnd,
vilken erhöll organisation av centralt ämbetsverk
med generaldirektör som chef. — S. har efter
krigets slut delvis utformats med utgångspunkt
från de av 1947 års riksdag antagna riktlinjerna
för jordbrukspolitiken med vissa kompletteringar.
Sålunda ha odlarna tillförsäkrats vissa
garantipriser, och importen har varit centraliserad till
Svenska spannmåls-ab., som även haft hand om
en betydande lagring av brödsäd.
Spanska fiolen, skamstraff för ordningsbrott,
slagsmål o. s. v., för kvinnor, vilka med en
inrättning i form av en fiol fastlåst kring halsen
fingo, bundna vid en påle el. kringförda,
schavottera en el. två tim.
Spanska Guinea [giné’a], sp. Guinea
Espano-la, spansk koloni i Centralafrika, i och vid inre
delen av Guineabukten; c:a 28,000 km2 med c:a
199,000 inv. (1950), därav c:a 5,000 vita. S.
består dels av Fernando P60 (se d. o.), Annobön och
ett par mindre öar, dels av en fastlandsdel, kallad
Rio Mun i, om c:a 26,000 km2 med c:a 135,000
inv. Det inre är föga känt och den spanska
maktutövningen där ringa. Vid floden Rio Muni
ligger Kogo med god hamn. Koloniens näringsliv är
täml. outvecklat. Huvudstaden Santa Isabel
ligger på Fernando Pöo. Öarna togos 1778 i
besittning av Spanien; sedan fastlandsområdet
förvärvats 1843, bildades av detta jämte öarna
kolonien S.
Spanska kappan, skamstraff för män, som
gjort sig skyldiga till upprepat fylleri, bestod av
en tunnliknande ”kappa” med ena bottnen
borttagen för benen och med ett hål för huvudet i
den andra.
Spanska litteraturen. Den äldsta litteraturen
på spanskt språk var, sånär som på ett
tretton-dagsspel från omkr. 1200, episk och
dominerades helt av sångerna om nationalhjälten Cid,
skrivna i oregelbundna långa rader med
mitt-cesur. I samma form, la nueva maestria, som
blir vanlig till slutet av 1300-talet, föreligger
även en stor nationalepisk dikt, ”Poema de Fernån
Gonzålez” (förf. omkr. 1240). Jämte dessa fanns
en folkpoesi, föregångare till vad som senare
kallades romances. Romanserna äro skrivna i en
följd av vanl. åttastaviga vers med samma
assonans i de jämna raderna. På 1200-talet uppkom
vidare en didaktisk diktning, vars
förnämste representant var G. de B e r c e o (d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
