Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Specifik volym - Specifik vridningsförmåga - Specimen - Spectator, The - Speculum - Speculum regale - Speculum virginum - Speditör - Spee, Maximilian von - Speedway - Speer, Albert - Spegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Specifik vridningsförmåga—Spegel
782
ten av en kropp. S. är = reciproka värdet av
kroppens täthet. Produkten av s. och
molekylvikten kallas molekylarvolym.
Specifik vridningsförmåga, fys., se Optisk
vridningsf örmåga.
Spècimen (plur. specimina-, av lat. spe^imen),
prov; examens-, kompetensprov. — Verb\
Spe-c i m i n è r a.
Spectator, The [3a spektéi’ta], engelska
tidskrifter. — i) Se Steele, R. — 2) Konservativ
vecko ti dskrift, gr. 1828, inflytelserik genom
politiska artiklar och litteraturkritik.
Spe’culum, lat., se spegel; med., rörformigt
instrument, som vid undersökning el. behandling
införes i t. ex. näsan, örat el. slidan.
Spe’culum regäle, se Konungaspegeln.
Spe’culum vi’rginum, lat., ”jungfruspegel”,
medeltida didaktisk-asketisk traktat. Den utgör en
skildring av en kloster jungfrus vandring från
novisstadiet till den fullkomliga heligheten. Den
okände förf, var munk i benediktinklostret Hirsau
i Bayern och levde omkr. 1100. Den svenska
övers, är gjord i Vadstena omkr. 1480 av
Ma-thias Laurentii. Den är utg. 1897—98 av R.
Geete.
Speditör, agent, som på order av en varuägare
ordnar med varans försändande till
destinationsorten. — Speditiön, varuavsändning.
Spee [Jpè], Maximilian von, greve, tysk
viceamiral (1861—1914). Han var vid
krigsutbrottet 1914 chef för tyska östasiatiska eskadern.
Vid försök att runt Sydamerikas sydspets uppnå
europeiska farvatten besegrade han (nov. 1914)
en brittisk eskader vid Coronel men blev (dec.
s. å.) med större delen av eskadern nedkämpad
i sjöslaget vid Falklandsöarna.
Speedway [spi’d<yei] (eng. av speed,
hastighet, och way, väg, bana), se Motorsport, sp. 315 f.
Speer [Jpèr], Albert, tysk arkitekt (f.
1905). S. associerade sig tidigt med nazistpartiet
och erhöll för partiets monumentalbyggnader en
rad betydande arkitektuppdrag, som kulminerade
i ombyggnaden av det gamla rikskansliet i Berlin
1938. Bland övriga av S. slutförda arbeten
märkas den tyska utställningsbyggnaden vid
världsutställningen i Paris 1937 samt kongressbyggnaden
och partidagsområdet i Nürnberg. Tills, m.
Hitler uppgjorde S. 1937 en 20-årsplan för
omgestaltning av det centrala Berlin; i samband
härmed utnämndes S. till prof, och
generalbyggnads-dir. för rikshuvudstaden. Efter krigsutbrottet
skapade S. kring sig flera stora organisationer,
bl. a. Baustab Speer och Transportenstandarde
Speer, som väsentligen avsågo försvarsändamål.
S. blev 1942 riksminister för beväpning och
ammunition och generalinspektör för det tyska
väg-väsendet, vatten- och energiförsörjningen. — Vid
Nürnbergrättegången 1946 ställdes S. till ansvar
bl. a. för att ha uttagit krigsfångar för
tvångsarbete inom rustningsindustrierna och dömdes till
20 års fängelse.
Spegel, varje blank yta, som reflekterar ljuset
i överensstämmelse med reflexionslagarna (jfr
Reflexion). Spegelbildens läge, form och
storlek kunna beräknas ur s:s form. Med avseende
S
Fig. 1. Planspegel.
på formen indelas s. i plana och buktiga. I en
planspegel avbildas varje lysande el. belyst
föremål så, att bilden av varje dess punkt faller
bakom s. på det ställe, som med tillhjälp av nyss
nämnda lagar bestämmes. Låt ÅS’ (på fig. 1)
föreställa en s. med den speglande ytan vänd
åt höger och L en lysande punkt framför
densamma. Alla från
denna punkt utgående
strålar (La, Lb, Lc)
reflekteras på grund av
reflexionslagen så, som om
de utginge från punkten
L’, som ligger på en
från L vinkelrätt mot
ytan fälld linje
(normal), belägen lika långt
bakom s., som L ligger
framför densamma. Ett
öga (Ö), som träffas av
de reflekterade
strålar
na, får därför intrycket av att ljuset utgår från
L’. Då något ljus i verkligheten icke kommer från
L’, säges denna punkt vara en skenbild el.
virtuell bild till L. Härav följer, att bild och
föremål ha samma form och att de äro
symmetriskt belägna i förhållande till spegelplanet.
Planspeglar göras mest av glas, försilvrat på ena
ytan, men även av metall, som slipas och poleras.
Om två planspeglar ställas i vinkel med varandra,
uppstå av ett föremål, som placeras i denna
vinkel, flera bilder, vilkas antal rättar sig efter
vinkelns storlek. — Av buktiga s. är den
sfäris-ka vanligast. Den utgöres av ett stycke av en
sfär, som är speglande antingen på konkava sidan
(konkav s., se fig. 2) el. på konvexa sidan
(konvex s., se fig. 3). Den linje, som förenar
sfärens medelpunkt med s:s mittpunkt, kallas s:s
huvudaxel (ac). En skärning av s. medelst
ett plan genom huvudaxeln kallas ett
huvudsnitt (meridiansnitt el.
principalsnitt). Om strålar, som utgå från en mycket
avlägsen lysande punkt, t. ex. en punkt på solen,
och som därför äro att anse för parallella, falla
på en konkav s. parallellt med dess huvudaxel,
sammanträffa de efter reflexionen i s:s
brännpunkt el. fokus, f, belägen på halva
avståndet, af, från s. till den sfäriska ytans medelpunkt,
c (se fig. 2). Träffas däremot en konvex s.
av parallella ljusstrålar i huvudaxelns, ac,
riktning (se fig. 3), spridas de efter reflexionen,
som om de utgått från den virtuella el. skenbara
brännpunkten, f, belägen på halva avståndet
mellan s:s medelpunkt, c, och dess yta. Brännvidden,
Fig. 2. Konkav spegel.
Fig. 3. Konvex spegel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
