Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spatium - Spatt - Speaker - Speceristernas varuinköp, ab. (SV) - Special-, speciell - Specialstål - Specie, speciedaler, riksdaler specie - Speciedaler - Speciell - Speciell privaträtt - Species - Speciesköp - Specificera - Specificum el. specifikt läkemedel - Specifik - Specifikation - Specifikationsköp - Specifik laddning - Specifik sinnesenergi - Specifikt ledningsmotstånd, resistivitet - Specifikt värme el. egentligt värme - Specifik vikt, egentlig vikt - Specifik volym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779 Spatium—Specifik volym 780
Spa’tium [-tsium], lat., rymd, (mellan) rum.
— Spatiös [-tsiö’s], rymlig, utbredd.
Spatt, företrädesvis hos hästen förekommande
kronisk torr inflammation mellan småbenen, de
s. k. glidlederna, på hasens inre sida. Genom
benavsättningar på hasens insida och mellan
småbenen uppstår oftast en bensvulst på hasens inre
kontur, s. k. spattknöl. Stundom håller sig
inflammationen blott till själva ledytorna utan
att ge sig till känna genom ytliga nybildningar
av ben, s. k. dold s. S. uppstår genom
vrick-ning el. överansträngning av leden. S. ger sig
först till känna genom att hästen haltar. S.
behandlas med skarpa salvor el., verksammast,
bränning med glödande järn; hästen bör därvid
sparas från allt arbete minst 4—6 veckor. —
Om vattenspatt se Fyllda pannor; om
har-spatt se Has.
Speaker [spi’ka], eng., talman i brittiska
underhuset och i U.S.A:s representationshus;
programledare (”hallåman”) vid rundradion.
Speceri’sternas varuinköp, ab. (SV),
Stockholm, gr. 1922, idkar partihandel med
kolonialvaror och kortvaror samt bagerirörelse. S. är
inköpscentral för sina delägare, c:a 1,400
detaljhandlare i Stockholm med omnejd samt i
Östergötland och på Gotland. Bolaget är
delägare i ICA-koncernen.
Special-, s p e c i e ’11, särskild; som avser
något visst el. enstaka; fack-, undantags-. —
Specialisera, beteckna, bestämma (delar,
enskildheter) var för sig; specialisera sig på, särskilt
ägna sig åt el. studera. — S p e c i a 1 i’s t,
fackman på ett särskilt område. — Speciäliter,
särskilt. — Specialitet, särskilt fack;
egendomlighet.
Specialstål, stundom använd benämning på
le-gerat stål, särsk. höglegerat stål. Hit räknas
främst snabbstål, rostfritt stål, värmebeständigt
el. eldhärdigt stål och magnetstål men även
ki-selstål för dynamoplåt, byggnadsstål, som genom
legeringstillsatser givits höga hållfasthetsvärden,
automatstål, kullagerstål m. fl. ståltyper.
Spècie, speciedaler, riksdaler s p
e-c i e, namn, avsedda att hänvisa till den verkliga
silverdalern (se Riksdaler) i mots. till därav
utvecklade daler el. räknemynt av olika art och
med lägre värde.
Speciedaler, se Specie.
Specie’ll, se Special-,
Speciell privaträtt betraktas stundom som ett
från civilrätten utbrutet rättsområde, omfattande
den lagstiftning, som reglerar mera ”speciella”
områden av privaträtten. Enl. den i Sverige
vanliga uppdelningen hänföras till s. bank-,
försäkrings-, sjö- och växelrätt, lagstiftning angående
litterär och konstnärlig äganderätt samt om
näringsfrihet, firma, patent och varumärke. Av
lagstiftningen rörande fast egendom föras under s.
rättsreglerna om expropriation, jorddelning, jakt
och fiske, skogsvård, gruvor, vatten m. m. Sedan
något årtionde utgör s. icke längre något eget
läroämne vid de svenska univ. utan har uppdelats
på de huvuddelar av civilrätten, vartill
vederbörande speciallagstiftning närmast hör.
Spe’cies, lat., art, sort.
1) (Biol.) Dets. som art.
2) (Farm, med.) Kryddor, till små
fragment el. grovt pulver sönderdelade växtdroger.
De användas mest till beredning av infusioner
el. teer för in- el. utvärtes bruk. Förr användes
s. till att, insydda i påsar av tyll, ”kryddpåsar”,
bäras inpå kroppen över hj ärttrakten el. dyl.
Speciesköp, jur., se Köp.
Specificera, uppräkna med noggrann
angiv-ning av olika slag; noga ange.
Speci’ficum el. specifikt läkemedel,
läkemedel, som påverkar en viss sjukdom el. ett
visst symtom vid en särskild sjukdom men ej har
på långt när så god effekt vid en annan sjukdom.
Som s. betecknas t. ex. kvicksilver vid syfilis el.
kinin vid akut malaria.
Specifik, utmärkande, egendomlig,
karakteristisk, särskilt tillhörig, grundad på en säregen
naturlig beskaffenhet, egentlig.
Specifikation (mlat. specificätio). 1)
Omständlig förteckning el. uppräkning. — 2) (Jur.)
Förarbetande, förfärdigande av något nytt, eg. av
råämne, som tillhör annan.
Specifikationsköp, hand., föreligger, då
köparen vid beställningen endast angiver varans art
och totala kvantitet och senare inkommer med
närmare specifikation. Sådana köp äro vanliga
bl. a. i trävaru- och textilhandeln.
Specifik laddning, fys., förhållandet mellan en
kropps elektriska laddning och massa.
Specifik sinnesenergi, se Sinnesorgan.
Specifikt ledningsmotstånd, resistivitèt,
se Elektriskt motstånd.
Specifikt värme el. egentligt värme,
det antal värmeenheter, som måste tillföras en
massenhet av ett ämne för att höja dess temp.
1 grad. Bestämmandet av s. sker med
användande av en kalorimeter.
Specifik vikt, egentlig vikt, fys., förk.
spec. v., förhållandet mellan vikten (i lufttomt
rum) av en viss volym av en substans och vikten
(ävenledes i lufttomt rum) av en lika stor volym
av en normalsubstans. Vanl. väljes som
normalsubstans vatten av + 40 temp. Då s. varierar
med temp., bör vid noggrann angivelse den temp.,
till vilken angivelsen hänför sig, uppgivas. S.
för vätskor kan bestämmas med
pyknome-ter, areometer el. Mohrs våg. För bestämning av
s. för fasta kroppar kommer huvudsaki.
den hydrostatiska vågen och särsk. vid
pulver-formiga kroppar pyknometern till användning. —
Anmärkningsvärd är relationen mellan s. och
tätheten för en kropp. Hänföres s. till vatten av
+ 4°, vid vilken temp. vattnets täthet = 0,999973
g/cm3, d. v. s. mycket nära = 1 g/cm3, så får s.
och tätheten praktiskt taget samma talvärde,
näml., om man bortser från den i de flesta fall
betydelselösa avvikelsen från värdet 1 g/cm3 av
vattnets täthet vid + 40. Från fysikalisk
ståndpunkt består dock den väsentliga skillnaden
mel-len s. och täthet däri, att s. är ett dimensionslöst
förhållandetal, medan däremot tätheten har
dimensionen av en massa, dividerad med en volym.
Specifik volym, fys., volymen hos massenhe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
