Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spektrum, färgspektrum, ljusspektrum - Spekulation - Spekulationspapper - Spekulativ - Spel - Spel el. vinsch (maskinteknik) - Spelbank - Speldosa - Spelkort - Spelvik - Spemann, Hans - Spenar - Spenat - Spenatmögel - Spenatväxter - Spencer, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Spekulation—Spencer
796
finstruktur hos vätets serielinjer. Medan för att
iakttaga denna finstruktur de starkast upplösande
spektralapparater äro nödvändiga, äro vid de
högre elementen multiplettlinjerna ofta vitt skilda.
Undersöker man åter dessa linjer med instrument
av stor upplösningsförmåga, visa även de i allm.
en finare struktur, s. k. hyperfinstruktur,
i det att de ofta bestå av en huvudlinje, omgiven
av flera svagare linjer, ”satelliter”. — Litt: A.
C. Candler, ”Atomic spectra” (2 bd, 1937).
Spekulation. 1) (Filos.) Försök att genom
ett av erfarenheten oberoende tänkande upptäcka
den högsta sanningen.
2) (Hand.) Åtgärd, som vidtages för att av
en beräknad framtida prisförändring i en vara
el. ett värdepapper ernå en vinst.
Spekulationspapper, värdepapper, som äro
underkastade starka svängningar i värdet.
Spekulativ, djupt begrundande; beräknande.
Spel. 1) S., närmast liktydigt med lek el. idrott
(huvudsaki. i en del sammansättningar, ss.
hand-boll-s., krocket-s., olympiska s.), står
organisatoriskt sett på högre plan än leken och kräver
allmänt vedertagna regler. — Jfr Kortspel.
2) (Zool.) Hos fåglarna under
fortplantnings-tiden uppträdande verksamhetsyttringar, varmed
hannen söker vinna honans ynnest. I mer
inskränkt bemärkelse avses med s. endast de läten,
som vissa annars tystlåtna fåglar, göken, orren,
tjädern m. fl., låta höra under parningstiden.
3) (Mus.) S. användes förr för att beteckna
den till arméns musikkårer hörande personalen av
manskaps grad, ”spel i nummer”.
Spel el. vinsch, maskint., mekanisk
anordning för lyftning el. nedfirning av laster,
för-halning av fartyg etc. Lasten hänger i el.
dragning sker i en lina, som upp- el. avlindas på en
vals (lintrumma el. linkorg). Dennas axel är
lagrad i två fasta bockar el. i ett maskinstativ.
Vridningen sker med handkraft medelst vev el.
radiella spakar, spelbommar (handspel
el. vindspel), el. med maskinkraft
(ång-vinsch, elektriskt s. o. s. v.).
Gruvspel, vanl. elektriskt drivna, äro i regel
konstruerade att arbeta parvis, så att hisskorgarna
utbalansera varandra. Ett särskilt slags s. är
koepespelet, där i st. f. linkorg användes
en drivskiva med kilformade spår. Linan
upplin-das ej på någon trumma utan omsluter
driv-skivan c:a V2 varv samt följer dess rörelse på
gr. av friktionen. Vid dessa s. användes alltid
motviktslina, som är fäst under
hisskorgarnas botten och ledes över en b rytskiva i
schaktbottnen.
Spelbank, lokal för offentligt hasardspel. På
1800-talet blevo s. i de flesta länder genom
lagstiftningen förbjudna (så i Sverige). Den mest
bekanta s. är den i Monte Carlo.
Speldosa, litet mekaniskt musikinstrument, där
den roterande valsens stift knäppa de stämda
tänderna på en metallkam.
Spelkort, se Kortspel.
Spelvik, sn i Södermanlands län, Rönö hd,
n. n. ö. om Nyköping, mellan sjöarna Runnviken
och Eknaren; 12,43 km2, 182 inv. (1954). Små-
kullig slättbygd. 627 har åker. Kyrkan trol.
från 1400-talet (stod öde 1847—1932). Ingår i.
Ludgo och S:s pastorat i Strängnäs stift,
Nyköpings ö. kontrakt. Tillhör storkommunen Rönö..
Spemann [Jpé’-], Hans, tysk biolog (1869—
1941), prof, vid Kaiser-Wilhelm-Institut 1914,
i Freiburg 1919—35. Genom snillrikt planlagda
och utförda experiment studerade S. organens
anläggning och utveckling, särskilt inom grodägget.
Betr, den tidigare utvecklingen visade S. bl. a.„
att embryots
småningom skeende
utformning och
differentiering icke beror på att
de olika
klyvningskär-norna ha olika
arvsanlag. S. undersökte
också genom
insnörnings-försök på tidiga
embryonalstadier tvillingbildningens mekanik,
vidare groddjursögats
utvecklingsfysiologi
samt urmunläppens
förmåga att verka som
organisatör, d. v. s.
att vid transplantation framkalla ett nytt
embryoanlag. Senare undersökningar av S. och talrika
andra forskare ha ådagalagt, att alla möjliga slags
vävnader, även döda, samt en del syntetiskt
framställda kemiska produkter ha samma förmåga. S.
blev nobelpristagare i fysiologi och medicin 1935.
Spenar, se Mjölkkörtlar.
Spenät, Spinäcia, släkte av fam. mållväxter,
med små, enkönade blommor. Honblommorna
sakna hylle och äro omgivna av två
sammanvuxna högblad, som under fruktens mogning
förhårdna och tills, m. nöten bilda ett slags ”falsk
frukt” (”spenatfrö”). S. oleracea odlas numera
för bladens skull, vilka användas som föda. De
talrika raserna fördelas på två huvudgrupper:
taggspenat (var. spinosa), med smärre,
spjutlika blad och taggiga ”frön”, och rundfröig
spenat (var. inermis), med större, rundade blad
och obeväpnade ”frön”. — S. kan sås redan
tidigt på våren och samma säng kan besås flera
gånger med 2—3 veckors mellanrum.
Spenatmögel, sjukdom hos spenat, framkallad
av svampen Peronospora spinaciae.
Spenatväxter, växter, vilkas unga gröna
delar, mest bladen, användas som spenat. I
Sverige brukas numera huvudsaki. Spinaaia (se
Spenat), i de s. landskapen även Aww^x-arter
("syre-spenat”). Användbara äro även mango Id (se
Beta) och p o r 11 a k (se Portulacaceae) bl. a.
Spencer [spe’nsa], gammal och förnäm
engelsk adelsätt, som 1603 erhöll baron titel och 1643
titeln Earl of Sunderland; yngre söner
till den kände politikern Charles S., 3æ Earl of
Sunderland, voro Charles S., 3:e hertig av
Marlborough (se Churchill), och John S. (1708
—46), vars likanämnde son 1765 blev i:e
Vis-count of Althorp och 1 :e Earl of S. och därmed
stamfar för den ännu fortlevande earl-ätten S.
Den sistn:s son var George John S., sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
