Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spion - Spionage - Spioneri - Spion Kop - Spira - Spiraea, Spirea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819 Spionag<
förklädd iakttagare el. observatör, särsk. om
person, som under falsk förevändning söker skaffa
underrättelser om en stats el. statsgrupps hemliga
angelägenheter för annan stats el. statsgrupps
räkning. — Verb: spionera.
Spionage [-ä’J], spioneri. — Kon t r a s pi
o-nage, spioneri i syfte att avslöja motståndarens
spioner.
Spioneri (se Spion) avsåg förr i huvudsak
enbart införskaffande av underrättelser om ett
lands militära förhållanden, dess rustningar,
vapenkonstruktioner, befästningar o. s. v., ävensom
direkt inhämtande av underrättelser om de
militära operationerna. Med hänsyn till det totala
kriget insättes emellertid s. numera även mot
den övriga delen av samhället i avsikt att erhålla
underlag för att bedöma landets ekonomiska
för-svarskraft, för att sätta in lämpliga
avspärrnings-åtgärder, flygföretag, sabotage o. s. v. S.
bedri-ves såväl i fred som i krig. 1939—44 anhöllos
av svenska säkerhetstjänsten 1,837 personer som
misstänkta för landsskadlig verksamhet, och i
nära 500 fall följde åtal för brott mot rikets
säkerhet. Även under senare år ha åtskilliga
allvarliga s.-fall förekommit. — Spioner utväljas
nästan alltid på frivillighetens väg. Ibland
förekommer dock, att spioner erhållas genom
påtryckning i en el. annan form. Spionerna kunna
i stort hänföras till dem, som spionera av ideella
skäl, ofta uttagna bland flyktingar från ett
underkuvat land, samt till sådana, som mera av
vinningslystnad lockas till denna verksamhet. Som
regel ges spionerna en omfattande utbildning i
särskilda skolor för att göra dem lämpliga för
sina uppgifter.
Internationellrättsligt gäller ang.
s. följ. Som spion anses person, som hemligt el.
under falska förevändningar inhämtar el. söker
inhämta upplysningar inom en krigförandes
operationsområde i avsikt att meddela dessa till
motståndaren. Militärpersoner, som utan
förklädnad inträngt inom den fientliga arméns
operationsområde i ändamål att inhämta
underrättelser, betraktas icke som spioner; ej heller
betraktas som spioner militära el. civila personer, som
ha i uppdrag att överbringa meddelanden till
egen el. till den fientliga armén och utföra detta
uppdrag öppet. Spion, som gripes på bar gärning,
må icke straffas utan föregående dom. Spion,
vilken efter återvändandet till den armé, som han
tillhör, sedermera tillfångatages av fienden,
behandlas som krigsfånge och är icke underkastad
ansvar för sin föregående verksamhet som spion.
S. utgör vid sidan av förräderibrotten det
allvarligaste av brotten mot rikets
säkerhet. Utmärkande för s.-brotten är, att de
förövas med uppsåt att gå främmande makt till
handa. Enl. Strafflagen kap. 8 § 4 straffas den
för s., som, med sådant uppsåt, obehörigen
anskaffar, befordrar el. lämnar uppgift rörande
försvarsverk, vapen, förråd, import, export el.
förhållande i övrigt, vars uppenbarande för
främmande makt kan medföra men för Sveriges
försvar el. för folkförsörjningen vid krig el. av
krig föranledda utomordentliga förhållanden el.
:—Spiraea 820
eljest för rikets säkerhet (t. ex. uppgift om
beslut av regeringen el. om förhandlingar med
främmande makt, genom vilka rikets
utrikespolitiska läge väsentligt försämras). För s. straffas
även den, som, med uppsåt att gå främmande
makt till handa, framställer el. tager befattning
med skrift, teckning el. annat föremål (t. ex.
fotografi el. karta), som innefattar sådan uppgift.
Ansvar för s. inträder, vare sig uppgiften är
riktig el. ej. Även en uppgift om stämningen
inom krigsmakten el. om folkstämningen torde
kunna straffas som s. — Straffet för s. är
straffarbete i högst 6 år el., om brottet är ringa,
fängelse. Är s. med hänsyn till omständigheterna
vid brottet att anse som grovt, dömes för grovt
spioneri till straffarbete fr. o. m. 4 t. o. m.
10 år el. på livstid. Enl. lagen 3% 1948 om
dödsstraff i vissa fall kan den, som förövar grovt s.,
då riket är i krig, ådömas dödsstraff, vare sig
han är krigsman el. icke. Vid bedömande,
huruvida brottet är grovt, skall särsk. beaktas, om
gärningen var av särsk. farlig beskaffenhet med
hänsyn till pågående krig (s. k. k r i g s s p i o n
e-r i) el. rörde förhållande av synnerlig vikt. el.
om gärningsmannen röjt, vad som betrotts
honom på gr. av allmän el. enskild tjänst.
Gärningen kan begås av såväl svenska som utländska
medborgare. För utlänningars straffbarhet gälla
emellertid vissa på Haagkonventionen av 18/io 1907
grundade inskränkningar. Straff inträder även
för försök och förberedelse till s., ävensom för
underlåtenhet att avslöja s. — Nära de egentliga
s.-brotten stå brottstyperna obehörig
befattning med hemlig uppgift och
vårdslöshet med hemlig uppgift
(Strafflagen kap. 8 § 6), där gärningen dock
förövas utan uppsåt att gå främmande makt till
handa. — Litt.: C. O. Bernhardsson,
”Spionpolisen går på jakt” (1952); J. Erasmus, ”Der
ge-heime Nachrichtendienst” (s. å.); P. Meurling,
”Spionage och sabotage i Sverige” (s. å.).
Spion Kop [holl. utt. spiå’n kå’p, eng. spaiGn
el. spiGn kå’p], höj dparti i Natal, där en av
de blodigaste striderna under boerkriget
utkämpades.
Spira. 1) (Byggnk.) Hög, smal toppavslutning
på byggnad; ex.: kyrktornsspira.
2) (Skogsv.) Avkvistat, jämnsmalt timmer av
furu el. helst gran. S. användes till master,
stänger, rår 0. dyl.
3) S. el. s c e’p t e r, härskarstav, sinnebild för
makten.
4) (Bot.) Se Spiresläktet.
Spirae’a, S p i r è a, släkte inom fam.
rosväxter, omkr. 60 arter, buskar med kapselfrukter och
enkla, hela blad utan stipler. Många vitblommiga
arter och talrika bastarder odlas som
prydnadsväxter i trädgårdar och parker. S. salicifolia,
häckspirea, med ljusröda blommor har ofta
förvildats. Flera trädgårdsspireor föras numera
till andra, närstående släkten. Den i kruka
odlade ”spirean” hör till Saxifragaceae-sYaktet
Astilbe. — De i elementarfloror ofta under
Spiraea upptagna älggräs och brudbröd, båda
fleråriga örter med parbladiga blad och nötfruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
