Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkriktighet - Språkvetenskap, språkforskning, lingvistik - Språkö - Språng - Språngbenet - Språnghöjd - Språngning - Språngsedel - Språngsegel - Spränga - Sprängbomb - Spränggelatin, spränggummi, gummidynamit - Spränggranat - Sprängladdning - Spränglista - Sprängmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847 Språkvetenskap—Sprängmedel 848
ma egenskap kan kallas
ändamålsenlighet; jfr A. Noreen, ”Om språkriktighet” (i
”Spridda studier”, I, 2:a uppl. 1912).
Språkvetenskap, språkforskning,
lingvistik, det vetenskapliga utforskandet av det
mänskliga språklivet i dess olika yttringar. På
gr. av detta forskningsområdes stora omfång
sönderfaller s. i ett antal relativt fristående
discipliner, av vilka må nämnas i främsta rummet
de det traditionella begreppet grammatik el.
språklära, innefattande fonetik, f o n
0-logi el. ljudlära, läran om ljudbeståndet,
varunder i allm. även inbegripes läran om
accenten, morfologi el. formlära, läran om
form- och ordbildningen, samt syntax, läran om
formernas funktioner samt om ordställningen.
Nära samhörig med den senare är s e m a s i o 1
o-gien el. semologien, läran om
ordbetydelserna. Från andra synpunkter fås en uppdelning
i språkhistoria, som har till föremål ett
samlat språkbestånds el. de särskilda
språkelementens historiska utvecklingsgång, s p r å k f i 1
o-s o f i, som har till uppgift att söka komma till
klarhet om språkets väsen som allmänmänsklig
företeelse och de allmänna principerna för
språklivet, språkpsykologi, som undersöker de
psykologiska faktorer, vilka manifestera sig i
språklivet, språkgeografi, som har till sitt
forskningsobjekt språkfenomenens geografiska
fördelning och de allmänna principerna härför,
samt den ännu blott obetydligt upparbetade
språksociologien, som har till uppgift att
undersöka språklivet och de traditionella
faktorer, som öva inflytande på språkutvecklingen. —
Den språkvetenskapliga betraktelsen kan anknyta
till en enda dialekt el. ett enda språk el. en enda
språkgrupp, men den kan också vidgas till att
omfatta ett större el. mindre antal språk el.
språkgrupper samtidigt. I den mån det
härvidlag gäller fastslåendet av gemensamma
utvecklingstendenser, som kunna anses tyda på en
närmare släktskap mellan de berörda språken,
använd-er man beteckningen jämförande
språkforskning; gäller det mera
uppdagandet av allmänna utvecklingstendenser, för
vilka endast principiell, ej på gemensam
härstamning vilande överensstämmelse kan fastslås, talar
man om allmän språkvetenskap. —
Viktiga grenar av den moderna s. utgöra d i
a-1 e k t o 1 o g i e n, utforskandet av dialekterna, de
lokala särspråken i landsbygden och i
städerna, samt ortnamnsforskningen. —
Jfr Filologi. — Den moderna s:s utveckling kan
i det stora hela sägas vara en skapelse av
1800-talet. Som den moderna s:s grundläggare
kunna nämnas F. Bopp, R. K. Rask och J. Grimm,
vilkas epokgörande arbeten härröra från åren
1816—19. Denna begynnande s., som i hög grad
befordrades av upptäckten av sanskrit (på
1780-talet), stod till sin allmänna inställning under
romantikens bann; romantiker till sitt kynne var
också den egentlige grundläggaren av
språkfilosofien, W. v. Humboldt. Som företrädare för
ett nytt språkvetenskapligt betraktelsesätt
framträder först A. Schleicher (omkr. 1860); under
intryck av naturvetenskapernas expansion
företräder denne ett naturvetenskapligt mekanistiskt
betraktelsesätt. Häremot har senare trätt det
väsentligen av W. Wundt inspirerade psykologiska
betraktelsesättet, för vilket språklivet främst
bestämmes av psykologiska faktorer, samt den spec.
av A. Meillet och hans skola hävdade sociala
språkbetraktelsen, som lägger huvudvikten vid
språklivets sociala och traditionella
förutsättningar. Av stor betydelse blev F. de Saussure, som
hävdade, att s. icke har att i första hand vara
historisk (diakronisk), att utreda utvecklingens
olika faser, utan att studera, förklara och beskriva
det aktuella (synkroniska) tillståndet inom
språket. — Litt.: O. Jespersen, ”Language” (1922);
H. Pedersen, ”Sprogvidenskaben i det 19:e
aar-hundrede” (1924; sv. övers, s. å.).
Språkö, mindre sluten språkenhet inom annat
språkområde.
Språng, veter., benämning på betäckningsakten.
— Språngavgift, avgift, som erlägges för
att få ett sto betäckt av (avels)hingst. Jfr
Språngsedel.
Språngbenet, anat., se Fot.
Språnghöjd, geol., se Förkastning.
Språngning, spetsliknande flätning, som
utfö-res av i en ställning uppspända trådar, vanl. med
tillhjälp av pinnar. S. förekom i Norden redan
under bronsåldern och var synnerligen vanlig som
prydnad för dukar, väggbeklädnader o. dyl. både
under medeltiden och senare. S. har i sen tid
av allmogen allmänt brukats för tillv. av
strumpeband, s. k. pinnband, och kallas i Jämtland
”pinn-bandsspets”.
Språngsedel, det intyg en hållare av handjur,
oftast i fråga om hingst, skall utfärda i
samband med betäckning av hondjur. S. ligger till
grund för stambokföringen.
Språngsegel, se Brandsegel och bild 8 å pl.
vid Brandväsen.
Spränga, kokk., lätt salta, rimsalta, t. ex. om
anka, gås, torsk. Sprängd anka etc.
anrättas vidare genom kokning.
Sprängbomb, se Flygbomb.
Spränggelatin, spränggummi,
gummidynamit, ett av A. Nobel uppfunnet
sprängämne, erhållet genom upplösning av 6—8%
nitro-cellulosa i 94—92 °/o nitroglycerin. S. har
kraftigare sprängverkan än vanlig dynamit och är
okänsligare för slag och stötar än denna.
Spränggranat, krigsv., se Granat, sp. 193.
Sprängladdning, vapentekn., den laddning,
varmed en projektil el. dyl. spränges.
Spränglista, en valsedel, som i regel
omedelbart före ett val lanseras vid sidan av de av de
reguljära partierna framlagda listorna för att
sprida förvirring och förrycka det tilltänkta resultatet.
Sprängmedel, i viss med hänsyn till
användningen lämplig förpackning el. form
förekommande sprängämne. Man särskiljer civila och
militära s. Viktigare civila s. äro med
paraf-finerat papper skyddade paket, innehållande
patroner av extradynamit, gummidynamit el. nitrolit.
Bland militära s. märkas burkladdningar,
konladdningar, prismaladdningar, rörladdningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>