Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsläkare - Stadsmission - Stadsmäklare - Stadsnotarie - Stadsombudsman - Stadsplan - Stadsplanearkitekt - Stadsplanechef - Stadsplanelagstiftning - Stadsprivilegier - Stadsrätt - Stadssekreterare - Stadsstadga - Stadsstyrelse - Stadsteatern Norrköping—Linköping - Stadstjänare - Stadsvapen - Stadsveterinär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Stadsmission—Stadsveterinär
874
som på landsbygden tillkomma provinsialläkare.
S. tillsättas i regel av stadsfullmäktige. Särskilda
bestämmelser finnas för tillsättande av en i :e
s. i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Norrköping. Dessa ha samma åligganden och äro
likställda med i :e provinsialläkaren i länen. I större
städer finnas 2:e s. samt stadsdistriktsläkare.
Stadsmission, social hjälpverksamhet på
kristlig grund, som bedrives bland städernas fattigaste
folkskikt (en motsvarighet till Frälsningsarméns
slumverksamhet). — Stockholms s.
(grundad 1853) har hjälpbyrå, platsförmedling,
inackor-deringshem, systuga, kyrksal och matservering i
sin centralbyggnad (Stortorget 3—5), vidare
social råd- och hjälpbyrå i Centralstationen,
ung-domshem för flickor vid Danviksgatan och
förpojkar på Reimersholme, industrihem och
arbets-inst., barnhem för gossar å Boxtorp och för
flickor å Furulid, Gnesta, lanthem med
husmo-dersskola å Edesta, vidare yrkesskolor, vilo- och
skyddshem samt gästgård (Lejondal) och
alkoholisthem (Ribbingebäck) m. m. I kollekter erhöll
den 1951 nära 65,000 kr. — Malmö s.
(grundad 1917) verkar efter liknande linjer fast i
mindre skala.
Stadsmäklare, se Mäklare.
Stadsnotarie, före 1948 i större el. medelstor
stad befattningshavare hos magistrat och
rådhusrätt med uppgift att handlägga el. biträda med
handläggningen av mål och ärenden. Numera äro
s. förvaltningstjänstemän i stadskommun (se
Stadsombudsman).
Stadsombudsman, befattning i flertalet städer
med magistrat. Som regel åligger det
befattningshavaren att vara stadens juridiske rådgivare och
att dessutom utföra vissa sekr.-uppdrag, framför
allt hos stadsfullmäktige och i drätselkammaren,
men ibland även hos andra stadens styrelser. I
vissa större städer, t. ex. Halmstad, Västerås och
Uppsala, har s. ersatts av en stadsdirektör
med en något mera självständig ställning. I en
del städer har ombudsmannen vid sin sida en
bitr. s. el. stadsnotarie och även annan
jurist-hjälp (drätselnotarie etc.).
Stadsplan, detaljplan för reglering av
bebyggelsen och den övriga användningen av marken
inom ett stadsplanereglerat område. S. skall inom
ramen för ev. befintlig regionplan el. general-’
plan finnas upprättad för varje stad och större
tätort, varvid ansvaret åvilar kommunens
byggnadsnämnd. Den skall tydligt utmärka de
områden, som avsatts för olika ändamål:
byggnads-kvarter, gator, torg, parker, järnvägs- och
trafikområden, idrottsplatser m. m. Till s. fogas i regel
vissa stadsplanebestämmelser, vilka i
mer el. mindre detaljerad form ange
byggnadstyper, tillåtna hushöjder, tomternas
exploateringsgrad och i vissa fall t. o. m. husens planform.
S. antages av stadsfullmäktige el. motsv.
myndighet och fastställes av K. m:t. I samma mån som
s. tillämpas på andra tätorter än städer, avlöser
den det äldre byggnadsplansinstitutet,
vars genomförande är förenat med mindre stränga
rättsverkningar och i princip utgör en
markägarnas enskilda angelägenhet.
Stadsplanearkitekt, kommunalanställd el.
konsulterande arkitekt, vars väsentliga arbete är att
utarbeta stadsplan.
Stadsplanechef, titel på cheferna för
stads-planekontoren i Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Karlskoga och Örebro. Motsv. titel i Stockholm
är stadsplanedirektör.
Stadsplanelagstiftning, se Byggnadslagen.
Stadsprivilegier, se Stad.
Stadsrätt, sammanfattningen av de
rättsgrundsatser, som gälla sådana förhållanden, vilka äro
karakteristiska för stad. Den äldre germanska
rätten är — i motsats mot den romerska, som
urspr. är en s. — en landsrätt. Emellertid
framträdde redan tidigt — stundom i anslutning till
antika traditioner — i de germanska folkens
länder stadssamhällen, i vilka särskilda näringar
drevos och människorna sammanlevde under hägn
av egen jurisdiktion.
Stadssekreterare, kommunal tjänsteman i
några städer, bl. a. Göteborg, med anknytning
till stadsförvaltningens kansli.
Stadsstadga, för städer och stadsliknande
samhällen gällande ordnings-, hälsovårds- och
byggnads- m. fl. stadgor.
Stadsstyrelse, äldre kommunallagarnas
benämning på den styrelse, som i stad utan magistrat
(vanl. kallad ”stad under landsrätt”, stundom
”fögderistad” till skillnad från ”magistratsstad”)
fullgjorde de kommunala och
förvaltningsrätts-liga uppgifter, vilka eljest ålågo en magistrat.
S. tillkom genom 1862 års k. f. om
kommunalstyrelse i stad, men genom lag 1932 överflyttades
s:s bestyr på kommunalborgmästare.
Stadsteatern Norrköping—Linköping,
gemensamt teaterföretag för Norrköping och
Linköping med omnejd (Östergötlands kretsteater),
invigdes i Norrköping 2% 1947 med ”Romeo och
Julia”. Teaterbyggnaden i Norrköping byggdes
1908 och undergick 1944—45 en genomgripande
ombyggnad och renovering; antal platser 783.
Teatern i Linköping byggdes 1903 och rymmer
474 platser. Sedan 1948 bedriver S. en begränsad
turnéverksamhet i städer och orter i Östergötland.
Teaterchef var 1947—53 Johan Falck (f. 1909),
tillika 1 :e regissör, V7 1953 efterträdd av John
Zacharias.
Stadstjänare, från medeltiden kvarlevande titel
på vaktmästare vid magistraten i vissa svenska
städer, ss. Stockholm och Göteborg.
Stadsvapen, her., symbol för en stad. S:s
ursprung är i regel ett stadens märke av heraldisk
karaktär, sådant det förekom i
stadssigil-1 e t. För Malmö fastställdes det ännu i bruk
varande s. av konung Erik av Pommern 1437
och för Landskrona i samband med privilegierna
av 1663. De flesta svenska s. äro sedermera
fastställda av K. m:t. S. består numera blott av en
med murkrona krönt sköld med sköldmärke
(hjälm och hjälmkrona saknas vanl.). I den
numera ofta i bruk återupptagna stadsflaggan
ingår i regel s.
Stadsveterinär, kommunal tjänsteman med
uppgift att ägna sorgfällig uppmärksamhet åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
