Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stallarholm, Uno - Stallarholmen - Stallmästare - Stallört - Stam - Stambana - Stambok - Stambolijski, Alexander - Stambolov, Stevan - Stambul - Stamford (Lincolnshire) - Stamford (Connecticut) - Stamford Bridge (ort)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Stallarholmen—Stamford Bridge
888
Ströms ”Svenska folkgåtor” och ”Visor, ramsor
och andra folkrim” samt Frans G. Bengtssons
”Röde Orm”). S. har också målat folklivsmotiv
o. dyl. samt arbetat som grafiker, framför allt i
etsning. S:s motivuppfattning är i allm. mycket
drastisk och anekdotiskt understrykande.
Stallarholmen. i) Storkommun i
Livgeding-ets domsaga i Södermanlands län, bestående av
socknarna Toresund, Ytterselö och överselö:
174,30 km2; 2,821 inv. (1954).
2) Industrisamhälle och lastageplats inom
Ytterselö och Toresunds socknar, på ömse sidor om
det smala Stallarholmssundet mellan Selaön och
fastlandet 10 km ö. om Strängnäs; 800 inv.
(1951). Sågverk, tegelbruk m. m. En bro
leder över sundet.
Stallmästare, person, som yrkesmässigt sysslar
med hästdressyr, särskilt skolridning; även
föreståndare för större stall. Jfr Hovstallmästare.
Stallört, bot., se Ononis.
Stam. 1) (Bot.) K au lom (lat.cowVw), ett av
växtens morfologiska grundorgan. S. tillväxer i
spetsen och uppbär i regel sidoställda, exogent
(ytligt) anlagda blad, som vanl. i början växa
snabbare och bilda skydd åt stamspetsen.
Längdtillväxten avslutas normalt endast genom
bildningen av en blomma (el. blomställning). Efter läget
indelar man s. i jordstammar, nere i
marken (se Rotstock, Lök och Knölstam), och
luftstammar, ovan marken. De senare äro
antingen örtstammar, ettåriga (stjälk el.
stängel), el. vedstammar, fleråriga, mer
el. mindre förvedade (buskstam, redan vid
basen förgrenad med kraftiga grenar,
trädstam el. kronstam, nedtill ogrenad el. med
endast svaga grenar). Talrika mellanformer
finnas. Se även Skott och Skottbyggnad. (En
stamdel med därpå sittande blad, vilken avser växtens
fortplantning på könlig väg, benämnes f o r
t-plantningsskott).
2) (Krigsv.) S. (stamtrupp,
stammanskap), före 1901 benämning på de på frivillig
väg (fast) anställda; namnet återkom i
härorga-nisationsförslagen under 1800-talet, där man
skilde på stam (indelt och värvat manskap) och
beväring (värnpliktiga).
3) (Lantbr.) A) Inom en nötkreatursras
är s. en samling närbesläktade individer, som
inbördes uppvisa stor likhet i fråga om vissa
egenskaper och som besitta en stark förmåga att
nedärva dessa egenskaper. — B) Inom
växtodlingen betecknar s. en samling närstående
biotyper, erhållen genom strängt urval inom en sort.
Begreppet s. användes endast i fråga om
kors-befruktande växtslag.
4) (Sjöv.) Fornnordiskt namn på fartygsstäv.
5) (Språkv.) Den del av ett böjt ord el. en
formgrupp, som uppbär ordens el. formernas
allmänna betydelse i motsats till böjningsändelser,
som uttrycka ordets förhållande till andra ord
i satsen. Så är man- stam till man-s, böj- till
böj-a, böj-er, böj-t o. s. v.
6) (Her.) När ett fält är så delat, att det
nedanför skuran liggande stycket utgör ung. en
tredjedel av det hela, kallas denna nedre del s.
el. sköldfot.
Stambana, se Järnväg, sp. 707.
Stambok, benämning på systematiskt ordnade
anteckningar om avelsdjur, som tillhöra viss ras.
S. har till huvudsakligt ändamål att styrka
avels-dj urens identitet och härstamning. I Sverige
utgivas årl. s. över landets viktigaste husdj
ursraser, dels av Lantbruksstyrelsen, dels av
avels-föreningarna. Av Lantbruksstyrelsen godkända s.
benämnas riksstamböcker. S. består, om
genomgående korsning tillämpas, av en huvudavd.,
vari endast rasrena djur intagas, och en
förberedande avd. för s. k. generationsdjur. S. säges
vara sluten, om endast djur efter stambokförda
föräldrar intagas. Den omfattar då endast
huvudavd. öppen s. har även förberedande avd.
För intagande i s. fordras, att djuren uppfylla
vissa villkor i fråga om ålder, exteriör och
produktion. Jfr Hästavel, sp. 741.
Stamboli’jski, Alexander, bulgarisk
politiker (1879—1923). S., som var bondson, blev
ledare för det efter 1913 års olyckliga Balkankrig
växande agrar- (småbonde-) partiet. Efter 1 :a
världskrigets utbrott deltog han hösten 1915 med
sådan hänsynslöshet i oppositionsledarnas försök
att hos tsar Ferdinand avstyra Bulgariens
anslutning till centralmakterna, att han ådömdes
livstidsfängelse. Under 1918 års kris, som ledde till
Bulgariens avfall, blev han frigiven.
Arbetsminister s. å., blev han 1919 ministerpresident och
utövade sedan ett diktatoriskt klassregemente i
över 3 V2 år. S. störtades genom en militär kupp
9 juni 1923, togs tillfånga och dödades vid ett
befrielseförsök 14 juni s. å.
Stambolov [-ålå’f], S tevan Nikolov,
bulgarisk statsman (1854—95). Han deltog i den
bulgariska revolutionsrörelsen och blev efter
Bulgariens frigörelse 1878 en av landets främsta
politiker, medl. av och president i dess
representation samt liberal partichef. Han organiserade
den motrevolution, som 1886 för en kort tid ånyo
gav Alexander I makten i landet samt var 1886
—94 ministerpresident. Som sådan hävdade och
genomdrev han utåt Bulgariens rätt att föra en
av Ryssland oberoende politik men gick inåt
hårt fram mot politiska motståndare. 1895 föll
han offer för ett politiskt attentat.
Sta’mbul, se Istanbul.
Stamford [stä’mfad], stad i Lincolnshire och
Northamptonshire i England, vid floden Welland;
c:a 12,000 inv. S. fanns redan 922; på 1200—
1400-talen tävlade det med Cambridge och
Oxford som lärdomsstad.
Stamford [stä’mfad], stad i Connecticut,
U.S.A., vid Long Island Sound, 45 km n. ö. om
New York; c:a 75,000 inv. S. är framför allt
känt som en förnäm villastad.
Stamford Bridge [stä’mfad briM^], ort i
grevskapet York, England, vid Derwent, 15 km
ö. n. ö. om staden York. — Vid S. segrade
Harald Goodwinson i sept. 1066 över den norska
här, som under Harald Hårdråde landstigit i
England för att införliva detta rike med hans
välde. Harald Hårdråde stupade i slaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
