Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stapel - Stapelartikel - Stapelavlöpning (sjösättning) - Stapelbädd - Stapelia - Stapelplats - Stapelstad - Staphylea pinnata, pimpernöt - Star - Star, The - Starace, Achille - Staraja - Staraja Ladoga - Staraja Russa - Stara planina - Starar - Stara-Zagora - Starby - Starbåt - Starbäck, släkt - Starbäck, 1. Georg - Starbäck, 2. Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897 Stapelartikel—Starbäck 898
föremål, i) S. el. stapelplats, ort med rätt
att ha nederlag av vissa varor.
2) (Fys.) Se Galvanisk stapel. —
Atomstapel, uranstapel, se Reaktor.
3) (Skpsb.) S. el. stapel bädd, mot
vattenytan lutande, på strand anbringad bädd av trä el.
betong, på vilken ett fartyg bygges. Under
byggnadstiden säges fartyget ”stå på stapeln”.
4) (Träv.) Se Brädgård.
Stapelartikel, vara, som särskilt är föremål
för ett lands el. en orts tillv. el. handel.
Stapelavlöpning, ett nybyggt fartygs
försättande i sjön (sjösättning) från dess
stapelbädd. S. sker vanl. långskepps med aktern före,
men det förekommer även i enstaka fall, att s.
sker tvärskepps. Vid s. långskepps består
avlöp-ningsbädden vanl. av 2 träbanor med en lutning
mot vattenytan av 1:10 för små fartyg, upp till
1124 för de största. Mellan avlöpningsbädden
och fartyget uppbyggas, s. k. slädar, så att
fartygets tyngd kommer att vila på dessa i st. f.
på stapelbädden. Slädarna beräknas för ett
yttryck av 10 till högst 30 ton per m2. Som
smörjmedel mellan bädd och släde användas talg och
såpa. När fartygsskrovet är färdigbyggt, givas
slädarna rörelseimpuls och glida med fartyget ut
i vattnet. Vid begränsat vattenutrymme utanför
stapelbädden måste fartygets avlöpningsfart snabbt
upphävas. För detta ändamål användas för större
fartyg vanl. släpvikter, fästade vid fartyget med
kättingar.
Stapelbädd, se Stapel 3).
Stapèlia, bot., se Asblomma.
Stapelplats, se Stapel 1).
Stapelstad, stad, som i äldre tid (från 1636)
åtnjöt rätt att idka handel med utlandet, såväl
utskeppning som införsel, samt att hålla
varu-nederlag, ”stapel”. Numera innebär egenskap av
s. endast förmånen, att fartyg med tullpliktiga
varor från utrikes ort äro pliktiga att i s.
in-klarera och lossa lasten. S. åtnjuta i allm. ur
tulluppbörden utgående tolagsersättning.
Staphylèa pinnäta [-fy-], pimpernöt, en
till fam. Staphyleaceae hörande större buske med
motsatta parbladiga blad och vita blommor i
klase. Frukterna äro kapslar och innehålla
benhårda, glänsande, ätbara men föga välsmakande
frön. S. härstammar från mell. Europa; odlas i
Sverige som prydnadsväxt.
Star [stä] (eng.), teaterv., se Stjärna.
Star, The [Öa stä’], engelsk aftontidning,
grundad i London 1888 av T. P. O’Connor, som
gjorde epok i engelsk press genom sin
sensationsbetonade journalistik. S. utges av samma
förlag som News Chronicle och är i politiskt
avseende liberal.
Starace [stara’tfe], Achille, italiensk
politiker (1889—1945), en av den fascistiska
rörelsens pionjärer. S. var 1921—23 och 1926—31 v.
sekr. i fascistpartiet och blev 1932 dess general
-sekr. Han ledde en div. svartskjortor i
Etiopien-kriget 1935—36 och utnämndes till generallöjnant
i fascistmilisen. S. blev 1937 minister utan
portfölj och s. å. ledare för Balillarörelsen. Han
lämnade i okt. 1939 generalsekr.-posten och var
NF XIX — 29
därefter till 1941 stabschef för fascistmilisen.
Efter fascistregimens sammanbrott 1943 hölls han
en tid i interneringsläger. S. avrättades i april
1945 efter ståndrätt av italienska partisaner.
Staraja [sta’raja], ry., fem. av sta’ryj,
gammal.
Staraja Ladoga [sta’raja la’daga] (Gamla
La do g a), by i Leningradområdet, RSFSR, vid
floden Volchov, 15 km från dess mynning i
Ladoga, en av Rysslands äldsta orter, där
vikinga-fursten Rurik residerade 862—865. Jfr
Aldeigju-borg.
Staraja Russa [sta’raja ro’sa], stad i
Novgo-rodområdet, RSFSR, 20 km s. om Ilmen, vid
järnvägen Pskov—Bologoje; 26,700 inv. (1939).
S. är kurort med sanatorier. 1941—44 var S. en
viktig punkt i tyskarnas försvarslinje, varvid den
lades totalt i ruiner.
Sta’ra planina’, bulg. namn på Balkan.
Starar, Stu’rnidae, fam. av fågelordn. tättingar,
omkr. 200 arter medelstora fåglar från Gamla
världen. Den uppdelas i två grupper, o x h a
c-k a r e och egentliga starar. Till de senare
höra utom starsläktet rosenstaren,
Pastor roseus, med tofsprytt huvud och något
böjd näbb; den är 22 cm lång, hör hemma i
inre Asien; är vandringsgräshoppornas värsta
fiende. Till glansstararna, afrikanska s.
med praktfullt metallglänsande fjäderdräkt, hör
långstjärtade glansstaren,
Lamprotor-nis caudatus, av en skatas storlek.
Sta’ra-Zagora [-zagå’ra], stad i s. Bulgarien,
på s. sluttningen av Srnena gora; c:a 37,000 inv.
S. var under forntiden och den tidigare
medeltiden en betydande stad (Augusta Trajana el.
Ber-rhoia), varom talrika fornfynd vittna. Vid S.
besegrade Vs 1877 turkarna under Soliman pascha
ryssarna under Gurko.
Starby, sn i Kristianstads län, S. Asbo hd,
på Ängelholmsslätten, vid Rönne å; 10,96 km2,
348 inv. (1954). 967 har åker. Kyrkan är urspr.
romansk, grundligt förändrad på 1800-talet.
Ingår i Höja och S. pastorat i Lunds stift, S.
Åsbo kontrakt. Tillhör storkommunen Ausås.
Starbåt, se Entypsbåtar.
Starbäck, släkt, urspr. från gården S. i Arby
socken (Kalmar län).
1) Carl Georg S., historiker, författare
(1828—85), fil. dr 1864, lektor i Stockholm s. å.
S. var mycket produktiv som historiker och
författare; hans främsta historiska verk är
”Berättelser ur svenska historien” (11 bd och början
av bd 12, 1860—75, avslutat med 23 bd av P. O.
Bäckström 1875—81). Mest känd är S. som
förf, av historiska romaner, bl. a. ”Engelbrekt
Engelbrektsson” (1868—69) och romancykeln
”Nils Bosson Sture” (3 bd, 1870—71), påverkad
av Ingemann. S:s arbeten äro flera gånger
omtryckta.
2) Karl S., den föreg:s son, skolman,
politiker (1863—1931). Han blev 1894 fil. dr i
Uppsala, 1895 doc. i botanik där och var 1902—28
lektor i Gävle. S. tillhörde, ansluten till
Liberala samlingspartiet, Andra kammaren 1902—14,
var från 1906 led. av statsutskottet och intog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
