Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Starkeffekt - Starkenberg, Ivar - Starkodder - Starkströmsanläggning - Starkviner (heta viner) - Starköl - Starling, Ernest - Starogard - Starogard, Starogród - Starosta - Starr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901 Starkenberg—Starr 902
utan uppspaltning i två el. flera komponenter,
varjämte även nya, i den fältfria emissionen, resp,
absorptionen ej befintliga spektrallinjer, s. k.
kombinationslinj er, uppkomma, vilkas intensitet
växa med det elektriska fältets styrka. Under
fältets inverkan förändras även
intensitetsförhållan-det mellan de normala linjerna, ofta på egenartat
sätt.
Starkenberg, Carl Ivar, tecknare (1886—
1947), framträdde 1910 som tecknare i
dagspressen och skämttidn. och har särsk. gjort sig känd
som politisk karikatyrtecknare. S. har utg. flera
album med humoristiska och satiriska teckningar.
Starkodder, se Starkad.
Starkströmsanläggning, elektrisk anläggning
för belysning, kraft, värme el. annat ändamål, för
vilket förhållandevis stora mängder elektrisk
energi erfordras.
Starkviner (heta viner), gemensam
beteckning för viner, vilka genom vinets försättande
med sprit (i regel vinsprit) hålla en högre
alkohol-halt, 14—25 vol.-°/o, än den, som kan uppstå
genom enbart jäsning av druvsaften. Till s., vilka
även kallas dessertviner, räknas sherry-,
madeira-, malaga-, marsala-, muskatell- och
portviner, Commendaria (från Cypern), Cap
Con-stantia, Samos och Tarragona samt Dessert
(svenskt fruktvin) m. fl. Dessutom hänföras hit
även vinglögg, aperitifviner och vermouth samt
sådana cocktails, vilka icke räknas till
spritdrycker (likörer el. bitters).
Starköl, vardaglig benämning på maltdrycker
av klass III.
Starling [stä’lio], Er ne st Henry, engelsk
fysiolog (1866—1927), från 1899 prof, i
fysiologi i London. Han upptäckte tills, m. W. M.
Bayliss sekretinet och utförde viktiga
undersökningar över tarmrörelserna.
Starogard [starå’gart], ty.
Preussisch-Star-gard, stad i Polen, voj evodskapet Danzig, vid
järnvägen Danzig—Berlin; 15,356 inv. (1938/39).
Från 1303 tillhörde S. Tyska orden, erövrades
1466 av Polen, kom 1772 under Preussen,
övergick 1919 återigen till Polen.
Starogard [starå’gart], Starogrod [-[starå’-grot],-] {+[starå’-
grot],+} polska namn på staden Stargard i
Pommern.
Starosta [starå’sta], äldste, i Polen kungl.
ståthållare, sedermera statsförvaltningens
representant i ett distrikt. Ry. sta’rosta, förr ung.
byfogde; tjeck, sta’rosta, borgmästare; ordförande.
Starr, med. 1) Grå starr el. katara’kt
(lat. catara’cta, vattenfall), grumling av ögats i
friskt tillstånd genomskinliga kristallins. Denna
sjukdom uppträder oftast i f. ö. friska ögon.
Den är stundom medfödd, resp, förvärvad i
barndomen och förblir i en del fall oförändrad
livet igenom. Vanligast är den dock hos äldre
personer, ”åldersstarr”. Grumlingarna, som i
början äro ytterst obetydliga, ökas alltmer, och i en
del fall blir linsen småningom helt
ogenomskinlig. Härvid antar pupillen grå färg. S. säges nu
vara ”mogen”. Att förutsäga tiden för
mognadsprocessen är ytterst vanskligt, då den kan växla
från månader till år och årtionden. Vanl.
angri
pas båda ögonen, ehuru visst ej alltid samtidigt.
De första subjektiva symtomen bero ofta på
ändrad ljusbrytning i linsen, ögat blir t. ex.
astigmatiskt och tarvar nya el. ändrade ögonglas,
el. det blir närsynt, och förut använda läsglas
kunna försvagas el. bortläggas. Synförmågan
nedsättes, emedan grumlingarna försvåra ljusets
inträde i ögat genom pupillen. Då s. är mogen,
har ögat förlorat kontursynen men behåller
förmågan att urskilja ljus och mörker.
Komplicerad el. konsekutiv s.
uppträder i samband med flera svårartade
ögonsjukdomar, kroniska inflammationer i ögats inre,
nät-hinneavlossning el. dyl. Traumatisk s.
orsakas av svårare kontusion el. perforerande skada
på ögat, blixtstarr av blixtslag el. kraftig
elektrisk urladdning genom kroppen. S. kan också
bero på svårartad sockersjuka.
Först omkr. 1700 påvisades av franska
anato-mer, att grå s. utgör en förändring i linsen. Förut
ansågs pupillens färgförändring bero på att en
grumlig vätska sänkt sig ned framför linsen,
”cataracta”, och där stelnat, blivit ”starr”
(me-deltidstyska).
På rätt goda grunder sättas en del former av
starr hos barn och även några mindre vanliga
starrformer hos vuxna i samband med rubbningar
i den inre sekretionen, framför allt inom
bisköldkörtlarna. Vetandet om åldersstarren är än mer
begränsat. Omfattande undersökningar ha visat,
att grumlingar i linsens periferi bakom
regnbågs-hinnan någon gång finnas redan i
pubertetsål-dern och att deras utbredning och frekvens med
åren ökas, så att de praktiskt taget finnas hos
alla människor i 60—70-årsåldern, utan att
synförmågan behöver lida därav.
Operativa ingrepp vid s. företogos redan
under forntiden. Medelst en nål, som infördes i
främre delen av ögat, sökte man förskjuta
linsen nedåt ur pupillområdet, depression el.
rekli-nation. Depression el. ”starrstick” användes av
läkarna i Europa ännu mot slutet av 1700-talet,
sannolikt ofta med dåliga resultat. Ingreppet
utfördes även av kringvandrande charlataner, s. k.
starrstickare. Vid 1700-talets mitt införde D
a-v i e 1 en metod att ”extrahera” linsen ur ögat,
vilken räknas som ett av kirurgiens stora
framsteg. I Sverige utförde O. af A c r e 1 den första
starrextraktionen 1759.
Något medel att hejda fortskridandet av en s.
äga vi icke. Lika litet finnes bevis för att läsning
o. a. ansträngning av ögonen påskyndar
starrutvecklingen. Då synförmågan trots bästa
glaskorrektion blir otillräcklig för individens
yrkesarbete, böra operativa åtgärder övervägas. Helst bör
synen vara nedsatt på båda ögonen. Starrmognad
behöver numera ej med nödvändighet inväntas.
Yngre personer opereras medelst genomskärning
av linskapseln, discission, varefter s., ev. efter
upprepade ingrepp, spontant uppsuges och
pupillen blir klar. Vid framskriden ålder medför
discission ej samma resultat, emedan linsen blivit
hårdare. Nu brukas i stället extraktion.
Opera-tionsresultaten äro nu så gynnsamma, att endast
omkr. 1 % av de opererade går förlustig sin syn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
