Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statskonsulent - Statskontoret - Statskunskap - Statskyrka - Statsliggaren - Statslån - Statslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Statskontoret—Statslära
928
dande konsulent, anställd för viss gren av
lanthushållningen, en s. i boskapsskötsel, en i
svinskötsel och en i får- och getskötsel. Var och
en av dem skall inom sin näringsgren söka verka
för dess förkovran inom landet samt följa den
tekniska och ekonomiska utvecklingen inom
näringsgrenens område.
Statskontoret, centralt ämbetsverk under
Fi-nansdep. Ursprunget till S. var ett kontor inom
Kammarkollegium för statens finansförvaltning.
Karl XI :s missnöje med Kammarkollegiums
skötsel av statsfinanserna kom honom att 1680
göra S. till ett självständigt ämbetsverk. Dess
huvuduppgifter voro från början att utarbeta
staten till stadfästelse av konungen samt att utfärda
anordningar i enlighet därmed. Under tidernas
lopp ha inskränkningar gjorts i S:s befogenheter.
Dessa begränsas enl. sista instruktion av 1939,
ändrad 1945, huvudsaki. till att, därest ej för
särskilda fall annorledes är förordnat, mottaga och
redovisa statsverkets inkomster och bestrida
statsutgifterna i överensstämmelse med av K. m:t
fastställda stater, att förvalta under S:s vård
stående fonder och kassor, t. ex. Kyrkofonden, att
ombesörja de olika slag av lånerörelse, vilkas
handhavande blivit S. anförtrott, att i vad på S.
kan ankomma tillse, att Kronans rätt och bästa
städse iakttages, att pröva frågor om pension för
civila och militära befattningshavare samt för
deras efterlevande, att verkställa utredningar och
avgiva utlåtanden i den omfattning K. m:t och
chef för dep. det påkallar och att upprätta och
till trycket befordra en liggare över statsverkets
specialutgiftsstater, kallad statsliggaren,
samt utdrag ur de under S:s förvaltning stående
fondernas räkenskaper. S:s chef benämnes
generaldirektör. Därutöver utgöres S:s styrelse
numera av 5 statskommissarier, chefer för resp,
i :a och 2 :a utgiftsbyrån, kassabyrån, fondbyrån
och pensionsbyrån.
Statskunskap, den i Sverige vanliga
benämningen på en vetenskap, som till objekt har
statsförfattningen och statslivet. S. är i Sverige ett
examensämne i filosofiska fakulteten. I England
och U.S.A. motsvaras den i stort sett av
politi-cal Science.
Statskyrka, kyrkosamfund, som står i sådan
förbindelse med staten, att denna genom sina
politiska organ äger högsta bestämmanderätt över
kyrkan, stiftar dess lagar, utser dess biskopar,
präster o. s. v. (så t. ex. i England och i
Ryssland före revolutionen). I Sverige äger s. egna
självstyrelseorgan (kyrkostämma, kyrkoråd,
kyrkomöte) och rättsligt fastställd bestämmanderätt
över kyrklig lagstiftning, bekännelse, kult och
kyrkoledning (valformen vid utseende av präster
och biskopar).
Statsliggaren, se Statskontoret.
Statslån. I Sverige får enl. R. F. § 76
Konungen ej uppta lån utan riksdagens samtycke.
Detta ges så, att i riksstaten kapitalbudgetens
inkomster betecknas som ”lånemedel” el. att ett
underskott budgeteras på driftsbudgeten. Skulle
denna i stället ge överskott, användes detta till
att bekosta kapitalutgifter, varför lånebehovet
minskas i motsv. grad. Räntor och övriga
lånekostnader för statsskulden upptas i driftsbudgeten
som utgifter för riksgäldsfonden.
Upptagandet och amortering av s. omhänderhas av
Riksgäldskontoret.
Intill 1933/34 års budget ansåg man i Sverige
att staten i princip finge låna blott till räntabla
kapitalinvesteringar. Som ett led i den då förda
”aktiva” konjunkturpolitiken övergick man även
att låna till vissa icke räntabla investeringar.
Under 2:a världskriget blev det nödvändigt att
täcka en stor del av utgifterna för
försvarsbered-skapen medelst lån. — Man kan skilja mellan
fonderad el. fast samt tillfällig el.
svävande (flytande) statsskuld. Den
förra utgöres främst av obligationer, löpande på
längre el. kortare tid. Obligationerna kunna
utgöras dels av räntebärande obligationer, dels av
sparobligationer, vilka inlösas till högre kurs än
det belopp, varå de utställas, och dels av
premieobligationer, där räntan utgöres av rätt att delta
i ett lotteri. Till följd av sin stora säkerhet ge
statsobligationer lägsta kapitalränta. Fonderade
s. kunna vidare utgöras av statsskuldförbindelser,
lån, upptagna hos statsinst. och fonder, lån, som
staten övertagit i samband med köp av enskilda
järnvägar, m. m. Den tillfälliga skulden utgöres
av kortfristiga lån. Den typiska formen härav
Den svenska statsskuldens sammansättning 30/s
1952 (i mkr).
Fonderad skuld ............................. 9,653,2
Obligationslån .............................. 7,219,5
Sparobligationer ............................... 91,5
Rikskonton ..................................... 11,7
Statsskuldförbindelser ........................ 325,5
Marshall-lån .................................. 105,5
Lån hos statsinstitutioner och fonder . 956,7
övrig skuld ................................... 942,7
Svävande skuld .».............................. 2,676,2
Korta obligationslån ..................... 43,s
Skattkammarväxlar ........................... 2,264,0
Lån hos statsinstitutioner och fonder ■369,0
Summa ...................................... 12,329,2
äro skattkammarväxlar. Vidare kunna korta s.
upptas hos bl. a. affärsbanker och statsinst. I
Sverige äger verklig amortering av statsskulden
praktiskt taget aldrig rum i den meningen, att
denna reduceras, då staten ständigt har lånebehov.
I den mån s. skola amorteras el. inlösas, måste
därför ny upplåning äga rum. Ända fram till
2:a världskriget var den svenska statsskulden till
följd av de stränga budgetbalanseringsreglerna
relativt liten (30/6 1939 2,694 mkr) och
motsvarades mer än väl av statens kapitaltillgångar.
Under kriget måste man dock företa upplåning för
försvarsändamål. Då statens tillgångar dock
samtidigt stego i värde till följd av inflationen,
kunna de fortfarande anses motsvara dess skulder,
och avkastningen på dem täcker skuldräntorna.
Bortsett från Marshall-lånet äro blott ett par
tiotal mkr i svenska obligationer placerade i utlandet.
Statslära, varje vetenskap, som har staten till
sitt föremål. I tysk vetenskaplig litteratur skiljes
mellan allmän s., som sysselsätter sig med
vis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
