Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stavkyrka - Stavnsbaandet - Stavnäs - Stavrim - Stavropol - Stavsjö bruk - Stavsnäs - Stavsund - Stayer - Stayerlopp - stds - Stead, Williah Thomas - Steapsin - Stearin - Stearinljus - Stearinsyra - Steatit - Steatom - Steatopygi - Steckzén, Birger - Stedingk, von, släkt - Stedingk, 1. Curt von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Stavnsbaandet—Stedingk
940
namentiken gör sig den romanska konsten i s. och
mell. Europa också här gällande, liksom i (de
från Norge kända) svalgångarnas båggallerier. —
Litt.: L. Dietrichson, ”De norske stavkirker”
(1892); E. Ekhoff ”Svenska s.” (1914—16);
Gerda Boèthius, ”Hallar, tempel och s.”, 1 (1931).
Stavnsbaandet [sdåu’nsbånaö], förpliktelsen
för danska bondeståndet (från 1733) att
kvarstan-na på födelseorten. S. omfattade urspr. bönder
från 14 till 36 års ålder och utvidgades
småningom till att gälla tiden från det 4æ till det 40:e
året. S. upphävdes 1788—99 i samband med en
serie jordbruksref ormer.
Stavnäs, sn i Värmlands län, Gillbergs hd,
kring s. Glavsfjorden; 220,50 km2, 1,911 inv.
(1954). Sjörik, starkt kuperad skogs- och
bergstrakt. 2,384 har åker. Egendomar: Stömne och
Sölje bruk. Kyrkan uppf. 1699—1705. Ingår i
S., Värmskogs och Högeruds pastorat, Karlstads
stift, Gillbergs kontrakt. Utgör tills, m.
Värmskog och Högerud storkommunen Stavnäs;
398,95 km2, 3,352 inv. (1954); i Södersysslets
domsaga.
Stavrim, metr., se Allitteration.
Stavropol [sta’vrapalj], S.-K a v k a z s k i j (i
mots. till S. i Kujbysjevområdet), 1936—44 V
o-r o s j i 1 o v s k, stad (centrum) i
Stavropolområ-det i Nedre Don—N. Kaukasusregionen, RSFSR,
vid järnvägen från Rostov och Novorossijsk;
85,100 inv. (1939). Stor spannmålshandel,
smörproduktion, kvarnar, textil- och maskinindustri.
Stavsjö bruk, i Kila sn i Södermanland,
beläget på Kolmården vid fall i Stavsjöån och 3
km från Stavsjö station på ö. stambanan. Här
finnas järngjuteri och mekanisk verkstad,
tillhörande det 1949 bildade ab. Stafsjö bruk (c:a 50
arb.).
Stavsnäs, villasamhälle i Djurö sn i Uppland,
ytterst på Fågelbrolandet. Semesterort. Söderut
på Hölö finns en kustradiostation (Stavsnäs
radio).
Stavsund, gods i Ekerö sn, Stockholms län;
533 har, därav 237 har åker. Bebyggdes till säteri
på 1670-talet av Erik Lindschöld. Har sedan
tillhört I. Funck, G. Boneausköld, K. A. Rosenadler,
M. Rosenblad (från 1817), S. G. Lallerstedt och
sedan 1865 ätten Klinckowström. I en flygel
inrymmes det stora Klinckowströmska biblioteket
och arkivet.
Stayer [steTa], eng. (av stay, hålla ut),
kapp-löpningshäst, som äger stor uthållighet.
Stayerlopp [stei’a-] (av eng. stay, stödja),
bancykellopp, varvid pacemaker på särskilt
konstruerad motorcykel för minskandet av
luftmotståndet och erhållandet av hög, jämn fart
användes.
stds, förk. för eng. standards.
Stead [ste’d], William Thomas, engelsk
publicist (1849—1912; d. vid ”Titanics”
undergång). Han blev 1880 biträdande red. av Pall
Mall Gazette och var 1883—89 dess utgivare. Som
sådan införde S. tekniska nyheter i redigeringen,
bl. a. intervjuer. 1890 började S. utge tidskr.
Review of Reviews. Dessutom utgav han i
mass-uppl. både engelska litteraturens mästerverk och
politiska skrifter. Han ägnade sig med entusiasm
åt olika rörelser, bl. a. spiritismen och
fredsrörelsen, och utgav ”If Christ came to Chicago”
(1893; sv. övers. 1896) m. m.
Steapsin, se Matsmältning.
Stearin (av grek, ste’ar, talg). 1) (Kem.)
Glycerylstearat, stearinsyrans glycerinester,
förekommer allmänt i de naturliga fetterna, särskilt
rikligt i de högsmältande, ss. talg. S. bildar
färglösa, små kristallfjäll.
2) Teknisk blandning av stearin- och
palmitin-syra, varav stearinljus stöpas. Råmaterialet för
blandningens framställning utgöres av fett, ss.
talg, benfett och palmolja.
Stearinljus, se Ljustillverkning.
Stearinsyra, C17H35CO2H, förekommer bunden
vid glycerin i de flesta fasta fetter. Ren s.
bildar små kristallblad, som äro olösliga i vatten,
något lösliga i kall alkohol och smälta vid
69°. S:s salter kallas s tea ra t, natriumsaltet
vanl. tvål.
Steatit, miner., tät kalk.
Steatom [-å’m] (av grek. ste’ar, talg, fett),
fettsvulst, talgsvulst, se Aterom och Fettsvulst.
Steatopygi, stark fettanhopning i sätestrakten
i förening med stark ländkrök, så att sätet
sträcker sig väsentligt längre bakåt
än normalt. S. finnes hos
hot-tentotternas och buschmännens
kvinnor i Sydafrika.
Steckzén, Birger,
krigsar-kivarie (f. 1892 lo/io). Han blev
fil. dr i Lund 1920 samt
krigs-arkivarie och chef för
Krigsarkivet 1921. S. har bl. a. utg.
stadshistoriska monografier över
Luleå (1921), Piteå (s. å.) och
Umeå (1922), ”Krigskollegii
historia” (3 bd, 1930—37),
”Johan Banér” (1939) samt
”Bofors, en kanonindustris
historia” (1946). S. är sedan 1942
red. och ansvarig utg. för Ny
militär tidskr.
Stedingk, von, svensk, urspr.
pommersk adelssläkt, känd från
1200-talet. S.i) naturaliserades
som svensk adelsman 1797, blev
friherre 1800, greve enl. R. F.
§ 37 1809; S.2) blev
naturali-serad svensk adelsman och
friherre 1811; den sistn :s ätt
utslocknade 1914.
1) Curt Bogislaus Ludvig Christofer von
S., greve, militär, diplomat (1746—1836). Född
i Pommern, deltog han 1778—79 i den franska
undsättningsexpeditionen i nordamerikanska
frihetskriget. Som chef för Savolaxbrigaden
utmärkte han sig i finska kriget 1788—89. S., som
småningom steg till fältmarskalk (1811) och
1796 blev en av rikets herrar, var 1790—1808
och 1809—u ambassadör i Petersburg och gjorde
sig där känd som en av tidens främsta svenska
diplomater. Vid fredsunderhandlingarna i
Fred-rikshamn 1809 var S. svensk delegat. Under
kri
Steatopygi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
