- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
41-42

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiller, Mauritz - Stillestånd - Stille-Werner, ab. - Stilmetall - Stiltje, vindstilla - Stilton - Stilwell, Joseph Warren - Stim - Stimson, Henry - Stimulera - Stimulerande medel, stimulantia, excitantia - Stinkdjur - Stinkflyn - Stinkkalk - Stinknäsa - Stinknäva - Stinksländor - Stinksvamp, stinkmurkla el. giktmurkla - Stinksyska - Stinnes, Hugo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

41

Stillestånd—Stinnes

42

stumfilmen upp till den höga standard den intill
omkr. 1925 intog. Hans egen produktion präglades
av fantasi, rörelse och levande rytm. Bland S:s
svenska filmer märkas ”Sången om den eldröda
blomman”, ”Herr Arnes pengar”, ”Erotikon”,
”De landsflyktiga” och ”Gösta Berlings saga”,
bland hans amerikanska ”Hotel Imperial”, ”En
kvinnas bekännelse” och ”Syndens gata”. — Litt.:
Robin Hood (B. Idestam-Almquist), ”Den
svenska filmens drama, Sjöström—S.” (1939).

Stillestånd, se Vapenstillestånd.

Stille-Werner, ab., Stockholm, äger
instrumentfabrik och mekanisk verkstad för
tillverkning av rostfria kirurgiska instrument,
sjukhus-och operationsmöbler av stål samt
förbandsartik-lar. Bolaget äger dessutom flera dotterbolag, av
vilka de viktigaste äro Stilles försäljnings ab.
och Industri ab. Sylva. S. har c:a 425 anställda;
aktiekapital 0,7 mkr. Firman grundades 1841;
nuv. bolag tillkom 1910.

Stilmetall, för stilgjutning och i sättmaskiner
använd metallegering, bestående av bly (c:a
70%) och antimon (c:a 26%) med tillsats av
något tenn, ibland även andra metaller.

Stiltje, vindstilla, betecknas enl.
Beau-forts skala med noll och innefattar en vindstyrka
mellan 0 och 0,5 m/sek.

Stilton [stiltn], by i n. delen av eng. grevsk.
Huntingdon, har givit namn åt Stiltonosten.

Stilwell [sti’l(oal], Joseph Warren,
amerikansk arméofficer (1883—1946). S., som 1941
var generalmajor och chef för 3:e armékåren,
blev i jan. 1942 stabschef åt marskalk Chiang
Kai-shek, därjämte högste chef för U.S.A:s
militära organisationer i Burma, Kina och Indien;
generallöjtnant i febr. s. å. Vid ankomsten till
krigsskådeplatsen i mars fick S. det direkta
befälet över de kinesiska trupperna i Burma samt
förde dem under reträtten ut ur n. Burma i maj
1942. Han igångsatte därefter under stora
svårigheter utbildning av kinesiska styrkor i Indien
och Yünnan. Då South East India Command
organiserades på sommaren 1943 under
Mountbat-ten, blev S. dennes ställföreträdare. S. ledde
personligen jan.—juli 1944 de i Indien utbildade
kinesiska styrkornas offensiv från n. ö. Indien. S.
blev general i juli 1944. I jan. 1945 blev han
chef för de i hemlandet under uppsättning
varande markstyrkorna, i juni s. å. chef för 10:e
armén på Okinawa samt efter kriget chef för 6:e
armén i hemlandet. 1948 utgavs ett urval av S:s
dagboksanteckningar och brev från Kina-tiden
1942—44 (”The Stilwell papers”), som väckte
mycket stort uppseende.

Stim, förk. för Föreningen Svenska
tonsättares internationella musikbyrå.

Stimson [stimsn], Henry Lewis, amerikansk
politiker (1867—1950), urspr. advokat i New
York, var politiskt verksam inom republikanska
partiet, blev 1910 unionssenator, var 1911—13
krigsminister under Taft. Redan tidigt under i:a
världskriget förordade S. U.S.A:s anslutning till
ententen och deltog som frivillig på västfronten.
1927—29 var S. guvernör på Filippinerna, 1929
—33 utrikesminister under Hoover. Även nu
för

ordade S. en aktiv utrikespolitik, främst mot
Japan. 1940 anförtrodde F. Roosevelt S., ehuru
republikan, den viktiga posten som krigsminister.
Han kvarstod som sådan under Truman till 1945.
Sina memoarer ”On active service in peace and
war” utgav S. 1948 i samarbete med M. Bundy.

Stimulera, egga, uppigga; sporra. —
Sti’-mulus, eggelse; uppiggningsmedel.

Stimulerande medel, s t i m u 1 a’n t i a, e x c
i-ta’ntia, upplivande medel, retmedel, som öka
verksamheten hos några organ el. hos hela
organismen; vissa stegra funktionen hos hjärnan, ofta
även hos andnings- och cirkulationsorganen, t. ex.
kamfer, mysk, koffein (kaffe och te), bensedrin
(fenedrin). Inandning av eter och kloroform ger
i början kortvarig excitation, likaså förtäring av
alkohol.

Stinkdjur, zool., se Skunkdjur.

Stinkflyn, i vidsträckt betydelse underordn.
Heteroptera av skinnbaggarna, i inskränkt fam.
Pentatomidae av denna underordning. Här brukas
namnet i inskränkt betydelse. Namnet hänför sig
till djurens förmåga att ur körtlar, belägna på
bakbröstet, avsöndra en illaluktande vätska.
Mellan vingarnas bas framträder liksom hos
skalbaggar en ovanligt stor triangelformig sköld
(skutell), vars spets (rödgul hos t. ex. Pentatama
rufipes, vitgul hos Dolycoris baccarum) når
mitten av bakkroppen. S. äro huvudsakl. växtätare,
som suga saften av ovanjordiska växtdelar,
saftiga frukter m. m.). Många skada
kulturväxterna, t. ex. den ovan metallgröna, vit- el.
rödfläckiga rapssugaren (Eurydema oleracea).

Stinkkalk, miner., se Orsten.

Stinknäsa, se Näsa, sp. 324.

Stinknäva, bot., se Geranium.

Stinksländor, zool., se Florsländor.

Stinksvamp, stinkmurkla el.
giktmurkla, även på grund av kadaverlukt kallad
1 i k s v a m p, se Gasteromyceter.

Stinksyska, bot., se Stachys.

Stinnes [Jti’nas], Hugo, tysk finans- och
industriman (1870—1924). Urspr. verksam inom
kolhandeln, grundade S. vid 23 års ålder eget
bolag, Hugo Stinnes G. m. b. H., som förvärvade
intressen i luxemburgska järngruvor. Dessa
intressen utvidgades därefter planmässigt till att
omfatta kolgruvor, transport- och rederiföretag
(Rhein—Elbe Union), cellulosa- och
metallindustrier, elektricitetsverk, automobilfabriker, t. o. m.
hotell (Esplanade i
Berlin) och tidn.
(Deutsche allgemeine
Zeitung). Genom de
sistn. utövade S. ett
visst politiskt
inflytande och insattes 1920 i
tyska riksdagen.
Infla-tionstiden blev S:s
verkliga storhetstid;
under denna period
växte S.-koncernen
genom uppköp av
företag på alla områden
till en stormakt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free