Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stinnes, Hugo - Stins - Stipa - Stipendium - Stipler - Stipulera - Stirling - Stirner, Max (Schmidt, Johann Kaspar) - Stirr - Stjerna, Knut - Stjernberg, Nils - Stjerne, Oscar - Stjernfors-Ställdalen, ab. - Stjernquist, 1. Per - Stjernquist, 2. Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
43
Stins—Stjernquist
44
Tysklands ekonomiska liv. Samtidigt blev det
emellertid allt svårare att hålla samman det
väldiga företaget, och då S. 1924 avled,
kunde koncernen räddas från fullständigt
sammanbrott endast genom en avveckling av
huvudparten av koncernens intressen. 1925 bildades
i Hamburg ett nytt bolag, Hugo Stinnes’ kol-,
handels- och sjöfarts-ab., med Hugo Stinnes j :r
som chef, vilket till 40% var i familjens ägo.
Genom bildandet av två amerikanska
dotterbolag, Hugo Stinnes Corp. och Stinnes Industries
Inc., hade familjen överflyttat en del av
äganderätten till de tyska kolgruvorna till U.S.A. Dessa
bolag beslagtogos emellertid efter U.S.A :s
inträde i 2:a världskriget.
Stins, förk. för stationsinspektor.
Stipa, växtsläkte med över 100 arter, fleråriga
gräs med smala blad, vanl. yvig vippa,
enblommiga småax. I Sverige finns S. pennata,
fjädergräs, sällsynt på ett par ställen i Västergötland.
Stipe’ndium, lat., eg. ”sold”, även ”skatt”,
penningunderstöd, som ges för bestämd tid åt
yngre vetenskapsmän, konstnärer el. yrkesidkare
för fortsatt utbildning, särskilt sådant understöd
åt studenter; även bidrag vid skolor el. kurser
av olika slag ur fonder el. särskilda anslag. Man
skiljer mellan statsstipendier, som utgå av
statsanslag, och s., som stiftats genom enskildas
donationer (”magnatstipendier”); resestipendier
finnas av båda slagen. Som en kombination av
avlöning och forsknings-s. voro de till 1952
existerande docentstipendierna att betrakta. Dessa ha
nu ersatts med anställning som e. o. docent i 30 :e
lönegraden. — Stipendiat, innehavare av s.
Stipler, två vanl. små, om bladskivor
påminnande bildningar, som sitta på vardera sidan om
bladfoten och utgöra ombildade delar av denna
(se bild 20 å pl. vid Blad). De äro vanl. fästa
med bred bas och av osymmetrisk form men
sinesemellan lika, och, om bladet är sammansatt,
äro de i regel mycket olika småbladen. Mera
sällan äro de ombildade till tornar. — Med
s t i p e 11 e r menas s. vid småbladen, t. ex. hos
bönsläktet.
Stipulera, bestämma (genom kontrakt). —
Subst.: Stipulatiön.
Stirling [stödda]. 1) Grevsk. i mellersta
Skottland, mellan Firth of Forth och Loch Lomond,
s. om floden Forth; 1,169 km2, c:a 187,000 inv.;
huvudstad: Stirling (se nedan). N. v. hörnet,
vid Loch Lomond, är en del av Skotska
högländerna. Industricentra äro Falkirk och Stirling.
2) Huvudstad i grevsk. S., vid nedre Forth;
c:a 25,000 inv. Järnvägsknut; textil- och
maskinindustri. På en höjd vid staden ligger slottet
(äldsta byggnader från 1500-talet).
Stirner [Jtihnar], Max, pseud. för S c h m i d t,
Johann Kaspar, tysk filosof (1806—56),
urspr. lärjunge till Hegel, lärare,
tidningskor-respondent. S:s enda betydande arbete är ”Der
Einzige und sein Eigentum” (1845; sv. övers.
1910). — S:s ståndpunkt är i teoretiskt
hänseende solipsism, i praktiskt absolut egoism.
Tankarna på Gud el. mänskligheten som
förpliktande, över huvud alla ideal, äro endast fiktioner, in-
plantade från barndomen, som han vill frigöra
sig från. — S:s idéer glömdes snart, men han
har senare betraktats som en av anarkismens
lärofäder. — Litt.: Biogr. av J. H. Mackay (2:a
uppl. 1910).
Stirr, zool., se Laxfiskar, sp. 490.
Stjema, Knut Martin, arkeolog (1874—1909),
fil. dr i Uppsala 1905 och s. å. docent i nordisk
och jämförande fornkunskap där. Han deltog i
flera utgrävningar av sten- och
bronsåldersforn-lämningar och utförde 1907 en omfattande
undersökning av kulturresterna på Studentholmen i
Uppsala. Bland S:s arbeten märkas ”Bidrag till
Bornholms befolkningshistoria under järnåldern”
(1905; tr. i Antikvarisk Tidskr., bd 18, 1908),
en rad uppsatser rörande folkvandringstidens
arkeologi, huvudsakl. i anslutning till
Beowulfs-kvädet, bl. a. ”Svear och götar under
folkvand-ringstiden” (i Sv. Fornminnesfören:s Tidskr.,
XII, 1905). S. var en idérik forskare med
fantasi och kombinationsförmåga.
Stjernberg, Nils Fredrik, rättslärd (1873—
1943), prof, i straffrätt och jur. encyklopedi i
Stockholm 1906—40. S. idkade ett flitigt
straff-rättsligt författarskap, bl. a. ”Den positiva
straffrättens allmänna del”, 1 (1920), ”Kommentar till
strafflagens kap. 17—18” (1922, 2:a uppl. 1930
med suppl. 1941), ”kap. 24” (1922, 2:a uppl.
1932), ”kap. 7” (1926), ”Kriminalpolitik” (1918,
2:a uppl. 1935) och ”Straffrättsliga studier”
(1928).
Stjeme, Johan Oscar Olsson, författare
(1873—1917), student i Karlstad 1893,
medarbetare i Karlstadstidningen 1899. Hans poesi är
melodiös, naturlig och behagfull, dels vek
känslolyrik, dels folklivs- och hembygdsskildring av
både humoristisk och allvarlig art. Hans
diktsamlingar, ”Visor och värs” (1901), ”Sol och snö”
(1906), ”Hemfolk å hemlåt” (1909) och
”Sångerna om hemmet” (1911), blevo mycket populära.
”Dikter i urval”, utg. av prins Wilhelm (1943).
Stjemfors-Ställdalen, ab., Ställdalen, grundat
1896, äger masugn med anriknings- och
sintrings-verk vid Bredsjö, järnmalmsgruvor vid
ösjö-bergs-, Rishöjdsbergs- och Salbobergsfälten,
sågverk m. m. vid Skäret, pappersbruk och
sulfitfabrik vid Ställdalen samt kraftstationer vid bl. a.
Stjärnfors och Bredsjö (samtliga platser i
Örebro län). S. driver dessutom jordbruk och
skogshantering. Antal anställda c:a 800; aktiekapital
10 mkr.
Stjernquist. 1) Per Nilsson S., rättslärd (f.
1912 14/s), son till prof. Martin P:son Nilsson,
jur. kand. 1934, jur. lic. 1945, jur. dr 1946, doc.
i processrätt s. å., prof, i civilrätt sedan 1950;
allt vid Lunds univ. S. har bl. a. utg. det
förtjänstfulla arbetet ”Föreningsfirmans funktion”
(1950) och tagit livlig del i Sveriges juristförb:s
fackliga verksamhet (2:e v. ordf, sedan 1951).
S. är medl. av red. för Nordisk Familjeboks 4:e
uppl.
2) Nils Nilsson S., den föreg:s bror,
stats-vetenskapsman (f. 1917 29/s), fil. dr och doc. i
statskunskap vid Lunds univ. 1947, prof. 1951.
S:s främsta arbeten äro gradualavh. ”Ständerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
