Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjärnor - Stjärnorp - Stjärnskott, stjärnfall - Stjärnspektrografi - Stjärnströmmar - Stjärnsund (Dalarne) - Stjärnsund (Stjernsund; gods i Närke) - Stjärnsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Stjärnorp—Stjärnsystemet
58
Tab. i. Stjärnor, ljusare än z:a storleken.
Namn [-Rekt-ascension-] {+Rekt- ascension+} år 1900 [-Deklination-] {+Deklina- tion+} år 1900 [-Avstånd-] {+Av- stånd+} i ljusår
Achernar lt?4 —57°45’ 71
Algenib 3 17 • 2 + 49 30 115
Aldebaran 4 30 • 2 + 16 19 43
Capella 5 9-a +45 54 37
Rigel 9 • i — 8 19 540
Bellatrix 19 . 8 + 6 16 78
El Nath 20 . 0 +28 31 102
Betelgeuze 49 • 8 + 7 23 270
Mirza 6 18 . 3 —17 54 325
Canopus 21 . 7 —52 38 225
Alhena 31 - 9 + 16 29 59
Sirius .. 40 . 7 —16 35 9.0
Wezen 7 4 • s —26 14 325
Castor 28 . 2 + 32 6 33
Procyon 34.1 + 5 29 10.7
Pollux 39 • * + 28 16 27
Regulus 10 3 • 0 + 12 27 52
Dubhe 57 • s +62 17 59
Alioth 49 • e + 56 30 68
Spica (Axet) 1.3 19 • 9 —10 38 156
Benetnash (Elkaid) ... 43 • s + 49 49 325
Arkturus 14 II . 1 +19 42 28
Antares 16 23 . s —26 13 235
Lefath 17 26 . s —37 2 270
Vega 33 • s + 38 41 28
Altair IQ 45 . 9 + 8 36
Deneb 20 38 . 0 + 44 5° 390
Fomalhaut 22 52 . 1 —30 9 30
Tab. 2. De närmaste stjärnorna.
Beteckning [-Rekt-ascension-] {+Rekt- ascension+} år 1900 [-Deklination-] {+Deklina- tion+} år 1900 Avstånd i ljusår
Proxima Centauri .. I4t22™s —62° 2Z 4-3
a1 Centauri 14 32 . 8 —60 25 4-3
a1 Centauri 14 32 • 8 —60 25 4-3
Barnards stjärna .... 17 52 . 9 + 4 28 6.9
Wolf 359 10 51 . 6 + 7 36 8.9
Lalande 21185 10 57 . 9 + 36 38 8.1
Sirius A 6 40.7 —16 35 9.3
Sirius B 6 40 . 7 —16 35 9.9
B.D.—12°4523 16 24 . 4 12 24 9-3
Innes’ stjärna II 12 . 0 —57 2 9.3
B.D.—7°4OO3 1514 • 3 — 7 21 9.8
Kapteyns stjärna ... 5 7-7 —44 59 10.2
T Ceti i 39 • < —16 28 10.2
S Eridani 3 28 . 9 — 9 48 10.7
Procyon A 7 34 ■ 1 + 5 29 10.7
Procyon B 7 34 • 1 + 5 29 10.7
a p e x). Senare bestämningar, baserade på
säkrare och mera omfattande observationer, ha
bekräftat Herschels upptäckt. Ur radialhastigheterna
kan man på liknande sätt bestämma ej blott
apex’ läge utan också den hastighet, med vilken
solsystemet rör sig i förhållande till de omgivande s.
Man har sålunda funnit, att solen med hastigheten 19,5
km/sek rör sig mot en punkt i stjärnbilden Herkules,
som är belägen io° s. v. om stjärnan Vega i Lyran. På
gr. av solsystemets rörelse är således den observerade
egenrörelsen (motus proprius) sammansatt av två
komponenter, den ena (motus parallacticus) förorsakad av
solsystemets rörelse och den andra {motus peculiaris)
härrörande från s:s verkliga rörelse i rymden. Motsv.
gäller även för radialhastigheterna.
Andra lagbundenheter i s:s rörelser, som ge
möjligheter att draga slutsatser rörande stjärnsystemets
byggnad och rörelseförhållanden äro stjärnströmmarna, den
ellipsoidala fördelningen av s:s hastigheter och en
märklig asymmetri i de stora stjärnhastigheterna. —
Litt.: W. Becker, ”Sterne und Sternsysteme” (2:a uppl.
1950); Å. Wallenquist, ”Den moderna astronomien och
dess världsbild” (1951).
Stjärnorp. 1) Sn i Östergötlands län,
Gull-bergs hd, på Roxens n. strand; 145,91 km2, 870
inv. (1954). Skogigt platåområde med branta
bergsluttningar mot Roxen. 1,439 har åker.
Kyrka, se S.2). Ingår i Vreta klosters och S :s
pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs
kontrakt. Tillhör storkommunen Vreta kloster.
2) Gods i S.i), vid Roxens n. v. strand,
omfattar med underlydande gårdar 1,216 har, därav
275 åker. Ett på 1650-talet av fältmarskalken
greve R. Douglas uppfört slott i fyra våningar
(mittpartiet i sex) brann 1789, och ruinerna
därav kvarstå. Av till slottet hörande flyglar är den
n. i två våningar nu huvudbyggnad, den s.
inrymmer bl. a. sockenkyrka, skänkt till
församlingen. S. har med undantag för tiden 1806—75
förblivit i ätten; nuv. ägare är generallöjtnanten
greve A. Douglas.
Stjärnskott, stjärnfall, se Meteorer.
Stjärnspektrografi, den del av astrofysiken,
som omfattar undersökningarna över stjärnornas
spektra. Stjärnspektra undersökas numera
uteslutande på fotografisk väg. För detalj studium
av de ljusstarkare stjärnornas spektra användas
spektrografer med stor upplösande förmåga
(dis-persion). För ljussvaga stjärnor kan endast en
liten dispersion komma i fråga; härvid har
objektivprismat fått stor användning.
Stjärnströmmar. Kapteyn framställde 1904
som resultat av sina forskningar, att de oss
omgivande stjärnorna med avseende på sin rörelse
kunna indelas i två grupper, kallade s. el. s t
järndrifter, som röra sig i förhållande till
varandra utefter en viss linje i rymden, den s. k.
vertexlinjen. Kapteyns åsikt modifierades senare
något genom den s. k. ellipsoidalteorien.
Verkliga s. av mindre mäktighet äro emellertid säkert
identifierade.
Stjärnsund, i) Kyrkobokföringsdistrikt i
Husby sn i Hedemora tingslag, Dalarne.
2) Industrisamhälle i S.i), vid s. ändan av
sjön Grycken och vid järnvägslinjen By valla—
Långshyttan; 483 inv. (1951). Här ligger det
numera nedlagda Stjernsunds järnbruk,
som tillhör Korsnäs ab. Bruket anlades 1699 av
Chr. Polhem och G. Stjerncrona samt
privilegierades 1700. Bl. a. upptogs här tillv. av
stjern-sundsur, som ännu fortgår vid en särskild fabrik.
Vävskola. Kapell av slaggtegel från 1887.
Stjärnsund (S t j e r n s u n d), gods i
Asker-sunds landsförsamling i Närke, med vackert läge
4 km s. s. ö. om Askersund. 2,787 har, därav 911
åker. S. är stamgård för den rödbrokiga svenska
boskapen. Slottet av sten i två våningar med en
portal med joniska kolonner samt med fyra
flyglar uppfördes 1798—1801 efter ritningar av C. F.
Sundvall. S. har tillhört bl. a. medl. av ätterna
Oxenstierna, Soop och Dohna. 1823 köptes
godset av Karl XIV Johan. 1860 såldes det till
brukspatron K. Cassel. Dennes sonhustru, änkefru
Augusta Cassel, f. Reuterswärd, som avled 1951,
testamenterade slottet med dess rika inventarier
samt ett underhållskapital till Vitterhets-,
historie-och antikvitetsakad. att vårdas som
kulturminnesmärke. Lantbruket och skogen ägas nu av
Uppsala univ. — Se bild å nästa sida.
Stjärnsystemet. Vintergatans fenomen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
