Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ström, Fredrik - Ström, Halfdan - Ström, Israel - Ström, Knut - Strömavtagare - Strömbacka - Strömbeck, Jan - Strömberg, Edvard - Strömberg, G. B. - Strömberg, Kjell - Strömberg, Sigge - Strömbergshyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Ström—Strömbergshyttan
242
Moskva-trogna kommunisterna, återinträdde 1926
i socialdemokratiska partiet samt var 1930—32
och 1936—39 2:e red., 1932—36 huvudred, för
Socialdemokraten. S. tillhörde 1916—21 och 1930
—38 F. K. och var stadsfullmäktige 1912—42,
stadsfullmäktiges 2:e v. ordf. 1930—38, ordf.
1938—42, tillika stadskollegiets ordf. 1938—40.
S. utövade étt flitigt litterärt och kulturellt
författarskap, skrev dramer, även filmskådespel,
dikter, romaner och memoarer samt utgav
folkdikter o. a. folkloristiska
saml. 1926—30 var han
chef för Skådebanan,
1943—48 ordf, i
Sveriges författarfören.
Bland hans
skrifter märkas ”Folket i
Simlångsdalen” (1903),
”Ryska revolutionens
historia” (5 bd, 1923
—24), romancykeln
”Rebellerna” (5 bd,
1926—29),
”Svenskarna i sina ordspråk”
(1926), ”Svenska
ordstäv” (1929),
”Svens
ka folkgåtor” (1937), ”Min ungdoms strider”
(1940) och ”Svenska visor, ramsor och
folkrim” (1941).
Ström, Hal f dan Frithiof, norsk målare
(1863—1949). Han var till en början starkt
påverkad av Krohg och en typisk representant för
80-talets socialt inriktade naturalism. 1892—95
studerade S. för Carrière och Roll i Paris. Hans
palett blev nu ljusare under inflytande av
impressionismen och motiven idylliska. Ofta
skildrade han kvinnor och barn i leende
sommarlandskap. 1909—35 var S. prof, och 1925—35 dir.
vid Konstakad. i Oslo.
Ström, Israel Adolf af, skogsman (1778
—1856). Han blev 1801 inspektor, sedan med
titeln intendent, över Kungl. Djurgården. 1825
inrättade han på egen bekostnad en läroanstalt
för skogshushållare och var 1828—54 dir. för
det statens skogsinstitut, som stiftats på hans
förslag. S. adlades (af S.) 1833. Han kan
sägas vara grundläggaren av ett ordnat skogsbruk
i Sverige.
Ström, Knut Egron, dekorationsmålare och
regissör (f. 1887 VD, 1919 anställd vid
Lorens-bergsteatern i Göteborg, teaterchef där 1924—
26, ledare för det dekorativa arbetet och
regissör vid Göteborgs stadsteater sedan 1934. S. har
tagit starka intryck av den tyska expressionismen,
men har på ett personligt och temperamentsfullt
sätt skapat en egen stil. För Göteborgs teaterliv
har hans insats varit epokgörande.
Strömavtagare, anordning för uttagande av
ström från en kontaktledning (el. kontaktskena)
till elektriska lokomotiv, spårvagnar, trådbussar
etc. Två huvudtyper av s. finnas, den ena med
i sidled svängbar, fjädrande kontaktarm, som
upptill avslutas med en kontakttrissa (”trolley”)
el. rännformig glidsko, den andra med en i
sidled fast kontaktskena, som uppbäres av en
en
kel, lutande bygel el. av en ”pantograf”, d. v. s.
saxbygel. Anordningen med glidsko
(kontaktmaterial kol) föredrages vid trådbussar o. s. v.
Pantografmetoden, varvid kontaktskenan
utgö-res av hårdgjort aluminium, är allenarådande vid
elektrisk järnvägsdrift.
Strömbacka, brukssamhälle i Bjuråkers sn i
Hälsingland.
Strömbeck, Jan Paul, läkare (f. 1896 29/s),
med. lic. i Stockholm 1924, med. dr 1933, doc. i
kirurgi vid Karolinska inst. s. å., prof, i kirurgi
i Lund 1939, vid Karolinska inst. sedan 1950,
samtidigt överläkare vid Serafimerlasarettet;
medl. av 1944 års
tandläkarundervisningssakkun-niga och 1945 års organisationskommitté för de
medicinska högsk., landstingsman i Malmöhus
län 1943—47, medl. av Försvarets
sjukvårdsstyrelses vetenskapliga råd. S. har i ett flertal
arbeten behandlat bl. a. kärlens och bukorganens
kirurgi, spec. matsmältningskanalens kirurgi,
behandlingen av urinblåsetumörer m. m.
Strömberg, Edvard Johannes, industriman
(1872—1946), se Strömbergshyttan.
Strömberg, G. B., astronom, se Strömberg.
Strömberg, Kjell Rutger Georg, författare,
journalist (f. 1893 5/s), fil. lic. vid Uppsala univ.
1917. Han var litterär medarbetare i
Stockholms-Tidningen 1917—26, teateranmälare i Forum
1917—23, korrespondent i Paris för
Stockholms-Tidningen 1926—27, teater- och
litteraturrecensent där 1928—31, korrespondent i Paris för
Dagens Nyheter 1931—32, för
Stockholms-Tidning-en Stockholms Dagblad 1932—38, pressattaché
vid legationen i Paris 1939—43 och sedan 1945
(var 1940—42 stationerad i Vichy), vid legationen
i Bern 1943—45; ambassadråds namn sedan 1945.
S. är en fin och initierad kännare av fransk
kultur, franskt lynne och landskap. Detta visar
sig framför allt i ”Modern fransk litteratur”
(1928, 2:a uppl. 1931) samt ”Paris i närbild”
(1934) och ”Det ljuva Frankrike” (1936). S.
har vidare utg. reseboken ”Franskt, spanskt och
ungerskt” (1929), ”Modern svensk litteratur”
(1932) och ”Svenskarna i Frankrike” (1953).
Strömberg, Sigfrid (Sigge) Natanael,
journalist, författare (1885—1920). S. vistades en
tid i U.S.A., efter återkomsten knöts han till
Åhlén & Åkerlunds förlag och var red. för
Vecko-Journalen 1910—13, för Allt för alla
1914—20. S. vann popularitet genom en rad saml.
med humoristiska historier, äventyrsberättelser
och pojkskildringar, bl. a. ”Styrman Karlssons
flammor” (1918).
Strömbergshyttan, glasbruk vid Hovmantorp
i Småland, som arrenderades och drevs av E
d-vard Strömberg (1872—1946), vilken
efter verksamhet vid Kosta var ägare av Sandviks
glasbruk i Hovmantorp 1905—17, fabrikschef
vid Kosta glasbruk 1918, disponent och dir. vid
Orrefors 1918—27 och för Eda glasbruk 1927
—33 samt därefter till strax före sin död för
S., som då övertogs av sonen Erik Strömberg.
Edv. Strömberg var en banbrytare för det nyare
svenska glaset och en föregångsman för det hytt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
