Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömbergshyttan - Strömbom, Sixten - Strömbrytare - Strömbäck, 1. Helge - Strömbäck, 2. Dag - Strömfors - Strömgren, 1. Elis - Strömgren, 2. Hedvig - Strömgren, 3. Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Strömbom—Strömgren
244
arbetade glaset, som genom hans verksamhet kom
upp på en mycket hög nivå. Edv. Strömbergs
hustru, Gerda Strömberg, f. Svensson (f.
1879 25/i), är S:s främsta konstnärliga kraft.
Strömbom, Sixten Georg Mauritz,
museiman och konstforskare (f. 1888 24/s), intendent
för Nationalmusei avd. för slottssaml. och
depositioner 1919—44, prof:s titel 1948, prof, i
konsthistoria och konstteori vid Göteborgs högsk.
s. å.; led. av 1948 års konstutredning. S. har
verksamt arbetat för konstutbildningens
utbredande i vidare kretsar,
främst som
verkställande kraft och
initiativtagare till
Riksförbundet för bildande
konst samt
organisatör av
Nationalmusei vandringsutställningar. Svenska
porträttarkivet har
tillkommit genom hans
initiativ och utvecklats
under hans ledning.
Gripsholms historiska
porträttsaml. blev
under hans ledning i
väsentliga avseenden kompletterad och föremål
för en grundlig vetenskaplig bearbetning. Flera
konstgallerier i svenska landsorten ha ordnats av
S. Bland hans arbeten märkas ”Porträttmålaren
L. Pasch d. y.” (1915), ”Iconographia Gustavi
Adolphi” (1932), ”Konstnärsförbundets historia”,
1 (1945) och ”Hugo Birger” (1947). S. har även
utg. ”Index över svenska porträtt”, 1—3:1 (1935
—43) och ”Fem stora gustavianer” (1944).
Strömbrytare, se Elektriska strömbrytare.
Strömbäck. 1) Helge Hjalmar Immanuel
S., sjömilitär (f. 1889 26/7), officer 1909,
kommendörkapten av 2:a graden 1933 och chef för
marinavd. i den nyupprättade Försvarsstaben 1937
—39. Sistn. år blev S. kommendör och
flaggkapten i chefens för kustflottan stab samt 1942
chef för Marinstaben, 1943 konteramiral, 1945
viceamiral och var 1945—53 chef för marinen.
I speciella uppdrag har S. anlitats som sekr. i
1929 års försvarsutredning, sakkunnigt biträde i
1930 års försvarskommission från 1932 och som
sekr. för sjöförsvarsärendena i 1936 års riksdags
försvarsutskott. S. har utg. ”Sverige och
Östersjön. En försvarspolitisk studie” (1936) och var
red.-medl. och medarbetare i ”Svenska flottans
historia” (1942—45).
2) Dag Alvar S., den föreg:s bror, filolog
och folkminnesforskare (f. 1900 13/s), fil. dr i
Uppsala 1935, doc. i isländsk filologi vid Lunds
univ. s. å., medl. av Svenska akad:s ordboksred.
1929, visiting prof, i nordiska språk vid Univ. of
Chicago 1937—39, föreståndare (med titeln
ar-Kivchef sedan 1944) för landsmåls- och
folkmin-nesarkivet i Uppsala sedan 1940, därjämte prof,
i nordisk och jämförande folklivsforskning
(särsk. folkloristisk) vid Uppsala univ. sedan
1948. S., som särsk. ägnat sig åt
traditionspro-blem inom den isländska sagalitteraturen, har
utom ett stort antal smärre avh. i nordisk
ordforskning, religionshistoria och
folkminnesforskning utg. det för kännedomen om fornnordisk
magi viktiga arbetet ”Sejd. Textstudier i
nordisk religionshistoria” (dr-avh., 1935). S.
redigerar fr. o. m. årg. 1941 tidskr. Svenska
landsmål och svenskt folkliv samt från 1953 Arv,
tidskr. för nordisk folkminnesforskning.
Strömfors, fi. Ruotsinpyhtää, kommun i
Nylands län, Finland, vid Kymmene älvs västligaste
mynningsarm; 288 km2; 4,249 inv. (1952),
därav 1,748 svensktalande (1950). Strömfors
bruk, gr. 1695, urspr. järnbruk, numera
sågverk, äges av Ahlströmkoncernen.
Strömgren. 1) Svante Elis S., svensk-dansk
astronom (1870—1947), doc. i Lund 1898, prof,
i astronomi vid univ. i Köpenhamn och chef för
observatoriet där 1907—40. S. har utfört
värdefulla undersökningar inom den celesta
mekaniken. Framför allt har han ägnat sig åt studiet
av det specialfall inom 3-kropparproblemet, som
går under namnet problème restreint, i vilket den
ena av de tre kropparnas massor antages vara
oändligt liten. S. har även undersökt kometernas
ursprungliga banformer och visat, att, om hänsyn
tages till planeternas störande inverkan på
kometbanorna, dessa urspr. med stor sannolikhet
alla varit elliptiska och således samtliga kometer
från början tillhört solsystemet. S. utgav en
mycket använd ”Lærebog i astronomi” (1931,
2:a utvidgade uppl.
1945; tills, m. S.3)
och var en
framstående populärvetenskaplig
förf. (”Astronomiska
miniatyrer”, saml. 1—
2, 1921—27; den
senare saml. jämte S.3).
Från 1920 var S. ordf,
i Astronomisk selskab
och red. för Nordisk
astronomisk tidsskrift.
Från 1922 till sin död
var han föreståndare
för den under
Internationella astronomis
ka unionen sorterande astronomiska centralbyrån
i Köpenhamn.
2) Hedvig S., f. Lidforss, den föreg:s
hustru, tandläkare (f. 1877 W7), tandläkarex. i
Stockholm 1902, praktiserande i Köpenhamn 1908—47,
verksam inom kvinno- och fredsrörelsen i
Danmark. S. har bl. a. utg. ”Tandläkarkonstens
historia” (1927) och ”Die Zahnheilkunde im 19.
Jahrhundert” (1945).
3) Bengt Georg Daniel S., de föregrs son,
astronom (f. 1908 21/i), fil. dr 1929, lektor i
astronomi vid Köpenhamns univ. 1932, prof, i
astrofysik vid Univ. of Chicago 1936, prof, vid
Köpenhamns univ. 1938, chef för Yerkes- och
McDonald-observatorierna i U.S.A. 1951. S. har
utfört banbestämningar för småplaneter och
kometer, utarbetat en metod för fotoelektrisk
registrering av stj ärnpassager samt behandlat
astrofysikaliska problem, bl. a. rörande stj är-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
