Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömgren, 3. Bengt - Strömholm, Daniel - Strömkarlen - Strömkrets - Strömlinjeform - Strömma bomullsspinneri ab. - Strömma kanal - Strömming - Strömningslära - Strömnäs - Strömparterren - Strömsberg - Strömsbruk - Ströms bruk ab. - Strömserum, Strömsrum - Strömsfors - Strömsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
245
Strömholm—Strömsholm
246
nornas inre, stjärnatmosfären och den
interstel-lära materien. Utöver den tills, m. S.i) skrivna
”Lærebog i astronomi” (1931, 2:a utvidgade uppl.
1945) står S. som utg. av ”Astrophysik”
(”Hand-buch der Experimentalphysik”, 26, 1937). Som
populärvetenskaplig förf, har han framträtt med
”Universets udforskning” (1940; sv. övers. 1942).
Strömholm, Daniel, kemist (f. 1871 23/9),
fil. dr 1899, doc. i kemi vid Uppsala univ. 1900,
e. o. prof. 1904, prof, i kemi 1909—36. S. har
publicerat talrika arbeten, huvudsakl. inom den
oorganiska kemin.
Strömkarlen, se Näck.
Strömkrets säges varje sluten elektrisk
ledning bilda.
Strömlinjeform sägas snabbgående fordon
(automobiler, flygplan o. a.) ha, som genom
långsträckt form och ringa framyta erbjuda
ringa luftmotstånd. — Se t. ex. bild 9 å pl. vid
Automobil.
Strömma bomullsspinneri ab., Karlshamn,
bolag 1867, tillv. vid fabrik i Asarum (invid
Karlshamn) bomullsgarn samt oblekta, blekta och
kulörta bomullsvävnader. Antal anställda omkr.
380. S. är moderbolag till a b. Strömma
fabriker, gr. 1911 under namnet ab. Strömma
trikåfabrik (nuv. namn 1949), vilket företag tillv.
bl. a. strumpor vid fabrik i Karlshamn.
Strömma kanal, mellan Baggensfjärden och
Grisslingefjärden i Stockholms skärgård, byggd
1832—33 och 1862—63; längd 9,4 km, därav
grävd kanal i,s km; djup 1,2 m.
Strömming, från kusten av Kalmar län och
norrut samt på Gotland, Åland och i svenska
Finland vanlig benämning på Östersjöns sill. S.
är att anse som för Östersjön egendomliga
raser av sillen. Liksom beträffande sillen kan man
också av s. urskilja vårlekande och höstlekande
raser. S. skiljer sig från sillen bl. a. därigenom,
att den har ett något lägre antal ryggkotor och
att den i regel är mycket mindre än vanlig sill.
Så torde längden utanför Stockholm i allm. vara
16—19 cm. I motsats till storsill blir s. också
fortplantningsduglig vid ringa storlek, redan vid
15—16 cm längd. Äldre s. kan dock stundom
nå 30 cm längd, s. k. jätteströmming.
Fiskare åtskilja flera slags s., ss.
fetströmming efter dess höga fetthalt, vår- (vid
norrlandskusten isströmming) och
höstströmming efter fångsttiden, sköt-, no t-,
klabbströmming m. fl. efter
fångstredskapen. S. förekommer längs hela Sveriges
östkust ända upp till nordligaste delen av Bottniska
viken samt vid Östersjöns ö. kust ned till
Danzig. Den huvudsakliga strömmingsleken
försiggår i Stockholms skärgård ant. i slutet av maj
och början av juni el. vanl. i slutet av aug. och
början av sept. S. är Östersjöns viktigaste
fiskslag. Som färsk är den finare till smaken än
sillen. Den är mycket användbar till rökning
(”böckling”), saltas i stor utsträckning och
be-redes på vissa håll till surströmming. På
senare tid har man börjat inlägga s. till olika
slag av konserver.
Strömningslära, fys., läran om vätskors och
gasers strömning, behandlar huvudsakl. dessa
mediers rörelse genom kanaler el. vid
kringström-ning av kroppar, bestämning av
strömningstill-ståndet i olika punkter och ögonblick och av de
krafter, varmed mediet verkar på sina
begräns-ningsytor. Strömningen säges vara 1 a m i n ä r,
om skikt glider invid skikt utan att virvelrörelse
uppkommer. Om detta ej är fallet, är rörelsen
turbulent.
Strömnäs, del av Kramfors stad.
Strömparterren, en liten, lägre liggande del
av Helgeandsholmen i Stockholm ö. om Norrbro,
från vilken trappor leda till S. Den hette urspr.
Barkareholmen. ”Parterren” med sin plantering
anlades 1831. På S. står Milles’ skulptur
”Solsångaren” (1926).
Strömsberg, egendom inom Tierps köping i
n. Uppland, vid Tämnarån; omfattar 193 har,
därav 148 åker. Tillhör Stora Kopparbergs
bergslags ab. Anlagt som järnbruk 1643—45 av
Welam Wervier, kom S. 1734 under Lövsta,
varifrån de s. k. Strömsbergsverken (S., Hillebola,
Västland och Ullfors) 1861 övergingo till
greve B. von Plåten, därpå till släkten Wachtmeister
och 1920 till nuv. ägare.
Strömsbruk, industrisamhälle, se Harmånger.
Ströms bruks ab., Strömsbruk, i Harmångers
sn i Hälsingland har sulfit- och sulfitspritfabrik
i Strömsbruk samt sågverk och hyvleri i Stocka.
Bolaget idkar även skogshantering och jordbruk
samt äger Ljusne-Woxna ab. S. bildades 1873.
Antalet anställda c:a 950, aktiekapital 22,5 mkr.
Strömserum, Strömsrum, gods i Ålems
sn, Kalmar län, nära Alsteråns mynning; 4,354
har, därav 639 åker; taxeringsvärde 4,075,000
kr. Är bebyggt med ett stort träslott från
1700-talet. Ägdes 1312 av Ingrid Svantepolksdotter,
senare av Stureätten, Vasaätten m. fl.; kom i
slutet av 1700-talet till ätten Rappe och fick
1786 frälsesäterinatur.
Strömsfors, samhälle i örsås sn i
Västergötland.
Strömsholm. 1) Villasamhälle, se Kolbäck.
2) Kungsgård i Kolbäcks sn i Västmanland,
vid Strömsholms kanal och Kolbäcksån, nära
utloppet i Mälaren, omfattar med
Kungsladugården och underlydande egendomar, kronopark
Strömsholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
