Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvall - Sundsvalls enskilda bank ab. - Sundsvalls kontrakt - Sundsvalls luftvärnskår, Lv 5 - Sundsvalls-Posten - Sundvalls Tidning - Sundt, Eilert - Sundt-Hansen, Carl Fredrik - Sundvall, Carl - Sundwall, Johannes - Sunessönerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Sundsvalls enskilda bank ab.—Sunessönerna
328
och trådfabrik (100 arb.). På Nacksta-området
i v. ligga bl. a. ett stort och modernt mejeri
(60 arb.) och en av telegrafverkets verkstäder
(540 arb.). Handel och samfärdsel äro S:s
viktigaste näringsgrenar. S. är bl. a. säte för
Väs-ternorrlands och Jämtlands läns handelskammare
samt Svenska cellulosa ab:s huvudkontor och
forskningslaboratorium (i Kubikenborg). S. har
förbindelse med landets järnvägsnät genom
stats-banelinjen Ange—Sundsvall och Ostkustbanan
samt med industriorterna och landsbygden kring
S. genom omnibuslinjer, vidare
sjöfartsförbindelser med de svenska hamnarna samt flera
utländska hamnar vid Östersjön, Nordsjön och
Engelska kanalen. Antalet ankomna och avgångna
fartyg uppgick 1952 till 2,157 om 1,439,411
nettoton. Mest lossas stenkol, koks och oljor samt
lastas så gott som uteslutande pappersmassa och
trävaror. Hamnen, som är väl skyddad och djup,
har en sammanlagd kaj längd av c:a 2,2 km.
Flygfält på Skeppsholmen i Timrå, 24 km n.
om S. — S. har högre allmänt lärov.,
kommunal flickskola, handelsgymnasium och central
verkstadsskola; länslasarett och länssanatorium,
epidemisjukhus och sinnessjukhus; inom S.
ligger också ett statligt sinnessjukhus, Sidsjöns
sjukhus. S. är säte för Hovrätten för Nedre
Norrland, tingsställe för Medelpads ö. och v.
domsaga samt förläggningsort för Sundsvalls
luftvärnskår (Lv 5). I S. utges 3 dagliga tidn.:
Dagbladet Nya Samhället, Sundsvalls-Posten och
Sundsvalls Tidning. Radiostation. S. består av
2 församlingar, Sundsvall och Skönsmon, som
bilda ett pastorat i Sundsvalls kontrakt,
Härnösands stift. — Litt.: N. Ahnlund m. fl., ”S :s
historia” (5 bd, 1921—43).
Sundsvalls enskilda bank ab. bildades 1864
med en grundfond på 1 mill. rdr rmt. Den har
övertagit en rad mindre banker i Medelpad och
angränsande landskap. Sedan 1873 har S. haft
eget kontor i Stockholm och dessutom grundat
el. genom sammanslagningarna övertagit filialer,
så att den 1952 hade avd.-kontor på 35 platser i
Norrland. 3l/i2 1952 redovisade S. egna medel
på 44,98 mkr av en balansomslutning på 394,6
mkr. Inlåningen från allmänheten uppgick till
316,7 mkr.
Sundsvalls kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar 9 pastorat: Ljustorp; Hässjö och Tynderö;
Skön; Alnö; Timrå; Sundsvall och Skönsmon;
Indal; Liden och Holm; Njurunda.
Sundsvalls luftvärnskår, Lv 5, organiserades
jämlikt 1942 års försvarsbeslut, varvid i S.
ingick det sedan 1940 till Sundsvall förlagda
de-tachementet ur Östgöta luftvärnsreg. (A 10 Su).
S. flyttade 1943 in i nybyggda kaserner.
Tillhör 2:a militärområdet.
Sundsvalls-Posten, konservativ kvällstidning i
Sundsvall, började utges 1859 som veckotidning
(forts, av veckobladet Dilettanten, 1853—58),
daglig sedan 1896. Huvudred, är sedan 1944
Torsten Vilhelm Ljunggren (f. 1897).
Sundsvalls Tidning, morgontidning i
Sundsvall, började utges under sitt nuv. namn 1880
(forts, av Alfwar och Skämt, 1841—43,
Norr
ländska Korrespondenten, 1851—60, m. fl.);
sex-dagarstidn. från 1896, daglig sedan 1943. I
politiskt avseende företräder tidn. Folkpartiet.
Huvudred. är sedan 1950 Yngvar Alström (f. 1907).
Sundt, E i 1 e r t Lund, norsk präst och
folkuppfostrare (1817—75). Som lärare (från 1845)
vid en straffanstalt i Oslo kom S. i beröring
med en del s. k. fanter och skrev om dessa
kringstrykare ”Beretning om fante- el.
landstry-gerfolket i Norge” (1850), fortsatt med 4 nya
”beretninger” (1859—65). För att tränga till
roten av fattigfrågan underkastade S. olika sidor av
norska folkets liv, seder och bruk en ingående
granskning ur demografisk-sociologisk synpunkt,
och frukten av dessa studier blev en rad
socialstatistiska och folkpsykologiska monografier.
Sedan 1850 beviljades honom årl. statsunderstöd
för hans undersökningsresor, men det indrogs
1869, och s. å. blev S. kyrkoherde i Eidsvoll.
Sundt-Hansen, Carl Fredrik, norsk
målare (1841—1907). S:s genrebilder, oftast med
norska motiv, beteckna ett framsteg i norskt
måleri från ytligt poetiserande till fördjupad
uppfattning. I Nationalmuseum i Stockholm finnas
”Säterbesöket” (1860) och ”Konfrontationen”
(1878).
Sundvall, Carl Fredrik, arkitekt (1754—
1831). Han blev 1774 konduktör vid
överinten-dentsämbetet, studerade 1783—88 i Paris,
vistades med statsunderstöd i Rom 1788—91 och blev
efter hemkomsten 1792 hovintendent. S. utförde
ritningar till gymnasier i Norrköping (1797) och
Kalmar (1801), kyrkor i Marstrand och Laholm
(1805) och rådhus i Gamlakarleby (1806) samt
till biblioteksbyggnaden i Uppsala (Carolina
re-diviva; godtagna 1819). På grund av konflikter
med konsistorium avsade sig S. 1821 all
befattning med sistnämnda bygge, som fullföljdes av
K. J. Hjelm. Ett par privata uppdrag ledde
till mera lyckade resultat, framför allt
Stjärnsunds slott i Närke (1801; se bild vid
Stjärnsund) och Skottorp i Halland (1816—28). Till
hans sista verk hör det nya tornet på Maria kyrka
i Stockholm. — S. var en av nyklassicismens
främsta representanter i Sverige, dock ej ensidig.
Han ingrep kraftigt mot vandalisering av Visby
ruiner.
Sundwall, J ohannes, finländsk historiker
och klassisk filolog (f. 1877), fil. dr 1906, ord.
prof, vid Abo akad. i antikens historia med
grekiska och romerska litteraturen 1921—45. S. har
lämnat viktiga bidrag såväl till den förhistoriska
arkeologien, framför allt till den fornkretiska
skriftens problem, som också till den grekiska
och senromerska historien.
Sunessönerna, benämning på en gren av
danska ätten Galen. Av Sune Ebbessons (d. 1186, son
till Ebbe Skjalmsen, se Galen) sju söner märkas
Peder S u n e s s o n (d. 1214), biskop i Roskilde
1191 och konungens kansler 1201, Ebbe S
u-nesson, som stupade vid Lena 1208, samt
främst Andreas Sunesson (d. 1228).
Denne studerade i bl. a. Paris och Bologna, var legat
till Filip II August i Frankrike, blev domprost i
Roskilde och konungens kansler samt 1201 ärke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
