Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Sverige
490
Tab. 5. Länens areal, folkmängd och folktäthet
1950.
Län Areal land i km! [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} $1/12 1950 Inv. per km! land
Stockholms stad 182 744,431 4,086
Stockholms län 7,342 356,941 48
Uppsala „ 5,121 154,677 30
Södermanlands ,, 6,250 214,056 34
Östergötlands „ 10,061 347,674 34
Jönköpings ,, 10,611 271,475 25
Kronobergs ,, 8,911 157,713 17
Kalmar „ 11,092 236,847 21
Gotlands ,, 3,140 58,993 18
Blekinge „ 2,909 146,135 50
Kristianstads „ 6,173 258,760 41
Malmöhus ,, 4,735 582,471 123
Hallands „ 4,746 163,496 34
Göteborgs och Bohus ,, 4,963 557,759 112
Älvsborgs ,, 11,685 358,305 30
Skaraborgs ,, 8,087 248,883 30
Värmlands ,, 17,467 280,172 16
Örebro ,, 8,403 248,309 29
Västmanlands ,, 6,442 203,612 31
Kopparbergs ,, 28,190 267,096 9
Gävleborgs ,, 18,185 285,024 15
[-Västernorr-lands-]
{+Västernorr- lands+} ,, 24,123 283,754 II
Jämtlands ,, 47,670 144,024 3,«
Västerbottens ,, 55,403 231,836 4,1
Norrbottens „ 98,676 245,596 2,4
Hela riket 410,568 7,044,039 17
tering under medverkan av polismyndigheterna
1942 gav som resultat, att antalet zigenare var
453, av vilka endast 23 bofasta. Antalet ansågs
dock i verkligheten överstiga 500. Samma
inventering av tattarna resulterade i ett antal av
7,668, av vilka blott 436 redovisats som tattare i
kyrkoböckerna.
Befolkningens tillväxt i S. sedan 1570 samt
dess fördelning på landsbygd och stad sedan
1800 framgår av tab. 4. S. hade vid
folkräkningen 1950 7,044,039 inv., varav 3,506,873 män och
3,537,166 kvinnor (1,009 kvinnor per 1,000 män).
I tätorter el. agglomerationer med mer än 200
inv. bodde 1950 mer än % av total folkmängden.
Motsv. siffra 1930 var 48,3%. Den glesast
befolkade regionen, med mindre än 2 inv. per km2
land, omfattar i det närmaste samtliga
kommuner från hörnet av gränserna mot Norge och
Finland utmed norska gränsen ända ned i n.
Da-larne. Inom de i denna region befintliga
kommunerna finnas dock områden med avsevärt högre
folkmängdstäthet men å andra sidan väldiga
praktiskt taget obebodda områden (fjällbygden).
Endast i ett ringa antal kommuner återfinnes en
täthetsgrad av mer än 50 inv. per km2. Frånsett
städerna och köpingskommunerna förekommer
denna täthetsgrad i större omfattning endast i
Skåne och där praktiskt taget endast i
Malmöhus län (se tab. 5).
Ålders- och könsfördelningen 31/i2
1950 (enl. preliminära uppgifter) redovisas i tab.
6, där även återges en beräknad åldersfördelning
1965. Av folkmängden utgjorde barn under 15 år
icke fullt %, medan siffran 1910 var närmare %.
Åldersgruppen 65 år och därutöver utgjorde 1950
något mer än 10%. — I de yngre arbetsföra
Tab. 6. Åldersfördelningen i Sverige 1950 och
1965 (beräknad).
Ålder M/i» 1950 1965 Båda könen
Män Kvinnor Båda könen
0— 5 307,776 295,935 603,711 512,600
5—10 299,712 284,979 584,691 518,400
233,623 226,095 459,7i8 546,500
15—20 208,304 206,049 414,353 593,9oo
20—25 228,007 227,886 455,893 570,300
25—30 267,680 266,158 533,838 429,400
30—35 275,762 265,652 54i,4i4 393,300
35—40 280,889 273,449 554,338 425,800
40—45 276,813 271,045 547,858 492,500
45—50 239,251 243,159 482,410 504,000
50—55 217,481 216,235 433,7i6 499,300
55—6o 180,641 196,591 377,232 481,400
60—65 156,695 i7i,3M 328,009 415,400
65—70 128,601 142,489 271,090 342,100
70—75 99,965 112,028 211,993 260,300
75—8o 64,509 71,686 136,195 177,400
80—85 30,313 37,599 67,912 96,100
85- 17,073 22,595 39,668 48,500
Summa 3,513,095 3,530,944 7,044,039 7,307,200
0—15 841,111 807,009 1,648,120 1,577,500
15—30 703,991 700,093 1,404,084 i,593,6oo 1,815,600
30—50 1,072,715 1,053,305 2,126,020
50—65 554,817 584,140 1,138,957 1,396,100
65— 340,461 386,397 726,858 924,400
åldrarna framträda 1950 låga antal,
sammanhängande med den låga nativiteten under
1920-talet och början av 1930-talet. Det förefinnes
ett svagt kvinnoöverskott (1,009 kvinnor per
1,000 män), vilket dock är i avtagande och som
omkr. 1960 förväntas övergå i underskott.
Yrkesfördelningen enl.
folkräkningarna 1870, 1900, 1930 och 1950 framgår av tab. 7.
Eftersom olika principer vid yrkesindelningarna
tillämpats, bli siffrorna icke fullt
kommensurab-la. (Den obestämda restgruppen ”övriga” var
Tab. 7. Folkmängdens fördelning (i °/oo) efter
yrkesgrupper.
Ar Total
folkmängd Jordbruk med
binäringar Industri och
hantverk Handel och
samfärdsel Allmän tjänst och fria yrken [-övriga-] {+öv- riga+}
1870 4,169,000 516 95 30 56 303
1900 5,136,000 458 218 73 47 204
1930 6,142,000 347 317 155 53 128
1950 7,044,000 234 410 211 95 50
tidigare mycket stor.) Jordbruksbefolkningens
numerär har nedgått till något mer än 25 °/o,
medan den 1870 utgjorde c:a 75% (sedan
restgruppen ”övriga” utproportionerats på de andra
huvudgrupperna).
Befolkningens förändringar.
Gif-termålsfrekvens, nativitet och dödlighet,
uttryckta i antal per 1,000 inv. ha varierat mellan olika
perioder och mellan olika landsdelar (tab. 8).
1751—1800 var i regel det allmänna ’ dödstalet
25—30 %o per år, det allmänna födelsetalet 30
—35 %o och en svag naturlig folkökning för
handen. Under 1800-talet sjönk dödligheten
regelbundet, samtidigt som fluktuationerna år från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
