Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svärdsjö - Svärdslilja - Svärdsman - Svärdsmedaljen - Svärdsorden - Svärdsriddarorden - Svärdssidan - Svärdstecknet - Svärdström, Karl-Fredrik - Svärdström-Werbeck, Valborg - Svärmarefjärilar, svärmare, nattsvärmare - Svärmceller el. svärmare - Svärmning - Svärmsporer - Svärta (dykänder) - Svärta (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
583
Svärdslilja—Svärta
584
samlingar, S v ä r d s j ö (768,40 km2, 4,724 inv.)
och Svartnäs (154,80 km2, 368 inv.). S. är
en storkuperad skogstrakt med höjder upp till
c:a 400 m ö. h. 2,527 har åker. Egendom: Äg
(ägare St. Kopparbergs bergslags ab.). I
Ling-hed (1,066 inv. 1951) finnas flera sågverk
(tillv. av monteringsfärdiga trähus) m. m. I
gruvsamhället Vin t järn (298 inv.) finnas
järnmalmsgruvor, vid Svartvik zinkgruvor. S. v.
om Svärdsjö kyrkby och sammanvuxen med den
ligger handelsplatsen Borgärdet (542 inv.),
kommunens huvudort, där sågverk m. m.
finnas. Övriga tätorter äro Bengtsheden (390
inv.), Lumsheden (366 inv.) och Boda
(350 inv.). I Backa ligger landstingets
yrkesskola. Ang. I s a 1 a se d. o. Vid prostgården
finnes en minnessten över Gustav Vasas besök
hos ”herr Jon i Svärdsjö” 1520. Kyrkan är
urspr. medeltida, senare utvidgad och 1873
försedd med torn. Vid Svartnäs står ett enkelt
träkapell (från 1793). Gammelgård. Pastorat i
Västerås stift, Falu kontr.
Svärdslilja, bot., se Iridaceae jämte bild.
Svärdsman, underofficer, som erhållit
svärds-tecknet (se Orden, sp. 543).
Svärdsmedaljen, 1850 instiftat hederstecken,
som tilldelas manskap vid försvaret efter minst
16 års oförvitlig tjänst.
Svärdsorden, se Orden, sp. 543 och fig. 3 å
färgpl.
Svärdsriddarorden. Biskop Albert av Riga
grundade 1202 till skydd för den unga tyska
kolonien där och för kristendomens utbredning
en militär orden, Bröderna av Kristi
ridderskap (lat. Fratres militiae C hr is ti),
som 1204 stadfästes av påven Innocentius III.
Efter dräkten, vit mantel med nedåtriktat, rött
svärd på vänstra sidan, plägade S :s medl.
sedan allmänt kallas svärdsriddare el.
svärdsbröder. S. styrdes av en bland
riddarna vald mästare och var skyldig att
erkänna biskopen i Riga som länsherre över av
S. erövrade områden. Medlemmarna avlade
vanliga munklöften och ägnade sig vid sidan av
krigiska värv åt sjuk- och fattigvård. I början
hade S. storartade framgångar och erövrade
nästan hela ö. Baltikum. Ständiga tvistigheter
med biskoparna av Riga samt tilltagande
motståndskraft hos grannfolken framkallade dock
snart ett bakslag och nödgade S. söka anslutning
till Tyska orden i Preussen 1237, varefter den
fortlevde som provins med egen ordensmästare
under den preussiske högmästaren.
Svärdssidan, se Spinnsidan.
Svärdstecknet, se Svärdsman och Orden, sp.
543-
Svärdström, Kar 1-F r e d r i k,
lantbrukseko-nom (f. 1908 Vs), agronomexamen vid Ultuna
1930, civilekonom vid Handelshögsk. 1933,
tjänsteman vid Lantbruksstyrelsen 1935—41, vid
Livsmedelskommissionen 1941—45, sekr. vid Sveriges
lantbruksförb :s utredningsavd. 1945—46,
sakkunnig där rörande utrikeshandel och planering av
den ekonomiska föreningsrörelsen sedan 1949;
Ligustersvärmare.
speciallärare i handelslära vid Lantbrukshögsk.
1942, doc. i marknadslära 1946, prof. 1949. S. är
led. av exekutivkommittén för International
Federation of Agricultural Producers från 1949, led.
och ordf, i NBC:s tullunionskommitté från s. å.
och led. av Svenska FAO-kommittén sedan 1950.
Han har publicerat talrika arbeten ang.
produktions- och marknadsförhållanden för jordbrukets
produkter.
Svärdström-Werbeck, Valborg Josefina,
sångerska (f. 1879 22/i2), anställd vid Kungl.
teatern 1901—04, senare huvudsakl. bosatt i
Hamburg. S. har med framgång uppträtt flerstädes i
Europa både som romans- och operasångerska.
Svärmaref järilar, svärmar e,
nattsvärmar e, Sphi’nges, en grupp skymningsfjärilar,
som omfattar de snabbaste och mest uthålliga av
fjärilarna, vilka
suga
blommornas honung,
hållande sig
svävande i luften
framför dem.
S. äro
medelstora till
mycket stora
fjärilar med långa,
smala, spetsiga
f ramvingar och korta bakvingar. Larverna
ha naken hud, äro ofta bjärt färgade och
ha på näst sista bakkroppsleden ett
horn-formigt utskott. S. utgöra en familj, Sphingidae,
omfattande bl. a. släktet Sphinx med
arten ligusterfjärilen, Sphinx ligustri,
som har brungrå framvingar med brett svart
längsband och ljusröda bakvingar med tre svarta
tvärband och lever på syren, liguster och ask,
släktet Deilephila, snabelsvärmare, med
arten D. elpenor, vars larv lever på Epilobium
och Galium, samt släktet Smerinthus, med arten
videsvärmaren, S. ocellatus, vars gröna
larv lever på pil, poppel m. fl.
Svärmceller el. svärmare benämnas nakna,
med flimmerhår (cilier) försedda rörliga
för-ökningskroppar hos lägre växter. De kunna vara
såväl könliga gameter som könlösa sporer, s. k.
svärmsporer. S. äro — inom olika systematiska
grupper — försedda med l, 2, 4 el. många cilier.
Kromatoforförande s. ha ofta en röd ögonfläck,
stigma, som uppfattas såsom ett ljuskänsligt
organ.
Svärmning, se Biskötsel, sp. 109.
Svärmsporer, se Spor och Svärmceller.
Svärta, Oidémia fu’sca, tillhör dykänderna och
når en längd av 50—55 cm. Hannen är svart
med en vit fläck vid ögat och vit vingspegel,
honan svartbrun med grå fjäderkanter, en vit
fläck framför och en bakom ögat samt vit
vingspegel. Den häckar flerstädes allmänt vid
Sveriges ö. kust, på enstaka ställen vid västkusten
och vid fjällvatten. Födan består av musslor
o. dyl., som kunna upphämtas från stort djup.
Svärta, sn i Södermanlands län, Rönö hd,
närmast n. ö. om Nyköping; 99,52 km2, 1,031 inv.
(1954). Slättbygd, genomfluten av Svärtaån och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
