Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydafrikanska unionen - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsendet - Mått och vikt - Mynt - Bankväsen - Vapen och flagga - Försvarsväsen - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Sydafrikanska unionen
594
infödingar tillhörde den holländska, reformerta
kyrkan, 383,000, resp. 573,000 den anglikanska,
23,000, resp. 367,000 den lutherska, 92,000, resp.
274,000 den romersk-katolska och 170,000, resp.
878,000 den metodistiska kyrkan. — Av de
ickekristna religiösa samfunden räknar judendomen
c:a 103,000, och hinduismen 160,000, buddismen
och konfucianismen 3,700 samt
muhammedanis-men 79,000 anhängare. Av de övriga betraktas
c:a 3,350,000 som religionslösa.
Undervisningsväsendet i S. är administrativt
sett dels statligt, dels uppdelat på de 4
provinserna. De senare svara för allmän
folkundervisning, lärov., lärarutbildningsanstalter och
jord-bruksundervisning (sedan 1938), medan S.
administrerar univ. och högsk., övrig
yrkesundervisning samt skolor för svårfostrade och
handikappade barn. Skilda skolor finnas för barn till
européer, infödda, indier och färgade. På högre
skolstadier är undervisningen för europeiska barn
två-språkig, engelska och afrikaans, medan
undervisningen på lågstadiet i regel ges på elevens
modersmål. De europeiska barnen äro skolpliktiga mellan
7 och 16 år (i Natal mellan 7 och 15 år) och
undervisades 1947 till 96% i offentliga skolor. De
högre skolorna bygga på 6-klassig folkskola och
omfatta i regel två 2-klassiga stadier med
examina efter 8, resp. 10 skolklasser. 1947 omfattade
folkskolor för europeiska barn 346,000 elever och
högre skolor c:a 96,000 elever, folkskolor för
infödda barn 653,000 elever och högre skolor 18,000
elever, folkskolor för färgade och indier 226,000
elever och högre skolor knappt 6,000 elever samt
privatskolor för barn till européer 36,000 bam.
Skolor för yrkesutbildning äro nästan
uteslutande förbehållna européer, men för indier finns en
teknisk utbildningsanstalt. Flertalet univ. och
högsk. ha tidigare som colleges varit anslutna
till Univ. of South Africa men ha efter hand
vunnit självständighet. Numera uppgå de till 9
enl. följ.: univ. i Kapstaden (grundat 1918), i
Stellenbosch (s. å.), för Witwatersrand i
Johannesburg (1922), i Pretoria (1930), Natals univ.
i Pietermaritzburg och Durban (1948),
Oranje-fristatens univ. i Bloemfontein (s. å.), Rhodes
univ. i Grahamstown (1951), Huguenot univ. i
Wellington (s. å.) och det holländska univ. i
Potchefstroom (s. å.). 1947 hade de tillsammans
c:a 1,300 univ.-lärare och nära 20,000 studenter.
För icke-européer av alla raser finnas South
African Native College i Fort Hare, anslutet till
Rhodes univ., och särskilda avd. vid univ. i
Kapstaden, vid Witwatersrands och Natals univ.
Mått och vikt. S. har samma enheter som
Storbritannien.
Mynt. Myntenhet är pound (pond) sterling =
20 shillings (sjielings) å 12 pence. Guldmyntfoten
suspenderades 1932.
Bankväsen. Centralbank är South African
Re-serve Bank i Pretoria, gr. 1920. Av de 7
affärsbankerna äro de 2 ledande brittiska inst. näml.
Barclays Bank (Dominion, Colonial and
Over-seas) och Standard Bank, vilka behärska
sammanlagt c:a 95°/o av hela landets
bankverksamhet.
Vapen och flagga. Vapen: fyrdelad sköld: 1)
rött, jungfru hållande ankare och stödd mot en
klippa (Kaplandet); 2) guld, 2 gnuer (Natal);
3) guld, orangeträd (Oranjefristaten) ; 4) grönt,
kärra (Transvaal). Nedtill språkband med EX
UNITATE VIRES. — Flagga: tre
horisontala band, orangegult, vitt, blått, i mitten belagd
med Union Jack, Oranjefristatens och
Trans-vaals flaggor, ställda i form av ett kors.
Handelsflaggan = den storbritanniska men med S:s
vapen å en vit skiva å den fria ändan.
Försvarsväsen. Landet indelas i 8
militärområden och 2 flygbasområden. Allmän värnplikt
är lagstadgad i åldern 17—60 år. Av de
värnpliktiga erhålla 50 °/o mellan sitt 17 :e och 29 :e år
under 4 år en årlig milisartad utbildning. Övriga äro
skyldiga att ingå i skytteföreningarna. För
stabs-tjänst och utbildning vid armén och flottan samt
vid flygvapnet, som är av ringa omfattning och
ingår i armén, finnes fast anställd personal.
Flottan består av 2 jagare, 3 fregatter och ett antal
andra mindre fartyg.
Författning. Gällande författning utgör
alltjämt den South African Act av 2% 1909, som
Storbritanniens konung och parlament nämnda
datum fastställde för den då genom
sammanslutning av de fyra brittiska kolonierna
Kap-kolonien, Natal, Oranjefristaten och Transvaal
bildade Union of South Africa, vartill 1949 lagts
även Sydvästafrika. S. lyder enl. denna
författning under samma monarkiska överhuvud som
Det förenade konungariket och ingår jämte detta
och 6 andra riken, realms (termen dominion är
nu på avskrivning), i den Commonwealth of
Nations (samvälde), som numera är den mest
använda benämningen på det brittiska imperiet. Av
denna ställning följer också, att S. alltsedan
tillkomsten av Westminsterstatuten av 1931 är en
fullt suverän stat. Den är också trots sitt namn
och i mots. till Canada och The Commonwealth
of Australia en enhetsstat. De forna kolonierna
ha förvandlats till provinser, som så litet åtnjuta
någon autonom ställning, att de utan vidare
kunna bringas ur världen genom unionell
lagstiftning. Unionens parlament består i viss anslutning
till engelskt mönster av konung, senat och
representanthus (House of Assembly). Konungen
representeras av generalguvernören, som
utnäm-nes av konungen efter råd, icke av hans brittiska
utan av hans sydafrikanska ministrar. Det veto,
som han skulle kunna inlägga mot de båda
husens beslut, är lika föråldrat som den brittiske
konungens. Senaten består av 44 medl., av vilka
32 väljas till lika antal av de 4 förstn.
provinserna genom församlingar, bestående dels av
provinsens medl. i representanternas hus, dels av
dess provinsialråd, och 8 utses av
generalguvernören, ehuru icke fullt fritt; 4 av dessa led.
skola näml, utses med hänsyn till deras
förtrogenhet med de färgade rasernas behov och
önskningar. Varje senator måste vara av europeisk
härkomst och varje vald senator dessutom vara på
visst sätt ekonomiskt kvalificerad. Sedan 1936
utses utöver nämnda 44 senatorer 4 senatorer
av de infödda afrikanska raserna genom en
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
