Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syrgasapparater - Syrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Syrien
646
Syrgasapparat med avtaget lock (t. v.) och buren på
ryggen.
varvid den först passerar en regenereringspatron,
innehållande fast kaliumhydroxid. Härefter går
luften in i en andningssäck om c:a 5 1 rymd och
härifrån genom en ventil till inandningsslangen.
Viktigt är, att regenereringspatronen bytes efter
varje användning. — Besläktad med s. är t r y c
k-lu f t app a ra t en. Denna är enklare utförd, i
det att någon recirkulation el. regenerering ej
förekommer. Tryckbehållaren är i stället fylld
med vanlig luft, som vid varje andetag doseras
medelst en regulator och som vid utandhingen
får avgå i det fria. Eftersom behållaren
innehåller c:a 79% kväve, räcker en behållarvolym
av 5 1 vid 150 atm. tryck endast c:a 20 min.
Apparater av detta slag användas därför endast
vid relativt kortvariga arbeten. — Inom
brandväsendet är s. det mest fulländade skydd mot
rök och andningsgifter. Den typ av s., som här
användes, är den på ryggen bärbara. — Inom
flygväsendet användas s. för att på större
höjd kunna tillföra den mänskliga organismen
tillräcklig syremängd. Om ej syre tillföres, kunna
vid 3,500—4,000 m andningsbesvär börja inställa
sig. Vid ytterligare stigande höjd inträffar
av-trubbning av väsentliga nerv- och sinnesorgan,
ökas höjden upp till 6,000—8,000 m, uppkommer
risk för medvetslöshet och den s. k. höj ddöden.
Man använder därför s. vid flyghöjder från 3,500
m (under natten även från lägre höjd) och
upptill c:a 12,000 m. över sistn. höjd måste syrgas
tillföras under övertryck. Då s. bl. a. äro
hindrande och besvärliga, konstruerar man numera
flygplan med trycktät, luftkonditionerad kabin,
tryckkabin, i vilken med hjälp av kompressorer ett
differentialtryck upprätthålles i förhållande till
den omgivande luften. Ett modernt trafikflygplan
har som regel en fast syrgasanläggnin för
tillfälliga behov för besättningen samt en el. flera
por-tabla s. för passagerarna. De senare kunna
omfyllas med syrgas från den fasta anläggningen. En
syrgasanläggning består av behållare,
rörledningar, kranar, regulatorer m. m. Från varje regulator
anslutes en böjlig slang till själva syrgasmasken,
som är ett ansiktsskydd med
fastspänningsrem-mar. Numera är ansiktsmasken oftast försedd
med en utandningsventil. Andningen sker enl. den
s. k. demahdprincipen, vilket innebär, att
syrgasdoseringen regleras av förbrukarens
mo
mentana behov. Regulatorn är försedd med en
höjdaneroid, så att lämpliga kvantiteter luft och
syre blandas för varje flyghöjd. — Inom
sjökrigsväsendet användas s. för räddning av
besättningen ur sjunken ubåt. De bestå vanl. av
en andningssäck, försedd med slang, som medelst
ett munstycke hålles vattentätt mot läpparna.
Från en mindre behållare påfylles och påspädes
syrgas i andningssäcken, i vilken finnes en
behållare med ämne för absorption av den
utanda-de luftens kolsyra. En särskild klämma anbringas
på näsan.
Syrien, arab. Suriya, fr. La Syrie, republik i
Främre Asien, mellan Turkiet (se karta vid d. o.),
Irak, Jordanien, Israel, Libanon och Medelhavet;
184,920 km2, 3,252,687 inv. (1950; 18 inv. per
km2). Huvudstad är Damaskus.
Naturförhållanden. Landskapet
Syrien, i vilket även republiken Libanon ingår, är
det arabisk-östafrikanska tafellandets längst åt n.
framskjutande del och begränsat i n. av Mindre
Asiens tertiära veckningsterräng och i v. av
Medelhavets instörtningsbäcken. Kusten är en
för-kastningskust, helt bestämd av brottlinjer, och
som sådan utan inskärningar, vilka kunde tjäna
som naturliga hamnar. Jordandalens forts,
el-Bekaa, skiljer berget Libanon (se d. o.) i v. från
Hermon (2,759 m ö. h.) och Antilibanon (2,658
m) i ö., vilkas östsluttningar ligga inom
republiken S. Det inre av landet är i allm. flackt och
sänker sig långsamt mot Eufrat, som
genomflyter n. ö. S., vilket således på dess andra sida
har del i Mesopotamien. Den vidsträckta, sandiga
el. steniga Syriska öknen tillhör med sin
större, n. del republiken S., f. ö. västligaste Irak,
n. ö. Jordanien och angränsande delar av
Arabien. — Klimatiskt utmärkes landskapet av
sommartorka och vinterregn; de sistn. äro
emellertid tillräckliga för trädvegetation (aleppotall,
ek, platan, johannesbrödträd, en- och
cypressarter) blott inom bergen i v. Kustremsan har
tillräcklig regnmängd för jordbruk utan
konstbevattning. Redan i Orontes-sänkan förmärkes
övergången till stäppen, som behärskar de
angränsande trakterna i ö., särsk. slätterna mellan Aleppo
och Hama. Årsnederbörden är i Aleppo 411 mm,
i Homs 515 och i Damaskus 220 mm. Längre
österut blir stäppen torftigare för att småningom
övergå i öken. Palmyra har i medeltal knappt 100
mm årsnederbörd. Permanenta vattendrag
förekomma därför endast i v., däremot i det inre
förutom Eufrat blott periodiska el. episodiska
floder. — Befolkningen i republiken S. är
övervägande av arameisk och arabisk härkomst,
och arabiska är det allmännaste språket,
företrätt av många dial. S. har dock ett betydande
inslag av främmande folkelement, turkar,
turk-mener, kurder, tjerkesser, aramenier, perser,
judar och en del européer. 83 % äro
muhammedaner, mest sunniter (68% 1949). Druserna i
Haurans bergland (Djebel el.-Duruz) äro till
antalet 100,554, alauiterna (se Alauiternas stat)
355,468. Av de kristna, 443,156 1949, äro 35%
grekisk-ortodoxa och 28 % medl. av armeniska
kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
