Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Textilmaskiner - Textilväxter, trådväxter, fiberväxter, beklädnadsväxter, spånadsväxter - Textkritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
29
T extilväxter—T extkritik
30
vissa andra spets- och gardinmaskiner arbeta efter
jacquardprincipen, så att även mycket invecklade
mönster kunna framställas.
De första t. härröra från mitten av 1700-talet. En
av de första uppfinnarna var engelsmannen L e w i s
Paul, som 1738 konstruerade en spinnmaskin med
flera vingspindlar; han införde dessutom sträckvalsar för
garnet. Engelsmannen James Hargreaves
uppfann 1767 en periodisk spinnmaskin, som fick namnet
”spinning Jenny” efter upphovsmannens dotter. Hans
landsman Conia W 00 d förbättrade 1772 denna
maskin och bibragte den en form, som kan igenkännas
på den s. k. trostelstolen och dess avläggare, selfactorn.
Richard A rk w r ig h t förbättrade 1769 Pauls
spinnmaskin, bl. a. genom att göra spolen axiellt
oscil-lerande, så att upplindningen blev mera regelmässig.
Han uppfann även förspinningen (1775). Engelsmannen
Samuel Crompton kombinerade 1775 Pauls
sträckvalsverk med Hargreaves och Woods spindelvagn
till en maskin, som benämndes m u 1 e s t o o 1 (mule
här använt i betydelsen bastard). Den engelske prästen
Edmund Cartwright erhöll 1785 patent på en
automatisk vävstol, som dock blev föga lyckad.
Snäll-skytteln hade patenterats redan 1733 av engelsmannen
John K a y, uppfinnare även till växellådan för
skiftning mellan inslagsgarn av olika färger (1760).
Bomullsproduktionen kunde hålla jämna steg med
efterfrågan genom den av amerikanen Eli Whitney 1792
uppfunna egrener-maskinen (cotten ginner) för avlägsnande
av frön och frökapslar. Amerikanen S. Brewster,
engelsmannen James Smith m. fl. införde omkr. 1834 de
förbättringar, genom vilka selfactorn erhöll sin nuv.
principiella gestaltning. Varpklistringsmaskinen
tillskri-ves engelsmannen W. Radcliff (1802),
ringspinnmaskinen amerikanen Jenks (1830) och jacquardmaskinen
fransmannen Joseph Maria Jacquard (1805).
Trikåma-skiner av mera avancerat slag utexperimenterades 1861
•—68 av engelsmännen A. Paget, resp. Cotton och
Al-tenborough. — Litt.: ”Så väver vi” (1949); B. Melin,
”Textilhandboken” (1952).
T extilväxter, trådväxter,
fiberväxter, beklädnadsväxter, s p å n a d
s-växter, växter, som lämna råämnen till
be-klädnadsartiklar åt människan. Villkoret för att
en växt skall kunna räknas till denna klass är,
att den på el. i sig alstrar smala, långsträckta
organ, fibrer el. växttrådar, av mer än vanlig
seghet och styrka. T. kunna lämpligen indelas i:
1) t., vilkas fibrer utgöras av encelliga
hårbildningar på fröskal el. fruktvägg av dikotyledona
växter; 2) t, vilkas fibrer bestå av bastceller
el. bastknippen ur stammen, likaledes av
dikotyledona växter; 3) t., vilkas fibrer äro hela
kärlknippen ur stam, blad, rot el. frukt, hos
mono-kotyledona växter.
Till den första klassen hör framför allt
bomullen (se Bomullsväxt).
Till den andra klassen höra främst 1 i n,
hampa och jute samt därj ämte en stor mängd
andra växttrådsörter, som ha vidsträckt
användning i de varmare länderna. Hit må även räknas
1 i n d b a s t e n. — Lin (se d. o. och
Linberedning) erhålles ur stjälken av linplantan, Linum
usitatissimum. Genom odlingen ha två
kulturformer utbildat sig: trösklin (var. vulgäre’)
och springlin (var. hwmile). Trösklin
nyttjas, när linet odlas som fiberväxt, springlin, då
det förekommer som oljeväxt. Lintågan utgöres,
då den är fullkomligt ren, endast av bastceller;
mindre fullständigt renad innehåller den
därjämte parenkym och andra celler. — Hampa
erhålles av Cannabis sativa. Den bästa
hampan anses komma från Italien och Frankrike.
Hamptågan utgöres huvudsakl. av bastceller, men
även i finhäcklad tåga uppträda därjämte smärre
mängder av bastparenkym. I grövre hampa
finner man dessutom rester av andra cellvävnader. —
Jute kallas basttågorna ur stj älken av några
ostindiska arter av släktet Corchorus, tillhörande
samma familj som linden. Den största mängden
av jute lämnar C. capsularis, som odlas särskilt
i Brittiska Indien. — Gambohampai fås ur
stjälken av Hibiscus cannabinus, som odlas i
Brittiska Indien o. a. tropiska länder. — R
a-mie el. kinagräs fås ur stjälken av
nässelväxten Boehmeria nivea, som odlas huvudsakl.
i Indien och Kina. Ramie är en vackert
sidenglänsande, särdeles stark växttråd och dessutom
den längsta av alla växtfibrer; den brukas
därför särskilt till tågvaror. — Även flera andra
nässelväxter äro rika på långa och starka
bastceller. — S u n n är en växttråd, som erhålles
av en indisk ärtväxt, Crotalaria juncea, men som
blott föga brukas i Europa. — Lindbastet,
som huvudsakl. nyttjas till bastmattor och korgar
m. m., erhålles av europeiska lindar,
företrädesvis Tilia parvifolia, vanlig svensk lind, och T.
gnandifolia.
Till den tredje klassen höra nyzeeländskt lin,
manilahampa, agave- el. sisalhampa, tillandsiatåga
el. trädskägg, piassave, kokoståga el. coir samt
espartotåga. — Nyzeeländska linet
be-redes ur bladen av den nyzeeländska linliljan,
Phormium tenax. Det odlas i Nya Syd-Wales,
Indien, Natal och på Mauritius. Nyzeeländska
linet är starkt och har stor motståndskraft mot
vattnets inverkan, varför det i rått tillstånd mest
brukas för tågtillverkning. — M a n i 1 a h a
m-p a erhålles mest ur bladslidorna av Musa
textilis, från Filippinerna och Moluckerna, men även
av de överallt inom tropikerna odlade
banan-el. pisangväxterna. Den användes mest till tåg.
— Agave- el. sisalhampa vinnes ur
bladen på arter av släktet Agave (se d. o. och
Sisalhampa). Utom för tågtillverkning användes
den till borstar o. dyl. — Tillandsiatågan
el. vegetabiliskt tagel erhålles ur
stjälkarna av en sydamerikansk epifytisk bromeliacé,
Tillandsia usneoides. Både till utseende och
fasthet liknar den i mycket hög grad tagel och
nyttjas också mest såsom stoppningsmaterial. —
Piassave, piassaba el. paragräs
vinnes ur bladslidorna av bl. a. vissa palmer. Från
kokospalm erhålles coir el. kokostågan.
Av Carludovica palmata erhålles materialet till
panamahattarna. — Espartotågan erhålles
ur bladen av espartogräset. — Bland Sveriges
odlade gräsarter lämna vete och i synnerhet råg
material för hattillverkning. De fina
toscana-hattarna tillverkas av en veteart, Triticum
tur-gidum, av vilken en finhalmig varietet odlas
särskilt för detta ändamål.
Textkritik, den filologiska vetenskapsgren, som
undersöker och fastställer en given text. T.
avser att med största möjliga grad av visshet
bestämma detta dokuments riktiga lydelse och
därpå beroende riktiga tolkning
(interpretation). Texterna äro antingen
originalhandskrifter el. kopior (andrahandsavskrifter, tryck) av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
