Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thaler - Thales från Miletos - Thalia, Talia - Thalictrum, ängsruta - Tham, ätt - Tham, Pehr - Thames, River, Themsen - Thanatos - Thanet, Isle of - Thanksgiving Day - Thapsus - Thar, Indiska öknen - Tharaud, Jérôme (Charles) och Jean (Ernest) - Thargelia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
33
Thales—Thargelia
34
Thalictrum
flavum,
ängsruta.
Pfennig), innehöll 16 2/s g fint silver och
motsvarade 3 Mark guld. Från T. härstamma den
nordiska ”dalern” och den amerikanska ”dollarn”.
Thäles från M i 1 è t o s (lat. Tha’les, grek.
Thales), en av Greklands ”sju vise” (omkr. 6oo
f. Kr.). T. var berömd som astronom och
matematiker samt omtalas även som köpman och
ingenjör men framför allt som grundläggare av den
grekiska naturfilosofien. Vattnet var, enl. T.,
alltings yttersta grund. Allting hade liv:
världsalltet var levande och fyllt av demoner. Huru
han närmare utfört denna filosofiska grundtanke
är dock ej bekant, liksom i allm. hans
personlighet omges av dunkel.
Thalia (lat.; grek. ThaTeia), Tal ia, en av
muserna (se d. o.). Jfr Chariter. — Thalias
tempel, teatern.
Thali’ctrum, ängsruta, släkte av fam.
ra-nunkelväxter, med i vippa el. klase samlade små
blommor, enkelt, fyrtaligt hylle, talrika
ståndare och fyra el. flera pistiller;
fleråriga örter med spiralställda,
två- till fyrdubbelt parbladiga
blad. I Sverige finnas 6 arter.
Allmännast äro T. flavum,
ängsruta, som har ända till
meterhög, grenig och bladig
stjälk och växer upp till
Lappland, och T. alpinum,
fjällruta, som är lågvuxen, med
enkel, nästan bladlös stjälk och
växer på solöppna, våta ställen
i n. Sverige ned till Dalarne.
Som prydnadsväxt odlas bl. a.
T. aquilegiifolium, a k 1 e j r
u-t a, med hängande, vackert
violetta ståndarsträngar; vild
förekommer den i lundar i
Sydsverige.
Tham, adlig ätt,
härstammande från borgmästaren i
Lands-berg, Sachsen, Sebastian T., vars
son, Vollrath T. (1629—1700),
inflyttade till Göteborg omkr.
1650 och blev rådman där 1691. Dennes son,
handlanden och rådmannen i Göteborg Sebastian
T. (1666—1729), adlades 1716. Om den från
ätten utgrenade ätten T a m m se d. o.
Pehr T., godsägare, mecenat och
fornfor-skare (1737—1820), student i Uppsala 1751,
hov-junkare 1758, hovintendent 1763. Arvtagare till
en stor förmögenhet, inköpte T. egendomen
Dags-näs vid Hornborgasj ön, där han bosatte sig 1762
och som han gjorde till en verklig mönstergård.
Många av tidens litteratörer och konstnärer, bl. a.
Thorild och Sergel, gästade här den myndige
och originelle jorddrotten, som utövade ett
storslaget mecenatskap. Ät sina oförgripliga åsikter
i statsekonomiska o. dyl. ämnen gav han uttryck
i en lång rad småskrifter. Även bedrev han ivrigt
antikvariska forskningar, utgående från mycket
dilettantiska, rudbeckianska funderingar om
Dagsnäs som fornhistoriens centrum, och utgav
även skrifter härom; genom sin entusiasm och
sitt mecenatskap för bl. a. Hilfeling gjorde han
NF XXI — 2
den gryende fornforskningen icke obetydliga
tjänster. 1809 fick T. överintendents titel. •—
Litt.: H. Schiller, ”En originell herre” (1930).
Thames, River T. [ri’va te’mz], svensk
namnform Themsen, Englands huvud flod,
upprinner no m ö. h. i Cotswold Hills i
Glou-cestershire samt flyter åt ö. förbi Oxford (Upper
Thames Valley), passerar mellan White Horse
Hills och Chiltern Hills (Thames Gap),
genomflyter London och efter ytterligare c:a 50 km
från London Bridge räknat övergår i ett 30 km
långt estuarium. Längd 325 km, flodområde
11,350 km2. Till London (Teddington) trafikeras
T. av oceanfartyg, dock endast vid flodtid —
vid London Bridge är springfloden 6,5 m; här
är bredden 250, vid Gravesend 730 m. Ovan
London är T. ett stillsamt och idylliskt
vattendrag, livligt uppskattat vid sport och utflykter.
Här finnas 47 slussar; pråmtrafiken slutar vid
Lechlade.
Tha’natos, grek., döden, tvillingbroder till
Hypnos (se d. o.); ibland framställd som en
vingad yngling.
Thanet, Isle of T. [ai’l av bä’nitl, halvö på
n. ö. kusten av Kent, s. ö. England; skildes
fordom från fastlandet av ett brett sund, markerat
av floden Stours båda mynningsarmar. Bland
havsbad märkas Margate, Broadstairs och
Rams-gate.
Thanksgiving Day [bäijksgiVin dei’], eng.,
tacksägelsedag, nationalfestdag i U.S.A., vanl.
firad sista torsdagen i nov.
Tha’psus, forntida stad på Tunisiens ö. kust,
ett stycke s. om Sousse {Hadrumetum), bekant
genom Caesars seger 46 f. Kr.
Thar (”öken”), Indiska öknen,
stäpp-och sandökenområde i n. v. Indien, mellan nedre
Indus och Aravallibergen, huvudsakl. inom
Raj-putana. T. ligger i allm. 200—400 m ö. h. Vid
nederbörd (i medeltal blott c:a 100 mm årl.)
ger T. gott bete åt får och nötkreatur. Oaserna
ligga glest.
Tharaud [tarå’], bröderna Jéröme (eg.
Charles; 1874—1953) och Jean (eg. E
r-nest; 1877—1952), franska författare. Jéröme
T., den mera betydande av dem, studerade 1894
—97 vid École normale supérieure. Som sekr.
hos M. Barrès 1905—14 förvandlades han från
Jaurès-beundrare till antidemokrat, antisocialist
och antisemit. En liknande utveckling företedde
Jean T. De började arbeta gemensamt och
utgöra näst bröderna Goncourt den franska
litteraturens mest bekanta förf.-firma. De skrevo
romaner i mera traditionell stil, men de blevo
främst uppskattade för sina reportage och
berättelser från skilda främmande länder. Judiska
ämnen behandlade de bl. a. i ”L’ombre de la
croix” (1917; sv. övers. 1919). Den andra stora
gruppen i T:s æuvre bilda böckerna med ämnen
från Marocko, ss. ”Fez ou les bourgeois de
1’Islam” (1930; sv. övers. 1933). Bröderna T:s
framställning är vanl. klar och enkel men
nyanserad, präglad av intelligens och sensibilitet.
Thargelia, en i Aten o. a. joniska städer till
skördens skydd firad fest, vid vilken två brotts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
