Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thargelia - Thasos - Thaulow, Fritz - Thea - Theaceae - Theaitetos - Théâtre-Français, Comédie Française - Théâtre libre, Le - Theatrum europaeum - Thebe - Thebom, Blanche - Thé dansant - Théel, Hjalmar (Tjäder) - Thegerström, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Thasos—Thegerström
36
Fritz Thaulow: Gata i Kragerö, 1882. Nasjonalgalleriet,
Oslo.
lingar fördes omkring och därefter dödades som
syndabockar.
Tha’sos, ö i Egeiska havet, nära trakiska
kusten, bergig och skogig och med små slätter,
odlade med oliver och tobak, i forntiden berömd
för mineralrikedom; 398 km2, c:a 12,000 inv. T.
togs på 700-talet f. Kr. i besittning av joner,
lydde en kort tid under perserna, därefter under
Aten och kom slutligen under Makedonien.
Thaulow [töu’lå], Johan Fredrik (Fritz),
norsk målare (1847—1906). Efter utlandsstudier
återvände han 1880 till Norge och förde med sig
dit det då moderna måleriets grundsatser och
strävanden. Han blev en av ledarna och
förgrundsgestalterna i norskt konstliv. Han bildade
friluftsskola i Modum 1883 och väckte hos unga
målare lust att studera hemlandets natur. 1891
flyttade T. åter utomlands. Under detta skede
återgick han till ateljémåleri och blev en
raffinerad kolorist. I Nasjonalgalleriet i Oslo
representeras T. av ”Gata i Kragerö” (1882), ”Fors
vid Modum” (1883), ”Midnatt” (1897). Han
målade franska och spanska studier, raderingar
i färg. Ett urval av hans artiklar och skisser
samlades i ”1 kamp og i fest” (1908).
Thea, bot., se Kamelia och Te.
Theäceae, bot., se Tefamiljen.
Theäi’tetos, grekisk matematiker, samtida och
vän till Platon, som uppkallade en av sina
dialoger efter T. Han sysselsatte sig med läran
om irrationella storheter.
Théåtre-Frangais [teä’tro-fräsä’], off. C
o-médie Fr a n q a i se, Frankrikes främsta
statsunderstödda dramatiska scen, inrymd i s. v.
flygeln av Palais Royal i Paris. T. räknar sin
upprinnelse från 1680, då Ludvig XIV införlivade
teatern i Hotel de Bourgogne med teatern vid
Rue Guénégaud (Molières efterlämnade
sällskap). 1689 flyttades teatern till Rue
Fossés-Saint-Germain-des-Prés (nuv. Rue de
1’Ancienne-Comédie) och fick namnet Comédie Franqaise.
1770 inrymdes den provisoriskt i Tuilerierna för
att 1782 ta nybyggnaden vid Rue de Vaugirard i
besittning (nuv. Théåtre de 1’Odéon). Under
revolutionen delade sig skådespelarna i två
läger. En del av dem med Talma i spetsen spelade
från 1792 i den 1788—90 av Victor Louis
uppförda nuv. T., som de efter vartannat kallade
Théåtre de la Liberté et de 1’Égalité. Théåtre de
la République och T. Comédie Franqaise ändrade
också namn 1792 och kallade sig Théåtre de la
Nation. Den stängdes 1793, skådespelarna
fängslades men frigåvos småningom, och teatern
reorganiserades 1796. De båda trupperna
återförenades slutligen 1802 i nuv. T. Napoleon I gav
teatern 1812 dess ännu i stort sett gällande
organisation. Efter att från 1808 ha varit Paris’
främsta privatscen införlivades 1946 Théåtre de
1’Odéon med T. I spetsen för T. står sedan 1850
en av regeringen utnämnd administratör.
Artisterna äga genom kommitterade visst konstnärligt
och ekonomiskt inflytande. Artisterna äro dels
”pensionnaires”, d. v. s. anställda med fast lön,
dels ”sociétaires”, d. v. s. delägare på livstid,
en ställning, som blott de främsta nå. — T. har
hållit traditionen från den franska teaterns
klassiska tid levande och är att betrakta som
mönsterscen för senare tiders teater i Europa. —
Litt.: F. Loliée, ”La Comédie-Franqaise” (1907).
Théåtre libre, Le [la teä’tra li’br],
teaterföretag i Paris 1887—94, se Antoine, A.
Theätrum europae’um, lat., titel på en tysk,
med talrika kopparstick, illustrerad, krönikeartad
sammanställning av mer el. mindre officiella
tryck och relationer ang. tidshändelserna 1618—
1718 (21 folio-bd, 1633—1738), urspr. utg. av
J. Ph. Abelin. .
Thebe, forntida stad, se Tebe.
Thebom, B 1 a n c h e, amerikansk
operasångerska av svensk härkomst, mezzosopran (f. 1920).
T. hade en uppmärksammad debutkonsert i New
York 1944. Vid Metropolitan Opera House har
hon med utpräglat dramatisk intensitet både i
stämma och rollgestaltning sjungit flera större
partier. Hon gästspelade på Kungl. teatern i
Stockholm 1950.
The dansant [te’ dasä’], tebjudning i
förening med dans; eftermiddagsdans på restaurang.
Théel [tél], Johan Hjalmar (urspr.
Tjäder), zoolog (1848—1937), fil. dr i Uppsala
1872, docent i zoologi 1875, e. o. prof, i
Uppsala 1889, prof, och intendent vid Naturhist.
riksmuseets avd. för evertebrater 1892—1916
samt prefekt för Kristinebergs (se d. o.)
zoologiska station till 1924. T. deltog i Nordenskiölds
expedition till Novaja Zemlja och Jenisej 1875
och ledde landexpeditionen till Jenisej 1876. Han
ägnade sig företrädesvis åt forskningar på det
marina djurlivets område och bidrog kraftigt
till den marina zoologiens utveckling i Sverige.
Thegerström, Robert, målare (1857—1919).
Han studerade vid Konstakad. 1876—80, vistades
därefter mest i Paris till 1892, sedan i
Sverige. Han målade i Frankrike figurtavlor i tidens
art och under resor i Spanien, Algeriet, Egypten
och England typer och stämningar i olja, pastell
och akvarell. 1904 ff. utförde han väggmålningar
med svenska motiv (landskap, idrott) i flera
skolor i Stockholm och i Djursholm. Svensk natur
har han skildrat i många målningar; han gjorde
även förträffliga blomsterstudier. En rad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
