- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
67-68

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thugs, phansigar - Thuja, tuja, livsträd - Thujopsis - Thukydides - Thule (antiken) - Thule (Grönland)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

67

Thuja—Thule

68

hindi phänsi, snara), numera försvunnen
kast-artad sammanslutning av professionella
mördarhand i Indien. T.-sekten kan spåras tillbaka
ända till 1100-talet. Arbetet på t:s utrotande tog
fart först efter 1829, och 1835 utrotades sekten
helt.

T. opererade i förband, vanl. under förklädnad
av fredliga resande, och buro i regel ej vapen.
De slöto sig till andra mindre sällskap av
resande och umgingos förtroligt med dem, tills de
på givet tecken av anföraren kastade sig över
sina offer och strypte dem med den snara
{phänsi el. rümäl), som hörde till deras utrustning.
Morden voro av religiös natur och betraktades
av t. själva som offer åt gudinnan Käll. — Jfr
Ph. M. Taylor, ”Confessions of a thug”, utg. av
Stewart (1916).

Thu’ja, t u’j a, livsträd, träd- och
busk-släkte av fam. Cupressaceae, omfattande 6 arter,
som visa mer el. mindre platta grenar. En
fröplantas huvudskott bär nedtill 2 täml. breda
hjärtblad, varpå kransvis ställda, omkr. 1 cm långa
barr följa. Groddplantans sidoskott och senare
skottgenerationer bära däremot mycket mindre,
tätt tegellagda, korsvis motsatta, fjällika barr.
Kottarna äro små, bildade av några korsvis
motsatta, slutligen förvedade kottefjäll. — Släktet
tillhör Nordamerika och Östasien. Vissa arter
odlas i Sverige, särskilt T. occidentalis (se bild
5 å pl. vid Barrträd), som i sitt hemland,
Nordamerika, blir ett 20 m högt träd och på grund
av sitt ständigt gröna bladverk kallas
livsträdet. Bladen innehålla den giftiga thujaoljan;
veden (”vit ceder”) nyttjas i hemlandet i
byggnadsindustrien. T. orientalis, österns livsträd,
med lodrätt utbredda grenar, är inhemsk i
Östasien men såsom odlad vida spridd även i andra
världsdelar.

Thujo’psis, trädsläkte av fam. Cupressaceae,
nära besläktat med Thuja, varifrån det skiljes
såväl genom kottefjällens utseende som genom
de breda, platta smågrenarna och de fjällika
bladen, vilka äro silvervita på grenarnas undersida.
Den enda arten, T. dolabrata, inhemsk i Japans
bergstrakter, där den blir ända till 30 m hög,
odlas i Sverige som prydnadsväxt ända upp i
Mälartrakten.

Thukydides, grekisk historieskrivare (verksam
omkr. 430—400 f. Kr.). Som kommendant för
en atensk flottavd. 424 lyckades T. icke skydda
Amfipolis mot
Brasidas, gick därpå i
frivillig landsflykt och
använde sin tid till
resor och utarbetande
av sitt verk om det
peloponnesiska krigets
historia. I
inledningen tillkännager han
sin avsikt att
behandla hela kriget, men
verket, sådant det
föreligger i 8 böcker,
har icke blivit
fullbordat, det avbrytes med

411. T. har tagit djupt intryck av de andliga
rörelserna i Aten på hans tid (sofistiken). Han
inskränker sig till att skildra samtida tilldragelser, i
vilka han själv deltagit el. om vilka han kunde
inhämta underrättelser av andra, som deltagit i dem;
han begagnar även urkunder. Exkurserna äro få
och relativt korta (Greklands äldsta historia, tiden
mellan perserkrigen och det peloponnesiska kriget,
Siciliens äldre historia). T. använder en
historisk kritik, som är en förelöpare till moderna
metoder. I st. f. att införa egna reflexioner
över de handlandes motiv låter han dessa
framläggas i tal men påpekar, att dessa tal äro
avfattade av honom själv sådana de kunde ha
hållits. Han bemödar sig om opartiskhet, han
erkänner t. ex. Brasidas’ betydelse men är en
övertygad anhängare av Perikles’ politik; därpå
beror hans hårda omdöme om Kleon. Hans stil
är koncentrerad, ofta tung och tankediger. T.
är forntidens störste historiker och har utövat
ett stort inflytande på eftervärlden. — Uppl.:
C. Hude (2 bd, 1913—25); J. Classen och J.
Steup (8 bd, 1882—1908; med utförlig
kommentar). övers.: M. Cl. Gertz (4 bd, 1897—1902;
på da.; fullständig); Cl. Lindskog (i ”Klassiska
bibi.”, 1, 1904; utdrag, utförlig inledn.); F. Horn
(1919; Perikles’ liktal); I. Heikel (1945;
fullständig). — Litt: J. H. Finley, ”T.” (1942);
H. Zilliacus, ”T.” (1952).

Thule, hos den klassiska antikens geografer
namn på ett längst norrut i Europa liggande land.
Greken Pytheas berättar i sin reseskildring om
ett stort land, T., beläget sex dagsresor mot n.
invid Ishavet. På grund av Pytheas’ uppgift,
att den längsta sommardagen på T. var 21—22
tim., har man ansett, att hans T. skulle motsvara
en del av v. Norge. Plinius d. ä., som uppfattade
Skandinavien som en samling öar, låter T. vara
den nordligaste av dessa (ultima Thule). Också
Ptolemaios förlägger ön T. till den bebodda
världens nordligaste gräns. Hos Prokopios är
T. namn på Skandinaviska halvön.

Thule [tö’-], distrikt på Nordgrönland,
sträckande sig från Melville Bugt i s. till
Humboldt-glaciären i n., med koloniorten Thule, de mindre
handelsplatserna Siorapaluk och Savigsvik samt
ett antal boplatser; tillsammans 342 inv. (1948;
därav m i koloniorten Thule). Till den
tidigaste kännedomen om T. bidrogo främst
William Baffin (1616) och John Ross (1818). 1892
—1909 använde R. Peary T. som utgångspunkt
för sina polarexp. Handelsstationen
Thule grundades 1910 av Knud Rasmussen
och övertogs först 1937 (4 år efter Rasmussens
död) av danska staten. Här finnas skola,
sjukhus, kyrka samt radio- och meteorologisk station.
Som ett led i Nordatlantpaktstaternas
försvarsåtgärder har här sedan 1951 uppförts en stor
flygbas, Thule Air Base (urspr. Bluie Jay),
vilken utgör den nordligaste länken i den kedja
av baser för U.S.A:s flygstyrkor, som hittills
utbyggts. Basen utnyttjas även som
mellanland-ningsstation för en arktisk flyglinje Skandinavien
—U.S.A.(Canada)—Stilla havet. På gr. av
flygbasens försämrande inverkan på eskimåernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 3 12:57:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free