Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thule (Grönland) - Thule (försäkring) - Thulebolagen - Thuleexpeditioner - Thulekulturen - Thulin, Enoch - Thulin, 1. Gabriel - Thulin, 2. Josef - Thulinmedaljen - Thun - Thunberg, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
69
Thule—Thunberg
70
fångstmöjligheter flyttades 1953 hela den gamla
kolonien Thule 150 km längre norrut till n.
kusten av Inglefield Bay (77° 29’ n. br.), där en
ny koloniort Thule upprättades (se bild 4 å
pl. vid Grönland).
Thule, livförsäkrings-ab., se
Livförsäkrings-ab. Thule.
Thulebolagen, gemensam benämning på
Livförsäkrings-ab. Thule, Försäkrings-ab.
Brand-Victoria, Försäkrings-ab. Norrland,
Försäkrings-ab. Skandinavien, Brandförsäkrings-ab. Fenix,
Försäkrings-ab. Heimdall, Försäkrings-ab.
Nordisk yachtassurans och Återförsäkrings-ab.
Njord.
Thuleexpeditioner, det sammanfattande
namnet på Knud Rasmussens 7 forskningsfärder,
vilka alla utom den 3 m leddes av honom själv.
Samtliga med undantag av denna och den 5:e
arbetade på Grönland. 3 :e T. under befäl av
kommendör Gottfred Hansen 1919—20 utlade vid
Kap Columbia på nordkusten av Grant Land
depåer till Roald Amundsen.
Thulekulturen kallas en gammal form av
eskimåkulturen, känd framför allt genom andra
Thuleexpeditionens utgrävningar i trakten av
Thule i Kap Yorkdistriktet. Knud Rasmussen
har senare konstaterat ett motsv. skede på ett
flertal skilda platser utefter Amerikas nordkust.
Eskimåerna levde under T:s tid i utpräglad grad
som fångstmän, för vilka valar och valrossar
jämte sälar voro de viktigaste fångstdjuren.
Husen byggdes då av sten och grästorvor med
valben som resvirke (nu blott snöhyddor). Valben
begagnades också i stor omfattning för
tillverkningen av redskap och vapen. Denna kulturform
antages ha uppstått i Alaska under påverkan
från Asien. I nutiden visar kulturen i Alaska
och i n. v. Grönland de tydligaste
anknytningarna till den, under det att i centraleskimåernas
område de söderifrån kommande renjagande
stamfrän derna ha verkat starkt omgestaltande.
— Litt.: E. Holtved, ”Archæological
investiga-tions in the Thule district” (2 bd, 1944).
Thulin, E n o c h Leonard, flygare,
flygtekniker (1881—1919). Han studerade 1908—12
flygvetenskap, huvudsakl. i Frankrike. 1912 blev T.
fil. dr i Lund på avh. ”Om luftmotståndet mot
plana ytor”. 24 sept. 1913 företog T. den första
flygningen fram och åter över Östersjön
(Landskrona—Stralsund—Trelleborg), flög april 1914
Paris—Landskrona och maj 1914
Malmö—Stockholm (55 mil) på 4 tim. 17 min., vilket då blev
skandinaviskt rekord, samt utförde flera andra
för sin tid märkliga flygningar. 1914 grundade
T. i Landskrona flygplans- och flygmotorfabrik,
den första i Sverige, vilken 1918 sysselsatte
omkr. 1,000 pers. T:s flygskola på Ljungbyhed
pågick 1915—19. T. omkom vid flygplanshaveri
vid Landskrona. T. utgav bl. a. ”Flygmaskinen”
(1916; tills, m. I. Malmer) och ”Flygmotorn”
(s. å.).
Thulin. 1) Gabriel T., kameralist (f. 1865
22/«), jur. kand. 1887, doc. i finansrätt och svensk
rättshistoria vid Lunds univ. 1890, jur. dr 1893,
kammarråd s. å., regeringsråd 1909—35; led. av
kyrkomöten 1909—26, av ortnamnskommittén
1902—09, av j ordregleringskommissionen 1904—
05, ordf, i patronatsnämnden 1921, i fören.
Norden 1919—36, i sällskapet Pro fide et
christia-nismo 1919—50 och i Svenska bibelsällskapet
1935—50. T. utg. bl. a. ”Om mantalet” (2 bd,
1890—1935), ”Om konungens ekonomiska
lagstiftning” (1890) och ”Historisk utveckling af den
svenska skifteslagstiftningen” (1911).
2) Josef Gottfrid T., den föreg:s bror,
militär, gymnastikpedagog (f. 1875 10/s), officer
1894, major på reservstat 1918; med. heders-dr
vid Lunds univ. 1951. T. genomgick Gymnastiska
centralinst. 1896—99, var gymnastiklärare vid
Högre allmänna lärov. i Lund 1901—17 och
Statens folkskolegymnastikinspektör i s. Skåne
1917—28. Han grundade 1907 Sydsvenska
gymnastikinstitutet, vars chef han sedan dess varit.
T. var ordf, i Skånes gymnastikförb. 1915—44,
tillhörde Riksidrottsförb:s överstyrelse 1915—35,
var v. ordf, i Svenska gymnastikförb. 1920—
35 samt ordf, i dess tekniska utskott 1917—35.
Han var president i Nordens gymnastikförb.
1931—51 samt är president i FIEP (Fédération
Internationale d’éducation physique; före 1953
benämnt FIGL) sedan 1935. T. har varit en av
de ledande krafterna samt initiativtagaren
framför andra på det gymnastiska området i
Sverige under flera decennier (bl. a. till Baltiska
spelen 1914, nordiska elitgymnastiklägren sedan
1931 samt till det permanenta gymnastiklägret
Lingvallen i Skåne 1937) och har bl. a. genom
sina skrifter vunnit allmänt erkännande även utom
Sverige. T:s viktigaste arbeten äro: ”Lärobok
i gymnastik” (5 dir med underavd., 1919—49,
de flesta övers, till olika språk) samt ”Lekar”
(1920, 5:e uppl. 1948, 2:a tr. 1954).
Thulinmedaljen, Sveriges förnämsta
flygtekniska utmärkelse, instiftades 1944 till minne av
dr Enoch Thulin och utdelas av Flygtekniska
fören. i guld, silver el. brons.
Thun [tön], stad i kantonen Bern i Schweiz,
vid Aares utträde ur Thunsjön och delvis på en
långsmal ö. i floden; c:a 25,000 inv. T. är en
ålderdomlig stad med två f. d. slott från
1100-och 1400-talen. Stor garnisonsort med bl. a.
ridskola, krigsskola, militärflygplats m. m.
Thunberg, Carl Peter, botanist,
forskningsresande (1743—1828), Linnés lärjunge, med. dr
1772. T. företog 1770 en resa till Holland och
Paris och medföljde
sedan ett holländskt
fartyg såsom
skepps-läkare till Kaplandet,
där han 1772—75
idkade botaniska
forskningar. Han fortsatte
sedan sin resa till
Java och reste med en
holländsk beskickning
till Japan för att
samla växter för
holländska trädgårdar. Där
vistades han till dec.
1776, varefter han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
