Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thünen, Johann Heinrich von - Thyratron (tyratron) - Thyrén, Johan - Thyreoidea - Thyreoideahormon, sköldkörtelhormon - Thyreoidektomi - Thüringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
75
Thyratron—Thüringen
76
tysk nationalekonom (1783—1850). Han blev
lanthushållare och inköpte 1810 Tellow i
Mecklenburg. Hans klassiska nationalekonomiska
huvudarbete är ”Der isolierte Staat in Beziehung
auf Landwirtschaft und Nationalökonomie” (3
dir, 1826—63). Oberoende av Ricardo
framlägger T. en jordränteteori, likartad med dennes
men med huvudvikten lagd på jordens olika läge
i förhållande till avsättningsorten, vilket
framkallar en differentialränta. T. är här en
pionjär inom lokaliseringsteorien. T. ägnade även
stor uppmärksamhet åt frågan om
produktionsresultatets fördelning mellan kapital och arbete.
Thyratron [-å’n] (ty ra tron), vedertagen
benämning på gallerstyrda jonrör med termisk
katod. Som jonalstrande gasfyllning användes
kvicksilver (-ånga), argon, krypton, xenon el.
vätgas. T. med vätgasfyllning ha fått vidsträckt
användning som pulsmodulatorer för
radarsändare, som reläer m. m.
Thyrén, Johan Carl Wilhelm, rättslärd,
politiker (1861—1933), fil. dr i Lund 1883, docent
s. å. i teoretisk filosofi och 1886 i historia. Efter
övergång till jur.
studier blev han 1894
e. o. prof, i romersk
rätt och rättshistoria
vid Lunds univ. samt
var 1896—1926 prof,
i straffrätt och
juridisk encyklopedi där.
Han var Lunds univ:s
rektor 1916—26.
Inom straffrätten
utövade han i mer än 30
år ett betydelsefullt
och uppskattat arbete
som lärare, forskare
och lagstiftare. Som
undervisare var han främst föreläsare, med
en framställning, som utmärktes av stor
överskådlighet och formellt glänsande framförande.
Dessa egenskaper prägla även av honom utg.
kommentarer till viktigare straffrättskapitel (kap.
14, 16 och 20, 3 bd, 1906—19). Hans senare
författarskap var väsentligen inriktat på
lag-stiftningsuppgifter, sedan han 1909 erhållit
uppdrag att förbereda en djupgående straff
lagsreform. Efter ”Principerna för en
strafflagsre-form” (3 bd, 1910—14) framlade han utkast till
en helt ny strafflag, åtföljda av vidlyftiga
komparativa och historiska framställningar och
ingående motivering. Dessa utkast, som spänna
över det huvudsakliga av den allmänna
strafflagens område, ha ej lett till lagstiftning i
motsvarande omfattning. T :s kriminalpolitiska
grundåskådning ansluter sig nära till v. Liszts. Då
T. inom preventionen huvudsakl. betonade
all-mänprevention (genom avskräckning) och tog
stor hänsyn till folkets vedergällningsinstinkt
samt individens rättssäkerhet, kom han att i det
praktiska resultatet ej så mycket skilja sig från
en äldre ”liberal” straffrättsåskådning. I fråga
om straffen och över huvud taget de
straffrättsliga straffverkningarna ha T:s förslag lett till
flera betydande partiella reformer: dödsstraffets
avskaffande (1918), nya regler om preskription
(1926), lagstiftning om förvaring av
förminskat tillräkneliga och internering av
återfallsför-brytare (1927) samt dagsbotsystemets införande
(1931). — T:s vältalighet och representativa
egenskaper skaffade honom många
förtroendeuppdrag. Han var led. av riksdagen, som
höger-vilde, 1909—16 och justitieminister i C. G.
Ekmans första regering (1926—28).
Thyreoide’a, anat., se Sköldkörteln.
Thyreoide’ahormon [-å’n],
sköldkörtelhormon, j odhaltig äggvitef örening, hållande
c:a 65% jod, som bildas i små mängder i
sköldkörteln och betinga dess reglerande verkan betr,
ämnesomsättningen. T. isolerades 1914 under
benämningen t h y r o x i n. De flesta i handeln
förekommande sköldkörtelpreparat framställas av
färsk, torkad sköldkörtelsubstans från får, svin
o. a. slaktdjur. Se Sköldkörteln och Basedowska
sj ukdomen.
Thyreoidektomi, operativt avlägsnande av
sköldkörteln el. delar av den, vid struma,
Base-dows sjukdom el. dyl.
Thüringen, land i mell. Tyskland, inom den
östtyska republiken; 15,598 km2, 2,927,497 inv.
(1950), övervägande protestanter. Till T.
fogades 1946 bl. a. regeringsområdet Erfurt från den
forna preussiska prov. Sachsen. T. uppvisar den
för mell. Tyskland karakteristiska växlingen av
Mittelgebirge och backland. I s. v. sträcker sig
Thüringer Wald, som övergår i det av brokig
sandsten och musselkalk uppbyggda backlandet
kring övre Werra, vilket i sin tur leder över
till det delvis inom T. liggande Rhöns bergland.
Ät n. ö. stupar Thüringer Wald brantare mot
det kuperade Thüringenbäckenet, som
sträcker sig upp mot Harz och uppbygges av
zechsten, brokig sandsten, musselkalk och keuper
samt vattnas av Saale och dess bifloder. I n. ö.
övergår detta bäcken i den fruktbara
Leipzig-slätten; i n. beröres området av Goldene Aue,
och i s. ö. slutl. ligger en del av Vogtland inom
T. Ung. V3 av arealen är skogsmark med
övervägande barrskog (i allm. gran), återstoden mest
bok. Jordbruket, som präglas av medelstora
brukningsdelar, producerar främst potatis, råg, korn
och havre samt vete och sockerbetor. I stor
omfattning odlas grönsaker, frukt och blommor
samt i Saales och Unstruts dalar vin. Med 188
inv. per km2 är T. nu starkt överbefolkat, och
jordbruket kan ej tillgodose det inhemska
livs-medelsbehovet. Huvudnäring är industrien,
företrädd av särsk. elektrotekniska och mekaniska
verkstäder, glas-, porslins- och leksaksfabriker,
textil-, läder- och optisk industri. Bergsbruket
ger bl. a. kalisalt, brunkol och något petroleum.
T:s huvudstad var till 1948 Weimar men är nu
Erfurt; andra större städer äro Gera, Jena,
Gotha, Eisenach, Altenburg, Naumburg, Greiz
och Apolda. Talrika bad-, kur- och sportorter
finnas.
T. som geografiskt begrepp är resultatet av en
historisk utveckling. Det thüringska stamriket
på 400- och 500-talen omfattade även sachsiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
