Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thyssen, 2. Fritz - Thälmann, Ernst - Thörn, Folke - Thörnberg, Ernst - Thörnell, 1. Olof - Thörnell, 2. Gösta - Ti (kemi) - Tiahuanaco - Tian-schan - Tiara - Tiarp - Tiazol - Tibast, källarhals - Tibbett, Lawrence - Tibble - Tibbu el. teda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Thälmann—Tibbu
80
Han befriades 1945, ställdes inför tysk domstol,
anklagad för att finansiellt ha understött
nationalsocialisterna, och dömdes 1948 till höga böter.
1941 utkom en T. tillskriven bok ”1 paid Hitler”
(sv övers. 1942). Tvivel om dess autenticitet
framkommo tidigt, och själv har T. efter
befrielsen förnekat, att han författat skriften. Att
han på något sätt medverkat vid tillkomsten av
vissa delar av densamma, framgår dock av däri
meddelade dokument och upplysningar; andra
delar av verket måste helt stå för andras
räkning.
Thälmann, Ernst, tysk politiker (1886—
1944), urspr. transportarbetare, verksam inom
fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska
partiet, anslöt sig 1917 til de oavhängiga och
1918 till kommunisterna och invaldes av dem
1924 i riksdagen. T. var 1925 och 1932
kommunistisk presidentkandidat och samlade vid sistn.
tillfälle nära 5 mill. röster. Efter nazisternas
makttillträde 1933 anklagades T. för
högförräderi och delaktighet i riksdagshusbranden,
frikändes men sattes i koncentrationsläger, där han
omkom vid ett fientligt luftangrepp.
Thörn, Bror Folke, länsjägmästare (f. 1897
21/g), 1925 ex. från Skogshögsk., 1947 ord.
länsjägmästare i Stockholms län. Vid sidan om sin
tjänst har T. icke blott som aktiv idrottsman
(stockholmsmästare i orientering 1924—29 och
landets förste riksmästare 1926) utan också som
led. av styrelserna för olika organisationer, ss.
Skidfrämjandet, Svenska orienteringsförb.,
Riks-förb. för naturvärn och Centralkommittén för
fältsport, gjort en stor insats inom frilufts- och
naturvärnsområdena.
Thörnberg, Ernst Herman, socialekonomisk
skriftställare (f. 1873 6/e), fil. heders-dr i
Uppsala 1939. T. utbildade sig för handelsbanan
men övergick sedan till journalistik. T. har
i sitt författarskap dokumenterat en sällsynt
grundad förtrogenhet med sådana sociala
fenomen som kooperationen, nykterhets- och
frikyrkorörelserna. 1936 års riksdag beviljade T. som
en erkänsla för hans livsgärning ett
statsunderstöd. Bland hans skrifter märkas ”Den
kooperativa rörelsen” (1907), ”Amerikanska
samhällsproblem” (1912), ”Samhällsklasser och politiska
partier i Sverige” (1917), ”Nationalekonomiens
historia”, 1 (1924), ”Från det moderna
samhället” (1935), ”Sverige i Amerika, Amerika i
Sverige” (1938), ”Frälsningsarmén” (1939) och
”Folkrörelser och samhällsliv i Sverige” (1943).
Thörne’ll. 1) Olof Gerhard T., militär (f.
1877 i»/io), underlöjtnant vid Upplands reg. 1897,
kapten vid Generalstaben 1910, major där 1917,
överste och chef för Vaxholms grenadjärreg.
1926, militärbefälhavare på Gotland 1928,
inspektör för trängen 1931, generalmajor och
inspektör för inf. 1934, generallöjtnant och chef
för den nytillkomna Försvarsstaben 1936. Som
den förste överbefälhavaren för rikets
stridskrafter 1939—44 (general 1940) ledde T. krigsårens
stora upprustning samt Sveriges neutralitetsvakt.
T. var chef för Konungens stab 1944—50.
2) Per Gustaf (Gösta) T., den föreg:s bror,
klassisk filolog (f. 1879 7/*)> fü- dr i Uppsala
1906, doc. i latin där s. å., prof:s namn 1929,
prof, i latinska språket och litteraturen 1935—
44. Bland T:s skrifter märkas de huvudsakl.
textkritiska undersökningarna ”Studia
Tertul-lianea”, 1—4 (1918—26), ”Ad scriptores historiae
Augustae ... adnotationes” (1927) och ”Studia
Luciferiana” (1933) samt ”Pastoralbrevens
äkt-heU (1931).
Ti, kem. tecken för en atom titan.
Tiahuanaco [tiacoana’kå], ruinområde vid s.
stranden av Titicaca-sj ön, efter vilket en av
Sydamerikas äldsta och märkligaste fornkulturer
uppkallats. Mest känd är den s. k. solporten, en ur
ett enda block uthuggen portal med relief
dekoration. — Litt.: S. Rydén, ”Archæological
re-searches in the highlands of Bolivia” (1947).
Tian-schan, se Tien-shan.
Tiära, forntida österländsk huvudbonad av
toppig form, i nyare tid påvens ”tredubbla
krona”, en hög spetsig, av tre kronringar omsluten
mössa.
Tiarp, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd, n. ö.
om Falköping; 12,u km2, 214 inv. (1954).
Tillhör Falbygden; sträcker sig i ö. upp på
Varvs-bergets skogiga platå. 595 har åker. Nuv.
kyrkan från 1910. Ingår i Slöta, Karleby, Äsle,
Mularps och T:s pastorat i Skara stift,
Vartofta kontrakt. Tillhör storkommunen Vartofta.
Tiazol [-ä’l], kem., modersubstans för ett
flertal heterocykliska föreningar. Ett derivat av t.,
sulfatiazol, är ett mycket använt sulfapreparat.
Tibast, källarhåls, Da’phne mezeréum, en
till fam. Thymelaeaceae hörande, omkr. meterhög
buske med tätt sittande,
spiral-ställda, jämnbrett lansettlika
blad. Blommorna sitta i små
gyttringar, ha enkelt, fyrtaligt,
rött hylle och slå ut före
löv-sprickningen. De röda, ärtstora
stenfrukterna (källarhalsbär)
äro, i likhet med växtens övriga
delar, starkt giftiga. T. har
nyttjats som färgväxt (bären ge
röd, barken gul färg). Den
växer upp till s. Lappland och
odlas ofta i trädgårdar.
Tibbett [ti’bit],
Lawren-c e Mervil, amerikansk
operasångare i baryton (f. 1896). T.
debuterade 1917 som
konsertsångare i Los Angeles och är
sedan 1923 knuten till
Metropolitan Opera House i New
York. Med en förträfflig
stämma förenar han en
utomordentlig gestaltningsförmåga och har
i dramatiska roller vunnit betydande framgångar.
Han gästade Sverige 1937, då han framträdde
som Rigoletto på Kungl. teatern. — På
1930-talet medverkade T. i en mängd filminspelningar.
Tibble, socknar, se Håbo-Tibble och
Skogs-Tibble.
Tibbu el. t e d a, sudanspråk talande folk av
hamitiskt ursprung i Tibesti och s. Fezzan.
Sär
Tibast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
