Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tocqué, Louis - Tocqueville, Alexis - Toda - Toddy - Todi - Todi, J. da - Todt, Fritz - Toffel - Toffelblomma - Toffeldjur - Tofieldia - Tofsgälade fiskar - Tofsmes - Tofsvaktel - Tofsvipa el. vipa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Tocqueville—Tofsvipa
204
maner, vilket han med tiden förenklade och förde
fram till en borgerligt sann och realistisk
uppfattning av modellen. Några av hans förnämsta
porträtt äro av dansösen Sallé, Moritz av
Sach-sen, hertigen av Richelieu och greve
Poniatow-ski. Under sin Parisambassad 1741 lät C. G.
Tessin måla sig av T. (Nationalmuseum). 1756
ff. utförde T. i Ryssland porträtt av
kejsarinnan Elisabet (Eremitaget), greve Voronzov och
greve Razumovskij (konstakad., Moskva). 1758
målade T. i Danmark konungafamiljen (på
Ama-lienborg och Bregentved) och flera
privatpersoner. — Litt.: A. Doria, ”L. T.” (1929).
Tocqueville [tåkvi’l], Charles Alexis Henri
Maurice Clérel de, fransk författare och
politiker (1805—59). Han reste 1831 tills, m. G. de
Beaumont på offentligt uppdrag till Nordamerika
för att studera fångvården. T:s ”La démocratie
en Amérique” (4 bd, 1835—40; sv. övers. 1839
—46) är den första genomförda skildringen av
Förenta staternas offentliga liv med dess starkt
utpräglade medborgerliga jämlikhet; verket
uppmärksammades i alla kulturländer och anses bl. a.
ha givit uppslaget till tvåkammarsystemet i
Sverige. över huvud sammanfattade det den
liberala samhällsåskådningen i en klassisk form.
Under sin politiska bana (1839—51) verkade T.
1849 som utrikesminister. T:s antagonism mot
Napoleon III:s regim vållade, att han ägnade
sina sista år åt författarskap. Ännu ett
full-lödigt uttryck av detta blev ”L’ancien régime
et la révolution” (1856). Sami, arbeten i 9 bd
1860—65, självbiogr. 1893. — Litt.: R. P.
Mar-cel, ”Essai politique sur A. de T.” (1910); A.
Redier, ”Comme disait M. de T.” (1925).
Toda, folkslag, se Dravida.
Toddy [tå’di] (av ind. tådi, palmvin), dryck av
hett vatten, socker och konjak (arrak, rom el.
dyl.). — Äggtoddy, i glas med socker
hoprörd äggula (med el. utan spirituösa).
Todi [tå’di], stad i Umbrien, Italien, på en
höjd vid Tibern, 40 km s. om Perugia; c:a 4,000
inv. — Från etruskisk tid finnas betydande rester
av stadsmurar liksom också sådana från
romarnas tid.
Todi [tå’di], J. da, se Jacopone da Todi.
Todt [tät], Fritz, tysk tekniker och
politiker (1891—1942), generalmajor vid flygvapnet
1939. T., som 1922 slöt sig till nazismen, blev
1933 generalinspektör för det tyska vägväsendet
och ledde den stora utbyggnaden av det tyska
vägnätet (autostradorna) före 2:a världskriget.
Med den av honom skapade ”Organisation
Todt” (OT), som blev en militär
arbetsorganisation, byggde han Västvallen 1938—39 och
därefter den västliga luftförsvarszonen. 1940
insattes OT bl. a. på byggandet av Atlantvallen och
1941 på säkrandet av underhållslinjerna till de
tyska arméerna i Ryssland. T. blev på hösten
1939 ammunitionsminister och i mars 1940 jämväl
rustningsminister. Efter försök att förmå Hitler
att avsluta kriget i Ryssland omkom T. vid en
flygolycka 8A 1942.
Toffel, lätt fotbeklädnad i form av en sko,
med el. utan bakkappa. Har ingen el. låg klack
Tof felblomma.
samt saknar snörning. — Trätofflor,
”träbottnar”, som brukas av lantbefolkningen i s.
Sverige samt över hela landet i stall- och
ladu-gårdsarbete, består av en träbotten, med klack
och sula slöjdade i ett stycke samt försedd med
ovanläder av grovt smorläder och med ingen el.
obetydlig bakkappa. De tillverkas ofta av
alvirke.
Stå under toffel n, vara
toffelhjäl-t e, vara underkuvad äkta man, vara ”strängt
gift”, efter motsvarande tyska och franska
uttryck, som anses bero på att t. el skon, numera
skämtsamt (liksom brödkaveln) betraktad som
ett hustruns speciella ”vapen”, fordom skall ha
betraktats som symbol på herraväldet i
äktenskapet.
Toffelblomma, Calceoläria, artrikt släkte av
fam. Scrophulariaceae, örter el. små buskar; de
flesta växa på
Anderna i Peru
och Chile.
Igenkännes lätt
på att
blomkronans underläpp är stor
och uppblåst,
liknande en
toffel. Flera arter
och bastarder
odlas.
Toffeldjur,
zool., se
Infu-sionsdjur.
Tofie’ldia,
liljeväxtsläkte
med smala,
svärdlika blad
och små
blekgula blommor.
T. palustris,
björnbrodd, har spenslig stängel; allmän på
fuktig mark i fjälltrakterna, sällsyntare söderut
till Värmland och Hälsingland. T. calyculata,
kärrlilja, med grövre stjälk, finns på
Gotland.
Tofsgälade fiskar, Lophobrafnchii, grupp av
benfiskar, hos vilka gälarna ha formen av
bla-diga tofsar. Fjäll
saknas, och munnen är
belägen i spetsen av den
rörformigt utdragna
nosen. I Sverige finnas
kantnålar och
havsnål-släktet.
Tofsmes, zool., se
Messläktet.
Tofsvaktel,
Lopho’r-tyx califo’rnicus,
vaktel-liknande hönsfågel med
hj älmliknande f j ädertofs
på hjässan. T., som är
allmän i Kalifornien,
blir 25 cm lång.
Tofsvipa el. vipa,
Vane’llus vane’llus, till
Tofieldia palustris,
björnbrodd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
