Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Transmutation - Transneptunska planeter - Transoxanien - Transpadanska republiken - Transparang - Transparent - Transparente blanche - Transpiration - Transpirera - Transplantation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309 Transneptunska planeter—Transplantation 310
ne; omflyttning. Jfr Mutation. —
Transmu-t è r a, förvandla Transmutäbel,
föränderlig, förvandlingsbar.
Transneptünska planeter, namn på
hypotetiska planeter, vilka man på olika grunder sökt
lokalisera utanför Neptunusbanan.
Transoxänien, gammalt namn på landet mellan
Amu-darja och Syr-darja.
Transpadänska republiken (av lat. träns,
bortom, och Padänus el. Pa’dus, Po) bildades 1796 av
N. Bonaparte av delar av förutv. österrikiska
Lombardiet; uppgick 1797 i Cisalpinska
republiken.
Transpara’ng (fr. transparent, genomskinlig),
målning på inoljat papper el. tunn väv. T. skall
belysas bakifrån.
Transparent [-ra^t], genomskinlig.
Transparente blanche [träsparä’t blä’J], fr.,
se Äpple.
Transpiration (av lat. träns, genom, och
spi-räre, andas). 1) (Bot.) Växtens avgivande av
vatten i gasform, framför allt genom
klyvöppningarna, kallad stomatär t., men även från kutikulan
(kutikulär t.). T:s storlek är nära beroende av de
avdunstningsbefrämjande faktorerna. Den
stoma-tära t. är den kutikulära betydligt överlägsen och
regleras noggrant genom klyvöppningsvidden,
särskilt vid dess lägre grader. Klyvöppningarna äro
alltså regulatorer för t. i lika hög grad som för
assimilationen. — T. bestämmes av bl. a. vissa
meteorologiska faktorer. Den stiger med
sjunkande luftfuktighet och ökad vindstyrka. I vindstilla
samlas vattenånga kring bladen; då den föres
bort av vinden, ökar transpirationen; denna verkan
gör sig gällande redan vid låga vindstyrkor, c:a
1 m/sek. T. ökar med stigande temp., men endast
därför att temp.-höj ningen åstadkommer ett ökat
ångtrycksdeficit. Belysning inverkar dels genom
att bladets temp. ökas, så att ångtrycket i bladet
stiger, varigenom växterna kunna transpirera även
i fuktighetsmättad luft, dels genom att
klyvöppningarna öppnas, så att den stomatära t. stiger.
Om vattenhalten i blad sjunker på gr. av
ihållande t., kan denna bromsas både genom att
klyvöppningarna slutas även i ljus och genom
sjunkande ångtryck i cellväggarna.
T. är nödvändig ur flera synpunkter. Genom
den underhålles en jämn vattenströmning från
marken genom växten (transpirationsströmmen,
savstigningen), med vilken följer mineralnäringen
(jfr Näringsämnen). Den förhindrar även
alltför stark uppvärmning av växten genom
solstrålningen.
Växternas livstyp bestämmes i högre grad av
t. och vattenekonomien i allm. än av någon annan
växtfaktor. De på torr el. salt mark växande
xerofyterna förbruka vid tillräcklig
vattenförsörjning mer vätska än växter på ordinärt
fuktiga lokaler. Vid kritiska tillfällen stoppas
dock den stomatära t. så gott som fullständigt,
och den kutikulära är alltid inskränkt till ett
minimum genom hårbeklädnad, vaxöverdrag etc.
Trädens bladfällning om hösten är att anse som en
tillpassning till den försvårade vattentillförseln
under vintern, då marken är frusen. Barrtypen är
även av xerofytisk karaktär. Hygrofyterna, som
höra hemma på fuktiga ställen, i tropiska
regnskogar o. s. v., ha ofta en byggnad, som direkt
gynnar t. (stora bladytor, droppspetsar m. m.).
Suckulenter el. fetbladsväxter (kaktus, Sedum
o. a.) bilda en särskild växttyp i torrt klimat. De
ha en mycket obetydlig t. och utmärkt hushållning
med vattenförråden. Den tjocka glänsande
kutikulan, bladytornas reducering m. m. äro
anpassningar härför.
I viss mån en ersättning för t. är g u 11 a t i
o-n e n, varmed menas avgivning av vatten i
flytande form från mer el. mindre tydligt begränsade
organ (hydatoder). Vattnet pressas där ut från
kärlen på grund av ett tryck, som utvecklas av
rotcellerna (rottryck). Särskilt i starkt
fuktighetsmättad luft, där t. försvåras, är guttationen
värdefull som vidmakthållare av
transpirationsströmmen genom växten.. Jfr Blödning.
2) (Fysiol.) Svettavsöndring. Se Svett.
Transpirera, svettas, utdunsta; sippra ut,
småningom bli bekant (t. ex. om en hemlighet).
Transplantation (av lat. transplantäre,
omplantera), en inom kirurgien ofta förekommande
metod att ersätta vävnadsdefekter i olika organ
med samma slags el. likartad vävnad (t r a n
s-p 1 a n t a t e t), tagen från individen själv (a
utopi as tik), från en annan individ
(homo(io)-plastik) el. från ett djur (h e t e r o p 1 a s t i k).
I vissa fall kommer livlöst material (elfenben,
paraffin, plast, vitallium) till användning (a 1
loplastik).
Hudtransplantation (d e r m o p 1 a
s-t i k) tillgripes, när det gäller att täcka svårläkta
sår, t. ex. efter sådana större operationer, som
medfört hudförlust. Som transplantat användes
därvid hud i dess helhet
(fullhudstrans-p 1 a n t a t i o n) el. blott dess ytligaste skikt
(T i e r s c h-t ransplantation, t i e r s c
h-ning). Vid fullhuds-t. lossas det hudstycke, som
skall transplanteras, fullständigt från sin
omgivning och sys in på det nya stället (fri t.). I
andra fall frigöres det till en början endast
delvis och får, tills det läkt in på den nya platsen,
hänga samman med sin ursprungliga omgivning
genom en vävnadsbrygga, som senare avskäres (t.
med lambå el. t. med lapp). S 1 e m h i
n-netransplantation användes bl. a. inom
ögonläkekonsten. Ett stycke munslemhinna kan
t. ex. utskäras och överflyttas till
ögonlocksran-den. Vid nedsatt synförmåga på gr. av
hornhinne-grumlingar el. hornhinneärr har man med
framgång använt h or n hinn et r anspl anta t
i-o n, varvid det skadade hornhinnepartiet ersättes
med en hornhinneskiva från ett annat
människoöga. Vid sentransplantation
(senplast i k), överflyttas en frisk muskels kraft
på en intilliggande förlamad muskels genom att
den förlamade muskelns sena sys in i den friska
muskelns. För att utfylla defekter efter
operationer tillgripes ibland fettransplantation,
varvid underhudsfett från en kroppsdel
överflyttas till en annan. Vid bentransplantation
(osteoplastik) uttages ett benstycke, som
därefter inkilas i den aktuella bendefekten.
Un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
