Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trigonometri - Trigonometriska funktioner - Trigonometriska serier - Trigonometriska tabeller - Trikiner - Trikkala - Triklina systemet - Trikloretylen - Triklormetan - Trikoloren - Trikom - Trikromatisk - Trikå - Trilit - Trilla - Trillingar - Trillingnerven - Trillion - Trilobiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Trigonometriska funktioner—Trilobiter
358
denna korda, vilken just motsvarar sinus för
bågen, under förutsättning att radien i den
cirkel, till vilken bågen hör, är lika med enheten,
d. v. s. AC = i (se fig. 3). Kordan som
tri-gonometrisk linje användes redan av Ptolemaios
och förekom sedan hos indierna. Hos araberna
voro redan på 900-talet vissa av de egentliga
trigonometriska funktionerna, företrädesvis sinus
och tangent, i bruk. Först i senare hälften av
1500-talet blevo samtliga nu brukliga
trigonometriska funktioner kända i Europa.
Trigonometriska funktioner, se Trigonometri.
Jfr Cyklometriska funktioner.
Trigonometriska serier, sådana serier, vilkas
termer utgöras av trigonometriska funktioner.
Vanl. förstås med t. en serie av formen
do
—1- 2 (a cos nx + b sin nx).
2 n n
2 » = 1
Om koefficienterna a och b kunna hänföras
n n
till vissa integraler över en och samma funktion,
är serien en s. k. Fouriers serie och
framställer under vissa villkor — de s. k. D i r i c
h-letska villkoren — nämnda funktion.
Trigonometriska tabeller, se Trigonometri.
Trikiner, Trichine’lla (Trichina) spiralis, till
nematoderna hörande rundmaskar, parasiterande i
musklerna av människa samt svin, råtta, kanin,
hund, räv m. fl. däggdjur. De spiralformigt
hoprullade maskarna, muskeltrikinerna, ligga
inneslutna i 0,4 mm långa kapslar. Förtäres
tri-kinhaltigt kött rått el. ofullständigt kokt el. stekt,
upplöses kapseln, trikinerna bli fria och nå efter
några dagar i tunntarmen könsmognad (t a r
m-trikiner). Den 3—4 mm långa honan (hannen
är endast hälften så lång) borrar sig in i
tarmväggen och föder under loppet av omkr. 5
veckor 10,000—15000 ungar (0,1 mm långa). Dessa
vandra genom blod- el. lymfkärlen ut i kroppen
och sätta sig efter några veckor fast i
muskulaturen, där de växa ut till en längd av 1 mm och
inkapsla sig. Denna process kräver ett år. I
detta stadium kunna de leva många år (hos svin,
Faser i trikinens levnadslopp.
1 hona i färd med att föda, 2 hanne, 3 hannens bakända,
4 trikinavkomman sådan man finner den i svinets blod,
5 unga muskeltrikiner, som ännu icke inkapslat sig,
6 den citrønformade kapseln har bildats, 7 förkalkningen
av kapseln börjar vid ytterpunkterna.
ii, hos människan 25—30). De föredraga muskler,
som tagas livligt i bruk, ss. tungans, ögonens och
mellangärdets. Utvandringen i kroppen av t.
framkallar hos människan ett svårartat, med hög
feber och starka muskelsmärtor förenat
sjukdomstillstånd, t r i k i n o s, som vid svårare
infektioner kan bli dödligt förlöpande. I Sverige
är denna sjukdom numera sällsynt; smärre
epidemier förekomma dock (t. ex. 1953).
Trfkkala, huvudstad i grek, nomos T., n. v.
Thessalien; c:a 28,000 inv.
Triklina systemet, miner., se Kristallsystem.
Trikloretylèn [-klå’r-], C2HCI3, en eteriskt
luktande, flyktig vätska, kokar vid 87° och
erhål-les genom inledning av klor i acetylen. T. är ett
utmärkt lösningsmedel för ett flertal organiska
ämnen. För avfettning av järn och
metallföremål och för kemisk tvätt har t. nästan trängt ut
de tidigare använda bensinfraktionerna på gr. av
minskad brandfara. Ren t. i kontrollerade doser
användes för inhalationsnarkos. T. användes
också i eldsläckningsapparater. T. är utgångsmaterial
för framställning av en del organiska föreningar.
Det användes också för utvinning av vattenfri
etanol genom destillation av azeotropisk
blandning av etanol, vatten och t. I tekniken
benämnes t. ofta t r i.
Triklormetän [-klå’r-], kem., se Kloroform.
Trikoloren [-kålå’r-], franska flaggan.
Färgerna (blått och rött efter staden Paris’, vitt
efter den legitima kunglighetens) antogos i juli 1789
och ha varit i bruk sedan dess utom 1814—30.
Trikom [-kå’m], bot., se Hår.
Trikromätisk, se Färgblindhet, sp. 395.
Trikå (fr. tricot, tricotage), stickad textilvara
av elastisk art, maskinberedd el. stickad för hand,
av silke, bomulls-, lin- el. ullgarn. Nyttjas till
klänningar, vantar, strumpor m. m.
Trilit, megalitiskt monument el. del av dylikt,
bestående av 2 upprättstående kolonner med
överliggande arkitrav.
Trilla, fyrhjulig, tvåsitsig och obetäckt, oftast
enspänd åkvagn på fjädrar.
Trillingar, tre barn, födda vid samma
barnsbörd.
Trillingnerven, anat., se Hjärnnerver.
Trilliön, 1 mill. billioner (en etta och 18
nollor). Ibland, särsk. i Frankrike, = en billion.
Trilobiter, Trilobita (av grek, tri-, tre-, och
lobo’s, flik, del), paleont., en utdöd grupp leddjur,
som fått sitt namn därav, att dess av tunna
lameller av kolsyrad och fosforsyrad kalk bestående
ryggpansar genom två längsgående fåror delas i
mittparti (rhachis) och två sidopartier (jdeurae).
Vanl. har endast ryggpansaret bevarats och
mycket sällan något av djurens extremiteter och
mjuka delar. Det av ett varierande antal kroppsled
bildade ryggskalet kan delas i tre huvuddelar:
huvudsköld (cephalon-, fig. 1 a), bål
{thorax ; fig. 1 b) och stjärtsköld {pygidium-,
fig. 1 c). Huvudet är delat i ett mittparti,
panna el. glabella (fig. 1 d) och två
sidopartier, kinderna, vilka genom en sutur, f
a-cialsuturen (stundom utmynnande på hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
