Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trolöshet mot huvudman - Troman, Konungens - Tromb - Trombin - Trombocyter - Trombokinas - Trombone - Trombos - Tromp, 1. Maarten Harpertszoon - Tromp, 2. Cornelis Maartenszoon - Trompe - Troms fylke (Tromsö amt) - Tromsö - Tromtö - Tromöy - Tron - Trondheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Troman—Trondheim
388
ställning beklätts med behörighet att sköta
annans ekonomiska angelägenheter, vid utförandet
av sitt uppdrag missbrukar sin rätt att företräda
huvudmannen i förmögenhetsrättsligt el.
process-rättsligt hänseende och därigenom vållar
huvudmannen skada. Straff inträder, vare sig
missbruket sker genom direkt förfogande genom
rättshandling över huvudmannens
förmögenhetsrätts-liga rättigheter el. det sker genom underlåtenhet
att bevaka hans rätt, dock endast om missbruket
sker uppsåtligen (se Strafflagen 22 kap. 5 §).
Straffet är i vanliga fall högst straffarbete i 2
år. Lika med syssloman straffas vid trolöshet
förmyndare, god man och organ för juridiska
personer, ävensom tjänsteman i allmän el. i enskild
tjänst i förtroendeställning. Har gärningsmannen
begagnat falsk handling el. vilseledande bokföring
el. tillfogat huvudmannen betydande skada, kan
straffet höjas upp till 6 år.
Troman, Konungens, var före
ämbets-rangens avskaffande 1906 den officiella
benämningen på den, som ägde rang fr. o. m.
överstelöjtnants t. o. m. generalmajors. Dit hörde t. ex.
biskopar, landshövdingar, generaldir. och led. av
Svenska akad. Innehavare av ännu högre rang
kallades konungens högtbetrodde
man, om han hade generallöjtnants el. generals
rang, konungens högstbetrodde man,
om hans rang var högre än generals. Den, som
hade lägre rang, än vad som berättigade till
titeln t., benämndes konungens trotjänare.
Tromb. 1) {Meteor.) Dets. som skydrag (se
bild vid d. o.). — 2) {Med.) Dets. som blodpropp.
Trombin, se Koagulation.
Trombocyter, se Koagulation samt Blod, sp.
246.
Trombokinäs [-k-], ett ämne, som påskyndar
trombinets verkan vid koagulationen (se d. o.).
T. synes vara identisk med en lipoid, cefalin.
Trombone [tråmbå’ne], it., se Basun.
Trombos [-å’s], med., se Blodpropp.
Tromp [-å-]. 1) M aarten
Harperts-zoon T., holländsk sjömilitär (1597—1653).
Han var 1637 befälhavande amiral och utmärkte
sig bl. a. i striderna med spanska flottan 1639.
Under engelsk-holländska sjökriget 1650—53 vann
T. flera segrar men förlorade slaget vid
Scheve-ningen, där han stupade.
2) Cornelis Maartenszoon T., den
föreg:s son, sjömilitär (1629—91). Han vann
hastigt anseende som en av Hollands skickligaste
anförare i sjökrigen med England på 1660-talet.
1675 blev han befälhavare för den holländska
hjälpflottan till Danmark i dess krig mot Sverige.
Av Kristian V utnämnd till dansk generalamiral
och vice president i amiralitetet, erhöll han högsta
befälet över de förenade flottorna, med vilka han
med N. Juel som underbefälhavare vann slaget
vid Ölands s. udde 1 juni 1676. Efter tvister med
danska regeringen återvände han 1678 till
Holland. 1691 blev T. holländska flottans
överbefälhavare.
Trompe [tråp], fr., byggnk., välvning vid
övergång från en planform till en annan.
Troms fylke [tro’ms] (före 1919 Tromsö
a m t), Norges till arealen 4:e och näst nordligaste
fylke; 26,088,30 km2, 102,320 inv. (1950); 1946
bodde 58,901 av inv. på fylkets 83 bebodda öar,
av vilka de största äro Sen ja, Kvalöy och
Ring-vassöy. I s. finnas stora dalar med skog av tall. I
n. stora, merendels i n.—s. riktning gående
fjordar (Kvænangen, Lyngsfjord, Ulsfjord, Balsfjord
och Malangen). Fjällen nå i Jæggevarre v. om
Lyngsfjorden 1,845 m ö. h. Fiske och fångst äro
viktiga näringsgrenar. Utom i kustfisket från
öama i T. deltar fiskarbefolkningen i de stora
torskfiskena vid Lofoten och Finnmark och i
säl-fångst i Ishavet, särsk. i Vesterisen. I T. finns
ingen järnväg men goda landsvägar
(mellanriks-väg till Finland från Skibotn i Lyngen). Vid
Bar-dufoss i Målselv ett viktigt militärt flygfält. T.
har 1 stad (Tromsö), 1 ladested (Harstad) och
33 herred. Fylkesmannen bor i Tromsö.
Tromsö [tro’msö], stad i Troms fylke, n.
Norge; 10,931 inv. (1950). T., gr. 1794, ligger på
ö. sidan av den 21,61 km2 stora Tromsöy i sundet
mellan Kvalöy och fastlandet och har stor handel
med fisk och ishavsprodukter. T. är säte för
fylkesmannen i Troms fylke och för biskopen i
Nord-Hålogaland bispedömme och har ett
museum (gr. 1872) med naturhistorisk, arkeol. och
etnologisk (lapsk) avd. Dessutom finnas i T.
väderlekstjänsten för n. Norge och ett
norrskens-observatorium. Utanför T., på Tromsöy, ligger
försöksgården Holt.
Tromtö, gods i Förkärla sn, Blekinge, vid
Utö-fjärden, ö. om Karlskrona. Huvudbyggnaden, gr.
på 1600-talet, fick nuv. karaktär på 1830-talet.
Blev säteri 1670; har sedan lytt under
Johannis-hus (se d. o.).
Tro’möy [-01], ö i Aust-Agder fylke, Norge,
nära staden Arendal; 28,27 km2; 2,723 inv. (1946;
1,463, inv. räknades 1950 som förstadsbor till
Arendal).
Tron, konungastol, upphöjt praktsäte med pall
framför och tronhimmel över; sinnebild av den
suveräna personliga statsmakten; regerande
furstes makt och myndighet.
Trondheim, Norges 3:e stad, vid Nidelvas
mynning i Trondheimsfjorden och i
Sör-Trön-delag fylke, 56,669 inv. (1950; med förstäder
77,846). — Namnet är känt sedan 1000-talet, då
det tillkom såväl staden som landskapet, vilket
sedermera kom att heta Tröndelagen; staden
kallades även Kaupangr, handelsplatsen.
Benämningen Nidaros, eg. ”Nidälvens mynning”, efter läget,
är betygad sedan 1100-talet men förekom nästan
uteslutande i kyrkliga sammanhang. Den
dominerande namnformen fram till 1930 var
Trond-hjem; det då återinförda Nidaros väckte stark
opposition och ersattes 1931 av det nuv.
Trondheim, vars efterled skulle ha en klart norsk prägel.
Enl. kungasagorna anlades T. av Olav
Tryg-veson omkr. 997 men var säkerligen tidigare
marknadsplats och trol. också tingsställe. Efter
slaget vid Stiklestad 1030 fördes Olav den heliges
lik till T. Stad i egentlig mening blev T. först
under senare delen av 1 ooo-talet, då det blev
biskopsstad, och särskilt efter 1152 (el. 1153), då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
